peter_fredriksson

Peter Fredriksson, Skolverkets nye generaldirektör.

| Foto: Magnus Glans
Intervju

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Det här är Peter Fredriksson
  • Bakgrund: Har arbetat som lärare, rektor, skolchef och utbildningsdirektör.
  • Om åren som lärare: ”Jag var väldigt glad i mitt yrke. Jag gick till jobbet varje dag och tyckte att jag hade ett fantastiskt jobb, fantastiska elever och att det var meningsfullt.”
  • Om varför han blev lärare: ”Dels var det ett av få akademiska yrken jag kände till, jag kommer från ett hem utan studietraditioner. Men jag drevs också av ett intresse att bidra till ett rättvisare samhälle. Jag tyckte att jag hade sett att många unga växte upp under omständigheter som gjorde att de inte hade möjlighet att välja sina liv. Skolan lyckades inte öppna dörrar till något annat och då tänkte jag att det kan kanske jag hjälpa till med.
  • Mest brinnande skolfrågan: ”Lärarbristen. Allt det andra är avhängigt detta. Det är en ödesfråga”.

När utbildningsminister Gustav Fridolin presenterade den nye generaldirektören gjorde han en poäng av att Skolverket för första gången nu leds av en lärare.

Själv är Peter Fredriksson noga med att lyfta fram sin samlade erfarenhet, 30 år inom skolans värld, först som lärare i historia och svenska, senare som rektor, skolchef och utbildningsdirektör i Södertälje. Under hela tiden har hans utgångspunkt varit att försöka ta ansvar för att barn och unga ska få förutsättningar för ett bra liv.

Men att han redan som lärare skulle drömt om en av de högsta posterna inom Skolsverige förnekar han bestämt.

– Aldrig, verkligen inte!

I dina olika roller har du mött Skolverket från utsidan. Finns det något som du har saknat?

– Ja, det gör det. Men då vill jag först betona att jag tror att svensk skola skulle vara bättre om man ute i skolor var mer upptagna av det Skolverket arbetar fram. Men en sak som jag känt från andra sidan väggen är att Skolverket ibland sköt över målet, det finns så mycket kompetens här och en stor vilja att göra något väldigt bra för skolan, men det är inte säkert att det som Skolverket tar fram är det som efterfrågas.

– Det vi gör måste nå våra målgrupper. Annars har vi ett begränsat värde.

Det finns en uttalad vilja från politisk håll att Skolverket ska närma sig det olika målgrupperna och samarbeta mer med huvudmän, rektorer och lärare, förklarara Peter Fredriksson.

– Och då tror jag att det är bra att den som ytters leder arbetet har den erfarenheten och vet hur förutsättningarna och behoven ser ut. Min ambition att tillsammans med alla medarbetare göra Skolverket till det nav i svensk skolutveckling som det borde vara.

Inom Skolverkets ansvarsområden ligger att ta fram läroplaner och nationella prov. Områden som fått en del lärarkritik, till exempel kunskapskravens värdeord och utformningen av de nationella proven.

Lyssnar Skolverket på kritiken?

– Skolverket lyssnar. Man har till exempel ansvar att se över styrdokument och anpassa utifrån att de ska vara begripliga och kunna omsättas i praktiken. Men vi kan inte alltid göra det en enskild lärare eller rektor önskar. Jag bedömer att man efterssträvar diaglog och mer av det ska vi ha.

Bakar man en egen kaka som smakar illa så behöver man inte upprepa det receptet.

Förutom mer samarbete med målgrupperna ligger i uppdraget att jobba mindre med generella insatser, säger han.

– Och istället rikta insatser mer utifrån behov och stödja huvudmän, rektorer och lärare med det vi vet är rätt.

”Det vi vet är rätt”. Peter Fredriksson pratar gärna om det.

– Ja, det är något jag återkommer till, göra det som är rätt. Jag brukar försöka tänka att har någon smakat en kaka som smakar bra så kan man sno det receptet. Och bakar man en egen kaka som smakar illa så behöver man inte upprepa det receptet. När man tar ansvar för undervisning måste man ha koll på framgångsfaktorer och vad som är riktiga prioriteringar.

Det kan handla om att fokusera på vad forskning och beprövad erfarenhet visat fungerar, något han saknar en samsyn kring.

– Faktiskt pågår rätt mycket i skolan som man skulle kunna definiera som fritt valt arbeta. Svensk skola skulle vinna så mycket på om man kunde skapa samsyn kring vad som kännetecknar en framgångsrik skolkommun, det goda ledarskap och bra undervisning.

Så ger han ett exempel på vad som skiljer Sverige från mer framgångsrika skolnationer.

– Det finns så klart många orsaker men en viktig förklaring är att lärarna får för lite feedback från rektor eller huvudmannen. Lärarna förväntas lämna ifrån sig mängder av uppgifter, allt från sammanställningar av resultat till svar på enkäter. Men svaren måste också följas upp och lärarna måste få återkoppling på det arbete de gör. 

Det behövs tydliga krav och förväntningar så man vet vad man ska förhålla sig till, säger han, och sen uppföljning och feedback utifrån det.

– Och jag menar inte kontroll, utan uppföljning för att kunna rikta stöd. En lärare som inte får till det i klassrummet behöver hjälp med vad som är framgångsfaktorer, samma sak med en huvudman som inte fungerar.

– Skolverket skulle kunna rikta sina insatser till detta. Och då måste vi kunna kommunicera ut vad som är framgångsfaktorer på olika nivåer. Och stödja utifrån det. 

Lärare behöver kliva fram och visa att de är de professionella.

På frågan vad som är Skolsveriges viktigaste fråga tvekar han inte.

– Vi kommer inte ifrån att det som behövs är utbildade och kompetenta lärare, förskollärare och skolledare. Det är en ödesfråga. Allt det andra är avhängigt detta. Sen måste vi ta ansvar för likvärdigheten. Men det kan vi bara göra om vi har duktiga lärare och duktiga skolledare. Det är de stora problemen som borde dominera svensk skoldebatt och delvis också gör det.

Vad kan Skolverket göra för att minska lärarbristen?

– Lönerna är viktiga, men det är mer politikernas område. Men vi måste även jobba med yrkets status och attraktionskraft. Skolverket kan bidra med att utveckla lärarrollen och ge lärare kompetenser som gör att de bättre klarar av att hantera sitt uppdrag. Det är bara så man långsiktigt bygger en auktoritet, genom att göra sitt jobb bra. Det är bara så man kan få föräldrar, politiker och debattörer att backa.

– Lärare behöver kliva fram och visa att de är de professionella, att de kan och är beredda att ta ansvar. Och då måste de få hjälp att göra detta och det kan Skolverket göra, stärka lärarnas profession.

Slutligen. Minns Peter Fredriksson varför han själv valde att bli lärare? Jodå. Som duktig i skolan men från ett hem utan studietraditioner var läraryrket ett av få akademiska yrken han kände till. Men där fanns också ett intresse för att bidra till ett rättvisare samhälle.

– Jag tyckte att jag hade sett att många unga växte upp under omständigheter som gjorde att de inte hade möjlighet att välja sina liv. Skolan lyckades inte öppna dörrar till något annat och då tänkte jag att det kanske jag kan hjälpa till med.

Kände du att du lyckades med det?

– Yes, det tycker jag att jag gjorde.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm