Anne-Marie Körling: Högläsning kan bana väg för bättre resultat

Läsningen minskar allt mer. Nu vill Anne-Marie Körling att lärare i alla årskurser avsätter mer tid till högläsning och självständig läsning för att hjälpa barnen hitta vägen tillbaka till böckerna och språket.
– Jag skulle vilja se vad som händer med skolans resultat då, säger hon.

Att högläsa för barn ger dem ett rikare språk, det gör deras idévärld och kreativitet större och per automatik förbättras den språkliga uppbyggnaden och grammatiken. Men det finns också en ytterligare, nästan magisk dimension med högläsningen enligt läraren, författaren och tidigare läsambassadören Anne-Marie Körling.

­– Högläsning gör att vi kan dela ett innehåll gemensamt vilket bygger relationer och även om man inte kan läsa kan man vara del i ett äventyr, vilket är jätteviktigt. Det ger en generös och vänlig stämning i klassrummet. Det är kul för barnen och lärarna känner sig också nöjda med sig själva efter, säger hon.

Anledningarna till att högläsningen är så bra är många. Inte minst upptäcker barnen att alla reagerar på olika saker.

– Det synliggör vårt inre liv och vi ser varandra när vi läser, säger Anne-Marie Körling.

Ett annat exempel är att den textlika muntligheten sänker hastigheten i vårt tal vilket i sin tur gör att orden hörs artikulerade var för sig. Den upplästa texten tillgängliggör också helt andra, förklarande och beskrivande ord än det talade språket.

Men när läsningen nu minskar, minskar även vägen till boken vilket gör att många barn lämnas att upptäcka den på egen hand och det kan vara svårt. Men det är ett hinder som Anne-Marie Körling tror att lärarna kan hjälpa till att överbrygga, på ett seminarium på bokmässans lärarscen kommer hon därför att prata om nyttan med att avsätta undervisningstid för högläsning för att göra lärare trygga i det.

– Jag är inte forskare men jag ser i klassrummet att nyfikenheten på språk och formuleringskonsten inte är lika stor länge. Men genom att möta hur något formuleras och beskrivs i högläsning kan man exempelvis visa hur två olika författare skriver och tillsammans undersöka likheter och olikheter de har i språket. Det gör eleverna nyfikna. Elever i en årskurs ett såg exempelvis att författare använde bindeord som ”och”. Vi ska få upptäcka språket i skolan, säger hon.

Och Anne-Marie Körling förklarar hur högläsningen också kan bana vägen för läsning och höja läsförmågan.

– Många barn lånar ofta just de böcker som läraren redan har högläst eftersom de då inte behöver vara rädda för vad det handlar om. De känner igen sig, det är samma personer och miljöer vilket ger en enklare övergång till den självständiga läsningen, säger hon.

Och nu är Anne-Marie Körlings önskan att högläsning och läxarbete ska schemaläggas på skoltid och att eleverna får rikligt med tid för att läsa själva.

– I USA har de avsatt tre timmar i veckan för det och jag skulle vilja se vad som händer med skolans resultat om man sätter av rikligt med tid för läsning, säger hon.