Anders Hansens hjärnrevolution i klassrummet

Anders Hansen är överläkare i psykiatri och har skrivit flera böcker om den mänskliga hjärnan. När han slog lyssnarrekord med sitt sommarprat 2019 föreläste han för en hel befolkning om vad som händer i hjärnan när vi rör på oss.

Tre år tidigare gav Anders Hansen ut boken ”Hjärnstark” som har sålts i över 600 000 exemplar. I augusti 2020 släpptes boken i en ny barnvänlig version, där han tillsammans med barnboksförfattaren Mats Wänblad berättar för unga hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan.

– Barn rör alldeles för lite på sig i dag, så därför vill jag förmedla den här kunskapen även till den yngre generationen, säger Anders Hansen.

Han påpekar dock att han inte vill komma med några pekpinnar och säga hur unga ska leva sina liv.

– Min enda utgångspunkt kring det här är att jag avskyr när folk talar om för mig hur jag ska leva mitt liv. Jag vill ha kunskap och sedan vill jag känna att jag bestämmer hur jag vill göra med kunskapen.

Detta ville Anders Hansen skulle genomsyra boken.

– Jag vill visa på att fantastiska och magiska grejer händer i huvudet när vi rör på oss. Jag vill få Sveriges elever att öppna upp den, för väldigt många, oupptäckta skattkistan som fysisk aktivitet innebär för hjärnan, så att de mår bättre.

I slutet av förra året kunde Sveriges skolor beställa klassuppsättningar av boken nästintill gratis, tack vare ett samarbete mellan den ideella organisationen Scriin, Generation Pep och Bonnier Fakta.

I dag har det beställts mer än 100 000 böcker till landets skolor. Satsningen har varit så populär att det nu är slut på lagret.

– Det har aldrig beställts så här många böcker tidigare. Det känns jättekul, säger Anders Hansen.

Varför är det viktigt att arbeta med boken i skolan? 

– Det är visat i stora studier att man grundlägger vanorna till fysisk aktivitet tidigt i livet. Mer än hälften av alla barn rör på sig för lite utifrån de rekommendationerna som WHO har tagit fram. Detta påverkar inte bara elevernas skelett och muskulatur, det minskar också deras resistens mot psykisk ohälsa.

”Det finns en risk att barns hälsa blir en klassfråga.”

Att motivera barn och ungdomar till mer rörelse har ofattbara hälsovinster, menar Anders Hansen.

– Det finns en risk att barns hälsa blir en klassfråga om vi inte upplyser kring det här. Vissa föräldrar kan pusha sina barn, medan de barn som har föräldrar som inte driver på lika mycket riskerar att gå miste om kunskapen. Det är då som skolan blir viktig och kan nå ut till alla klasser.

Nu har boken redan flödat ut till landets skolor och den framtagna lärarhandledningen har sakteligen också börjat användas – har du satt i gång en hjärnrevolution i Skolsverige? 

– Haha, ja precis, så kanske man kan se på det. Boken innehåller och bygger på en viktig vetenskaplig grund som förklarar varför vi fungerar som vi gör – som sedan går över till råd kring fysisk aktivitet. Den här grunden skapar en helt annan tyngd, vilket leder till att man förstår på djupet varför man ska göra det här.

Malin Wedsberg har arbetat som läromedelsredaktör i 30 år och har tagit fram mängder av lektionsmaterial till landets lärare under hela sitt yrkesliv. Det är hon som nu har skrivit lärarhandledningen till ”Hjärnstark junior”.

– När jag fick uppdraget kände jag att det är en viktig bok som jag tror kan inspirera många elever i skolan till att må bättre och se annorlunda på sin fysiska aktivitet. Det är ett viktigt och ärofyllt uppdrag som jag hoppas ska kunna hjälpa lärare och deras klasser.

Hur gör du när du tar fram en lärarhandledning? Vad är viktigt att få med?

– Jag har hela tiden läroplanen i bakhuvudet. I just den här handledningen handlar det ju om att få in rörelse och fysisk aktivitet i alla ämnen, så det gäller att tänka mer ämnesövergripande.

Malin Wedsberg tar alltid kontakt med målgruppen, lärarna, och låter dem komma med synpunkter, inspiration och idéer genom intervjuer och samtal.

– I fallet med ”Hjärnstark junior” har jag även fått bra tips och input från Generation Pep och Scriin. I handledningen ville jag behålla samma ton och berättarglädje som Anders och Mats har i boken. Deras språk är enkelt och pedagogiskt, samtidigt som det är lustfyllt och helt utan pekpinnar.

Anders, hur mycket bättre presterar vi om vi rör på oss vardagligt? 

– Det beror på vilka dimensioner man tänker på. Det har visat sig i studier att i princip alla tankemässiga förmågor stärks av fysisk aktivitet timmarna efteråt. Det påverkar vårt mående så pass mycket att det motsvarar antidepressiv medicinering. Det är markanta kognitiva effekter som man får av det här.

Anders Hansen är dock tydlig med att han inte vill byta ut matematiktimmar till att idrotta mer i skolan.

– Det finns det inte vetenskapligt stöd för. Det jag vill slå ett slag för är att bygga in fysisk aktivitet i vardagen på olika sätt. Det kan handla om att promenera eller cykla till plugget samt att lägga in mobilen och i stället röra på sig på rasten. Det handlar om att må bra, inte topprestera och bli elitidrottare, och då är fysisk aktivitet en jätteviktig pusselbit, inte minst utifrån perspektivet med stress och psykisk ohälsa.

Boken ger tips och guidar kring flera viktiga frågor som hur man ska bli gladare, mindre stressad och mer fokuserad. Vad är det som gör att vi blir mer koncentrerade av att röra på oss? Vad händer i människans hjärna? 

– Det som händer på väldigt kort sikt är att blod flödet till hjärnan ökar när man är fysiskt aktiv, det är den mest akuta effekten. På lång sikt händer det mycket mer. Hela organet hjärnan tycks arbeta mer effektivt, nybildningstakten av hjärnceller i en del av hjärnan som heter hippocampus snabbas på. Dessutom stärks kroppen och kroppens tillstånd är en oerhört viktig ingrediens när hjärnan skapar känslor. Hjärnan befinner sig inte i något vakuum.

Den mest intressanta frågan i sammanhanget tycker Anders Hansen följaktligen är: Hur kommer det sig att vi människor är byggda så?

– Det är det som är så konstigt. Hade moder natur byggt oss för vår värld i dag, hade vi fungerat bäst kognitivt framför en dator, eftersom det är där vi behöver våra tankemässiga förmågor. Men tittar man evolutionärt hittar man en trolig förklaring. Under tusentals generationer var det när vi rörde på oss som vi behövde våra tankemässiga förmågor som mest. Så har det varit under 99,9 procent av vår historia.

Evolutionen är notoriskt långsam, säger han.

– Så rent biologiskt är vi fortfarande kvar på savannen och eftersom vi behövde vår koncentration i samband med jakt och samlande fungerar hjärnan bäst när vi är i rörelse. Fysisk aktivitet blir därmed ett sätt att hacka evolutionen.

Anders Hansen påpekar att när man förstår det här på djupet blir det otroligt motiverande.

– Då förstår man också att fysiska aktiviteter inte har något med idrott, prestation och att välja fotbollslag att göra. Det är någonting som vi som art är utvecklade för och det är därför jag vill bort från kopplingen med idrott och tävling.

Den digitala lärarhandledningen har redan gjort stor succé i Skolsverige. Redan samma dag som handledningen släpptes toppades besökarantalet på Bonnierförlagen Läras webbplats. Trycket har gjort att man dessutom har valt att släppa runt 4 000 tryckta lärarhandledningar.

– Handledningen ska ses som ett komplement till boken. Jag inleder med att beskriva en arbetsgång, men den är bara en rekommendation. Den tar upp vad man kan göra före, under och efter läsning – dels av hela boken, dels av varje kapitel, säger Malin Wedsberg.

Målet är att följa upp all fakta i boken och inspirera lärarna att jobba vidare med den, dels genom övningar som rörelsepauser, lekar och pulshöjande övningar, dels genom att hjälpa dem att förklara och få eleverna att förstå vikten av att röra på sig.

– Här finns också samtals- och diskussionsfrågor till varje kapitel, ordförklaringar och delar av det läroplanen tar upp i svenska, till exempel strategier för att skriva olika typer av texter och verktyg för läsning av sakprosatexter. Och så förstås – det som alla lärare vill ha: kopieringsunderlag att jobba vidare med.

Anders, kan du dela med dig av något bra tips som man kan ta in i klassrummet och undervisningen för att göra elever mer hjärnstarka? 

– Man kan ha korta avbrott under lektioner ett par minuter, så kallade ”brain breaks”, för att få in lite rörelse i klassrummet. Det tycker jag är bra grejer. Men jag är inte någon pedagog och jag har all respekt för hur svårt det är att få in sådant här i praktiken i skolan.

”Fysisk aktivitet blir ett sätt att hacka evolutionen.”

Lärare brukar säga att man formar framtidens samhällsmedborgare i skolan. Om man utgår från vårt samtal kan man snarare kalla det framtidens hjärnor. Vad drömmer du om att boken ska göra med framtidens hjärnor i skolan? 

– Min dröm är att boken, med hjälp av handledningen, ska inspirera elever som inte rör på sig någonting i dag. Vill man göra en stor insats utifrån ett rent folkhälsoperspektiv, ska man få elever som inte gör någonting att göra lite. Förutom att få folk att sluta röka tror jag inte att det finns någon viktigare insats för människans hälsa och välbefinnande.