”Vi tar föräldrarnas förtvivlan på allvar”

Specialpedagogen Elin Natås och författaren Anne Lene Johnsen är själva lite förvånande över att boken de skrivit – om hur barn förstår matematik – blivit en sådan succé. Förra året var det Norges mest sålda faktabok. Förmodligen säger framgången en del om en nations samlade vånda inför att slita med barnens matteläxor. 

– Vi visste att behovet av hjälp var enormt, det ser vi varje dag i vårt arbete. Vi vet vad föräldrar sliter med och hur maktlösa de kan känna sig när deras förklaringar inte räcker till. Jag har också sett hur Elin hjälper elever på sin mottagning och jag vet vilka resultat det ger. Varje gång, oavsett ålder, förkunskaper och kön så funkar metoden.

 – Så vi visste att behovet fanns och att metoden fungerar, men att det skulle bli en sådan hit, nej, det hade vi inte kunnat förutspå, säger Anne Lene Johnsen.

Boken ”Hur ditt barn fattar matte” finns nu på svenska och författarna är på plats på sitt svenska förlag för att berätta om innehållet. Boken igenom gör de en poäng av att de själva, under skoltiden, befann sig i varsin ände av ha-lätt-för-matte-skalan. Medan Anne Lene Johnsen tyckte att matematik var enkelt och kul var det rena skräcken för Elin Natås. Något de också tror bidragit till att boken ses som trovärdig.

Ingen ska behöva ha det som jag hade det i skolan.

– Föräldrar och barn känner att vi tar deras förtvivlan inför att inte förstå matte på allvar. Jag har slitit med precis samma sak. Ingen ska behöva ha det som jag hade det i skolan, men det är det massor av barn som har idag. Om du visste vilka historier vi får höra! Och det vi gör i boken är att ge föräldrar, lärare och andra en möjlighet att hjälpa. Du får veta att du faktiskt kan göra något och det är en stor lättnad, säger Elin Natås.

Boken skrev de i första hand för föräldrar. Men med facit i hand ser de att även lärare, specialpedagoger och förskollärare läser den och hör av sig.

 – Lärarna är lika förtvivlade som föräldrar när eleverna inte lyckas, säger Anne Lene Johnsen.

Så vad går deras metod ut på?

Tänk dig en elev som sliter med att förstå addition av bråk. Du förklarar en gång till, ännu långsammare. Kanske backar du ett par steg. Tar det där med täljare och nämnare en gång till – men nej, polletten tycks inte trilla ner. Kanske beror det på det som Elin Natås och Anne Lene Johnsen skriver om i boken – att eleverna inte har ”grundbegreppen” på plats – eller ”programvaran” som Anne Lene Johnsen utrycker det.

 – Det vi visar i boken är att innan vi kan ta till oss matematiken, så måste vi ha ett antal mentala redskap på plats, ett antal grundbegrepp som barnen måste behärska innan man kan börja bygga de olika våningarna matte-huset, säger hon.

Begreppsundervisning kallar de metoden och den utgår från den norske pedagogen Magne Nyborgs forskning. Han har identifierat 23 grundbegrepp som vi måste behärska för att kunna bringa ordning i världen. Begrepp som färg, form, position, antal, funktion, tid och förändring, för att nämna några. Först när de är på plats kan man gå vidare.

– Vi visar i boken hur man steg för steg bygger den grunden och vad den består av. Det är det som gör boken unik. Du kan inte förklara bråk om barnet inte förstått skillnaden på en hel och en del, till exempel, säger Anne Lene Johnsen.

De går igenom de olika matematikområdena och visar för vart område vad det är som barn måste kunna och vad de inte brukar kunna.

– Och det är alltid samma. Det är samma saker som de inte fått med sig och inte förstått och som gör att resten blir omöjlig att förstå.

 – Och det som är skrämmande är att det är samma som jag inte förstod när jag gick i skolan. Och jag är 62!, säger Elin Natås.

När en elev kommer till mottagningen där Elin Natås jobbar början hon ofta jobba med begreppet färg.

– För det är ofarligt. Börjar jag med matte kommer de inte tillbaka, men färger går alltid bra och eleverna känner att ”detta kan jag!”. Nästa begrepp är form, då är det fifty fifty om de klarar det och när vi jobbar med det kopplar vi det till geometrin. Alla begrepp kopplas till områden i matematiken.

På samma sätt gör de i boken. I geometrikapitlet står det vilka begrepp eleven måste behärska innan man börjar med matematiken

 – Det är bara att gå tillbaka och checka! Begreppsundervisning handlar om att installera den rätta programvaran.  En orsak till att matematik är vanskligare än andra ämnen är att en del mentala redskap måste finnas på plats först. Man måste kunna gå från konkret till abstrakt, man måste kunna se mönster, man måste hitta strategier för att lösa problem. Och för att få till det måste vi ha de här grundläggande begreppen på plats, säger Anne Lene Johnsen. 

Elin Natås pekar på den fruktskål som står på bordet.

– Hur skulle du förklara skillnaden mellan ett äpple och en clementin om du inte behärskade de grundläggande begreppen. Det är helt omöjligt.

Nu förstår jag äntligen vad det är eleverna sliter med.

Även om boken i första hand vänder sig till föräldrar är det många lärare som visat intresse för innehållet, berättar författarna. Många har hört av sig men ett tacksamt: nu förstår jag äntligen vad det är eleverna sliter med.

– När barnen börja i skolan förväntar man sig ju att detta redan ska vara på plats. Så på sätt och vis är det kanske inte skolans jobb och det är heller inget man talar om på lärarutbildningen, säger Anne Lene Johnsen.

Hon tillägger att hon som alltid haft lätt för matematik aldrig tänkt på vad som faktiskt krävs för att lära sig.

– Det är det som är så genialt med Nyborg, att han sätter ord på vad som faktiskt måste förstås först. Sådant som är så självklart för oss att vi inte tänker på att vi lärt oss det. Men i boken går vi mycket konkret och systematiskt igenom – så här gör man, säger Anne Lene Johnsen.

Elin Natås tillägger:

– Många barn snappar upp detta automatiskt, men inte alla. Och något som är så här grundläggande och viktigt – ska man överlåta det åt tillfälligheter? Allt annat bygger på detta. Enda sättet att vara säkert på att barnen får de här kunskaperna med sig är att aktivt lära ut det. Man har nytta av de i andra ämnen också men det är extra viktigt i matte.

Men om det inte är skolans uppgift att lära barnen begreppen, vems uppgift är det då?

– Jag tänker att det är alla vuxnas ansvar att se till att barn lär sig och utvecklas. 

Anne Lene Johnsen nickar:

– Tänk om alla förskollärare gjort detta med barnen innan de började skolan, det vore en jätteinsats. Men kommer barnen till skolan utan att kunna grunderna måste vi ha ett bättre samarbete mellan skola och hem, så att båda lärare och föräldrar kan stötta eleven.

När det gäller lärare hoppas Elin Natås och Anne Lene Johnsen att de ska få en ökad förståelse för hur eleverna upplever det när de inte förstår och vad bristerna kan handla om.

– Lärare vill hjälpa och nu får de en förklaring till. De får verktyg och de kan samarbete med föräldrarna om vad de kan göra hemma. Om föräldrar gör detta hemma så blir det lättare att vara lärare, säger Anne Lene Johnsen.

Nu återstår att se om boken blir lika populär i Sverige.

– Jag tror att boken fått sådant gehör eftersom föräldrarna känner att vi förstår dem. Och barnen som kommer till Elins mottagning känner att hon fattar, för hon har upplevt samma sak. De har varit hos specialpedagoger, de har fått diagnoser men så kommer de till Elin och känner, yes, hon förstår mig, säger Anna Lene Johnsen och vänder sig till Elin.

– Du är egentligen det bästa beviset för att det här funkar.

– Ja, det funkade på mig, då funkar det på alla!, skrattar Elin Natås.