Därför är behovet av yrkeslärare enormt

Söktrycket till yrkeslärarutbildningarna fortsätter att vara lågt. De senaste åren har under 500 examinerats per år. Men för att nå målet på 17 000, som antogs av Skolverket 2017, måste siffran mer än dubbleras.

Mats Sternbring, ledamot i Lärarnas Riksförbunds styrelse och ansvarig för forumet för yrkeslärare, säger att han är tveksam till att det kommer att gå.

– För att lyckas med det hade man egentligen behövt ändra hela skolpolitiken sedan början av 90-talet, då kanske vi hade haft den yrkeskraften nu, säger han.

För att antas till en yrkeslärarutbildning krävs specialiserade yrkeskunskaper som går att validera och aktuell arbetslivserfarenhet, vilket brukar röra sig om minst tre år. Man ska också läsa totalt 90 poäng didaktik, pedagogik och praktik.

Enligt Mats Sternbring finns få incitament för skickliga yrkespersoner att gå över från det privata näringslivet till att utbilda sig till lärare.

– Tänk dig att du är en duktig hantverkare och så är det någon som säger att om du ska bli lärare, då ska du först studera på högskola, ta studielån och sen ska du få lite mindre i lön än du har nu och få sämre arbetsvillkor. Det gör det inte så kul, säger han.

Nyckeln är att göra yrket mer attraktivt, menar Mats Sternbring.

– Hade du haft vettig arbetsmiljö, vettiga arbetsvillkor och vettig lön så hade nog ganska många fler blivit lärare, för det är ett väldigt roligt yrke i grunden. Men eftersom förutsättningarna inte är bra blir det väldigt svårt att rekrytera, säger han.

Han tycker inte att yrkeslärare borde undantas från kravet på lärarlegitimation, vilket i dag är fallet.

– Det är ju egentligen att tala om att yrkesutbildningen inte är så viktig, att vilken snickare eller undersköterska som helst kan göra jobbet, i stället för att tala om att det är jätteviktigt och att det är självklart att vi ska ha legitimationskrav även för yrkeslärare, säger Mats Sternbring.

Dalarna brukar användas som ett gott exempel, både regionen och högskolan, där lärarstudier kombineras med anställning på skola i en arbetsintegrerad utbildning. Mats Sternbring säger att han gillar delar av konceptet.

– Om man ändå har anställda, ofta med tillsvidaretjänster trots att de inte har någon legitimation, är det bra att man låter dem gå en utbildning parallellt.

– Egentligen borde det då gälla alla lärare. Men jag vill inte ha ett system där man först anställer någon och sen låter dem gå på utbildning under en lång tid. För lärare i allmänna ämnen skulle det handla om många, många år.

Näringslivet måste inse att de har en uppgift i det här.

Mats Sternbring framhåller vikten av stärkta relationer mellan skolan och arbetslivet.

– Näringslivet måste inse att de har en uppgift i det här. Vissa branscher är riktigt duktiga på att ta hand om studenterna, medan det i andra branscher inte ens går att få ut eleverna på APL, säger Sternbring.

Dessutom måste det finnas handledare på plats som har tillräckligt med tid för arbetsuppgiften, säger han.

– Kopplingen mellan den utbildade handledaren och den utbildade yrkesläraren på skolan är avgörande för att det ska fungera.