Betygsutslagning kopplas till hög dödlighet bland unga

På två decennier har Sverige rört sig från att ha den lägsta dödligheten bland unga i Västeuropa till att ha en av de högsta. Nu menar forskare på Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att förklaringen till det kan vara det unika svenska skolsystemet.

14 procent av svenska niondeklassare underkänns i ett eller flera kärnämnen vilket stänger dörren till gymnasiestudier. Att det sker i ett system som ytterst är inriktat på att så många som möjligt ska studera vidare på högskolan är sannolikt en faktor i Sveriges unikt höga dödlighet bland unga. Det menar forskarna Elisabeth Fernell vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet, och Sven Bremberg vid Karolinska institutet.

– Utbildningssystemet ger unga människor legitimitet till en viss social position, eller livschans. På 80-talet behövde man inte ens gå ut grundskolan för att få ett jobb. Idag är det i princip omöjligt att få ett jobb om du inte genomgått en gymnasieutbildning. Därpå följer sociala skillnader i hälsa, säger Sven Bremberg till Skolvärlden.

Är det inte drastiskt att koppla ihop skolsystemet med dödsfall bland unga?

– Det beror på vilken tradition man kommer ifrån. Pedagogikforskare ägnar sig inte åt att studera dödsorsaker. Men mitt fält är folkhälsa och där sysslar vi med sjuklighet, död och de längre orsakskedjor som ligger bakom.

I en debattartikel i Dagens Nyheter ställer han och Elisabeth Fernell upp tre punkter som klargör varför unga människor dör:

• Den enskilt viktigaste dödsorsaken är självmord. I Västeuropa som helhet har självmorden sjunkit medan de i Sverige i dessa åldrar varit oförändrade.
• Den näst vanligaste orsaken är död i trafiken och i andra olycksfallsskador. Denna dödlighet har sjunkit något i Sverige men betydligt mindre än i Västeuropa som helhet.
• Den mest oroande utvecklingen gäller bruk av narkotika där dödligheten i Sverige ökat med 60 procent åren 2000–2017 till att bli den högsta i Västeuropa. Dödsfallen orsakas främst av opioider som heroin och metadon.

Förändringar i tillgången och inställningen till droger räcker inte i sig självt som förklaring till den ökande dödligheten menar de båda forskarna. Det krävs också att ett tillräckligt stort antal personer är mottagliga för att inleda ett missbruk. En individ som känner hopplöshet inför framtiden är mer benägen att utsätta sig för risker, använda droger och begå självmord. Och det tillståndet av hopplöshet är något som de personer som inte tar sig igenom skolsystemet kan hamna i.

– Man kan se parallellen till USA där drogdödligheten är betydligt högre i den här åldersgruppen. Det är klart att tillgång till opiater spelar in, men det gör också livschanserna för de som inte klarar av den framväxande arbetsmarknaden. Behovet av okvalificerad arbetskraft är låg i såväl USA som Sverige, säger Sven Bremberg.

Skolvärlden har tidigare pratat med Jörgen Tholin, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och utredaren bakom betygsutredningen, som menar att den hårda godkäntgränsen som stänger dörren till gymnasieskolan för 14 procent av grundskoleeleverna gör kanonmat av de elever som av olika skäl inte passar in i systemet.

Han känner igen Brembergs och Fernells resonemang, och menar att även om det sticker ut att tala om dödlighet så handlar det egentligen bara om ur vilket perspektiv man tittar på skolsystemet.

– Så här är det. Det spelar ingen roll var du tittar. Ett stort antal elever slås ut varje år. Det går att titta på vilka faktorer som helst och du kommer att se exakt samma bild. En samhällsvetare skulle kunna bekräfta bilden med data på arbetslöshet. I det här fallet är det två medicinare, de tittar på hälsoeffekter, säger han.

Enligt både Jörgen Tholin och Sven Bremberg är det okontroversiellt i forskningsvärlden att dra de här parallellerna, det är helt enkelt den vedertagna synen. Ska man hitta någon som inte delar den bilden gör man i stället bäst i att leta bland politiker och opinionsbildare.

När utbildningsminister Anna Ekström meddelade att regeringen vill se över behörighetskraven till gymnasiet kom massiv kritik från både den politiska oppositionen och från lärarfacken. Man befarar att regeringen vill sänka kraven i stället för att lösa problemet att eleverna inte lär sig tillräckligt.

– Det har blivit en sorts chicken race där ingen får säga att vi ska ha lägre krav. Det är ju nästan ingen i politiken som pratar om de elever som inte har intellektuella förutsättningar att ha målen. Man får det att låta som att om de bara skärper sig och kammar sig så löser det sig, säger Jörgen Tholin.

– Diskussionen kring betygssystemet är väldigt ideologiskt politiskt laddat. Man för inte fram underbyggda argument utan baserar reformförslag på ideologiska föreställningar. Men man bör fråga sig om det är rimligt att ställa samma kognitiva krav på alla elever när inte alla har samma kognitiva färdigheter, säger Sven Bremberg.