”Automaträttade prov är en förolämpning mot lärarna”

Skolministerns lösning på att lärare sätter för höga betyg på nationella prov är att proven ska digitaliseras och automaträttas.

Anna Ekström är en kunnig person när det gäller skolfrågor. Därför är det förvånande att hon har låtit sig dras med i den här övertron på nationella prov som det enda saliggörande för likvärdigheten.

Betänk vilken sorts frågor som kan ställas digitalt och rättas automatiskt. Det blir knappast öppna förståelsefrågor.

Den typ av frågor som kan rättas automatiskt skulle vara lätträttade för vem som helst. Det kräver varken ämneskunskaper eller bedömarkompetens när svaren är givna. En rättningsmall är allt som krävs.

Förslaget är en ren förolämpning mot lärarna som alltsedan 1994, när vi övergick från relativa betyg till kunskapsrelaterade betyg, har förvägrats en gedigen fortbildning om hur regelverket är tänkt att fungera. Det som krävs är en utbildningsinsats med syftet att låta lärarna återta kommandot över bedömningsarbetet.

Den som tänker att lätträttade prov ska kunna ge svar på vilket betyg eleverna är värda, har dessutom missuppfattat essensen i läroplanen och betygssystemet. Skillnaden på

”Förslaget missar fullständigt målet”

E, C och A är nämligen inte poänggränser på prov (även om metoden fortfarande används flitigt). Skillnaden mellan betygsstegen handlar om kunskapskvaliteter.

Prov som kan automaträttas kommer omöjligt kunna ge eleverna utrymme att visa olika kvalitetsnivåer.

Förslaget med digitaliserade automaträttade nationella prov, liksom Skolverkets idé om ett nytt relativt betygssystem, underminerar lärarnas befogenheter och sänker yrkets status ytterligare. Det är illa.

Förslaget missar fullständigt målet och löser inte problemet med bristande likvärdighet.

Likvärdig bedömning kräver ämneskunniga, samstämmiga lärare med rimliga arbetsvillkor och god kunskap om det betygssystem de verkar inom. Det här sätter Jonna Bornemark fingret på i sin senaste bok ”Horisonten finns kvar – om det bortglömda omdömet”.

Skolministern och Skolverket behöver omgående skifta fokus från att plåstra om olika symtom till att lösa ursprungsproblemet, det vill säga låg efterlevnad av regelverket till följd av utbildningsbrister.

Det om något skulle få stor betydelse för likvärdigheten.

Anna Insulander, gymnasie- och högstadielärare och journalist 

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.