Budgetskolan: ”Provocerande att satsa på de som inte är lärare”

Regeringens budgetsatsning på skolan motsvarar knappt 2 procent av reformutrymmet på 74 miljarder kronor. Lärarnas Riksförbund menar att kunskapstappet och lärarbristen kostar drygt tio gånger så mycket.
– Ministern säger att det är slut på lappande och lagande i svensk skola. Men det är fortfarande det som görs, säger förbundsordförande Åsa Fahlén.

På fredagen presenterar utbildningsminister Anna Ekström (s) regeringens skolbudget på 1,3 miljarder för 2022, som ska leda till högre kunskapsresultat, fler utbildade lärare och ökad jämlikhet i skolan. Samtidigt höjs det generella statsbidraget till kommuner med tre miljarder och likvärdighetsbidraget höjs från 6,2 miljarder i år till 6,5 miljarder 2022, för att landa på drygt 8 miljarder 2024.

– Ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt måste satsningarna öka. Vi kan inte fortsätta att lappa och laga på ett system som har så grundläggande konstruktionsfel, säger Anna Ekström.

Pengarna ska bland annat gå till införandet av ett nationellt professionsprogram för lärare, förskollärare och skolledare, fler platser på lärarutbildningen, kortare KPU:er (kompletterande pedagogisk utbildning) och regionalt kvalitetsstöd åt kommunerna.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén saknar satsningar på lärarkåren, och menar att många satsningar på skolan inte får någon reell effekt om man inte ser till att vårda och höja statusen för de lärare som redan finns ute i landets klassrum.

– 1,3 miljarder av ett reformutrymme på 74 miljarder är ingenting. Och jag tycker att det är lite provocerande att alla skolsatsningar görs på de som inte är lärare. Fler lärare får man genom att ge lärare bättre villkor. Utökade platser på lärarutbildningen ger inte fler lärare eftersom söktrycket är för lågt, och kortare KPU:er innebär att man sänker kvaliteten, säger säger Åsa Fahlén.

Angående pandemins konsekvenser på ett kunskapstapp för elever säger hon:

– Regeringen missar öppet mål med denna skolpolitiska tåfjutt. Rejäla satsningar på skolan och lärarna hade kunnat lösa många av dagens samhällsproblem. Och hindra morgondagens. Det är uppenbart att regeringen inte tagit till sig magnituden av det kunskapstapp som pandemin har förorsakat och insett vilka satsningar som nu är viktigare än någonsin.

Regeringen aviserar också att det kommer fler reformförslag för att minska marknadsstyrningen av skolan.

– Det räcker inte med resurser och fler lärare. Det marknadsexperiment som pågått sedan 90-talet måste brytas. Vi ska ha ett skolsystem där samhället och inte marknadskrafterna sitter i förarsätet, säger Anna Ekström.

Bland annat vill hon ersätta dagens kösystem till populära skolor med ett gemensamt skolval för alla skolor och skapa strukturer som ska se till att olämpliga och oseriösa aktörer inte bedriver utbildning.

– Varje elev ska få det stöd de behöver och skolan ska vara som starkast där den behövs som mest. Skolvalet behöver utvecklas och göras rättvist, och vi ska lämna förslag på ett system som uppnår mer blandat elevunderlag, säger hon.

Mer i detalj hur ett nytt urvalssystem för skolvalet ska se ut kan inte Anna Ekström svara på idag, men hon refererar till Björn Åstrands utredning om likvärdig skola som bland annat föreslår ett system baserat på syskonförtur, geografiskt baserat urval och kvoter.

– Det är positivt är att ministern vill gå vidare med det som Åstrands utredning säger. Det som jag saknar är en tydlig finansiering och behovet av ett statligt ingripande. Det finns en utredning kring statligt huvudmannaskap och att den inte ens nämns i samband med detta är oroväckande, säger Åsa Fahlén.

Tidigare försök att rucka på köerna till friskolor har stött på patrull i riksdagen, men Åsa Fahlén tror att det möjligen kan vara på väg att svänga. Bland annat har Centerpartiet signalerat att de kan komma att ställa sig bakom åtminstone ett system där köer spelar en mindre roll än idag.

– Konsekvenserna av dagens system har blivit uppenbart för fler och fler. För de som ser det som en ideologisk strid är det svårt att byta position. Men väljer man att faktiskt fundera över hur vi får en likvärdig skola över hela landet så blir det annorlunda, säger hon.