Valrörelsen

Åsa Fahlén: KD behöver lyfta blicken för att locka väljare

Rapporten i korthet

Rapporten ”Skolan, valet och KD-väljarnas prioriteringar” visar att:

  • Det finns potentiellt 2,7 miljoner röster att vinna på en bättre skolpolitik.
  • Endast 37 procent av KD-väljarna tycker att partiet har den bästa skolpolitiken.
  • 43 procent av KD-väljarna stöder vinstuttag ur friskolor.
  • Liksom samtliga andra väljargrupper prioriterar KD-väljarna en likvärdig skola, 94 procent, högre än det fria skolvalet, 75 procent.
  • En knapp majoritet av KD-väljarna, 55 procent, vill se ett statligt huvudmannaskap för skolan.

KD-väljarna visar ett starkt intresse för skolan. De utmärker sig också i flera frågor som det fria skolvalet, tidiga betyg och utökad examination, enligt en undersökning från LR. Men trots att det finns många röster att vinna, har partiet ändå hållit en låg profil i frågan.
­– Kristdemokraterna bör satsa stort på att värna skolans kunskapsuppdrag i sin politik, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Endast 37 procent av Kristdemokraternas väljare stöder partiets skolpolitik, samtidigt anger partiets sympatisörer att skolfrågan är viktig. Hela 35 procent av partiets väljare är beredda att rösta på ett annat parti om de presenterar en bättre skolpolitik. Det visar en delrapport om KD:s väljarsympatier från Lärarnas Riksförbunds stora väljarundersökning, som nu presenteras i samband med partiets riksting den 12–14 november.

– Kristdemokraterna har enligt min uppfattning inte haft någon speciellt hög profil i skolfrågan. Men svaren indikerar att frågan är högt upp på deras väljares agenda och inom KD visar det sig till exempel finnas ett starkt stöd för statligt huvudmannaskap och inte minst skolans likvärdighet som man värderar jättehögt. I de här frågorna skulle de kunna profilera sig, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Gällande just likvärdigheten är det 94 procent av partiets väljare som anser att skolan ska ge elever över hela landet samma förutsättningar. Det är i stort sett samma som väljarkåren i sin helhet. Däremot särskiljer de sig en del när det gäller det fria skolvalet där 75 procent av KD-väljarna anser att detta är viktigt, i jämförelse med 60 procent för genomsnittet.

– Det intressanta här är att man värderar både likvärdighet och det fria skolvalet högt. Från LR:s sida har vi inte ställt de här frågorna emot varandra, vilket annars är ett vanligt fel. Ofta får man det att låta som att det inte går att vara emot vinstuttag och vara för fristående skolor. Men det går att kombinera och reglera och ha både privata och offentliga skolor och ett sådant alternativ skulle vara attraktivt för KD-väljarna, säger Åsa Fahlén.

Men det finns flera frågor där KD-sympatisörerna sticker ut från den samlade väljarkåren. En av dem är vinstuttag i friskolor där KD:s väljare, med 43 procent för, är betydligt mer positiva än genomsnittet som ligger på 18 procent.

– Det som är viktigt att ta med sig när det gäller vinstfrågan är att stödet för uttag av vinster i väljargruppen, som låg på 49 procent förra valet, har sjunkit och att det här inte är en ideologisk vändning. Det här handlar om att fler och fler nu ser konsekvenserna av det system vi har och frågan om vad vi vill att skattepengarna ska användas till, säger Åsa Fahlén.

Det finns också en tydligt utmärkande kunskapsprofil bland väljarna där en majoritet vill se tidig bedömning med betyg i årskurs fyra och utökade nationella examensprov för gymnasiet. Också här ligger partiets väljare mer än 20 procent över genomsnittet. Åsa Fahlén menar att frågan som dock behöver ställas här är vad de egentligen vill komma åt med detta.

– Är det betyg för betygens skull eller är det för att kunna fånga upp svaga elever och kunna sätta in insatser? Här skulle jag önska att partierna pratar om vad det är för skola vi ska ha vad ska den ska leverera. Att de tittar på vad som är samhällsuppdraget och sedan hitta bästa vägen dit, säger hon.

Åsa Fahlén säger att frågorna speglar en tydlig borgerlig politik, men att likvärdigheten ändå är det som betyder mest när man skrapar på ytan.

– Min tolkning är att de konkreta förslagen är metoder som ska leda till att skolan blir likvärdig. Men de har inte fokuserat tillräckligt på målet för att nå dit. För att vända den trenden och få det att funka överallt, för alla elever, behöver de lyfta blicken. Som vi och 55 procent av KD:s väljare ser det måste staten ta ansvar för finansieringen, säger Åsa Fahlén.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm