Idrott och hälsa

”Därför bör det läggas mer fokus på det praktiska lärandet”

Idrott elever

”Kunskap är ett bra verktyg för att främja lärande, men i ämnet idrott och hälsa ser jag det i stället som ett hjälpmedel för att öka motivationen till fysisk aktivitet”, skriver Martin Svensson.

| Foto: Daniel Roos

Jag ser hur kursplanerna har förändrats efterhand – genom mer fokus på att bedöma elevernas teoretiska förståelse. Men det krävs inte att vi har en teoretisk kunskap för att vilja fortsätta utöva fysisk aktivitet. En person som älskar konditionsträning behöver inte veta vad konditionsträning betyder för att vilja fortsätta med det. Det handlar mer om en känsla som vi lär oss uppskatta genom att använda kroppen fysiskt.

Det är alltid bra om eleverna får arbeta med sin förståelse genom att reflektera och diskutera. Men problemet med kursplanen är att det läggs för mycket vikt vid att bedöma elevernas teoretiska kunskaper. Ämnet idrott och hälsa ska i första hand vara ett praktiskt ämne och då bör fokus snarare ligga på helheten i situationen än på teoretiska moment. Med teoretiska moment menar jag skriftliga prov eller större inlämningsuppgifter.

Kunskap för ökad motivation

Kunskap är ett bra verktyg för att främja lärande, men i ämnet idrott och hälsa ser jag det i stället som ett hjälpmedel för att öka motivationen till fysisk aktivitet.

För det första kan ökad kunskap om vad som händer i kroppen kunna bidra till att människor tar ett klokare beslut, eftersom det skapar en mening med den fysiska aktiviteten.

För det andra skulle kunskap om hur man kan utveckla sin fysiska kapacitet vara ett bra verktyg inför framtiden.

Det betyder att kunskapen kan vara viktig, men något som bör vara ett naturligt inslag i den praktiska situationen, utan krav på prestation i form av bedömning. Som lärare krävs det att man är inspirerande och förmedlar teoretisk kunskap i direkt anslutning till de fysiska momenten för att eleverna ska uppleva en större meningsfullhet med lärandet.

Nytt fokus i undervisningen

Idrottsläraren skulle kunna förändra arbetsprocessen i undervisningen. En tydlig liknelse är när någon övningskör i trafiken. Handledaren sitter bredvid och ger hela tiden återkoppling, till eleven som kör, i direkt anslutning till det som händer i situationen.

För ett bredda perspektivet behöver elevernas egen upplevelse kopplas med hälsa och den kroppsliga förmågan. Detta genom att erhålla kunskap om den fysiska aktivitetens påverkan på kroppen under tiden kroppen är i rörelse.

Martin Svensson, idrottslärare.

Ett exempel på en situation från min undervisning är när eleverna får genomföra konditionsträning i form av löpning. I direkt anslutning till momentet redogör jag för vad som händer i kroppen från det att den befinner sig i vila till att kroppen är i rörelse och vad som händer under tiden kroppen är i rörelse, exempelvis rekrytering av muskelceller, fördelning av blod och värmeproduktionen i kroppen. Vid fysisk aktivitet aktiveras kroppens belöningssystem och vi kan då uppleva lustfyllda känslor som till exempel glädje.

När eleverna får uppleva denna belöning i kroppen kan det vara rätt i tid att förmedla kunskap om varför.

Ett annat exempel från min undervisning är att förstå koordinationens betydelse för den kroppsliga förmågan. Det finns olika förmågor inom koordination och genom att leka, tävla eller genomföra olika övningar i kombination med genomgångar blir det lättare att förstå vad dem olika förmågorna handlar om.

”Det blev lättare att förstå syftet med övningen när innehållet kombinerades med genomgångar om koordination och inte bara hur övningen går till”, säger en av eleverna.

Det behöver finnas ett överföringsvärde till resten av kursen där läraren fortsätter återkoppla till det eleverna lärt sig tidigare. Om vi lyckas få eleverna att förstå hur olika delar hänger ihop breddar vi perspektivet. Mitt mål och förhoppning är att eleverna ska förstå hur kroppen förändras om vi utsätter den för nya krav över tid. Jag vill att eleverna ska förstå vikten av att utveckla en allsidig rörelseförmåga med hjälp av en varierad livsstil.

Förväntningar i undervisningen

För att denna metod ska fungera behöver idrottsläraren vara väl förberedd på vad som ska förmedlas i olika moment. Men om idrottsläraren ska få situationen att bli bättre behöver vi även öka kravet hos eleverna. Då höjer vi tillsammans statusen för både yrket och ämnet, vilket är en viktig del då rörelseglädjen minskar och den fysiska kapaciteten försämras bland dagens ungdomar.

Det ska krävas ett stort engagemang hos eleverna i form av deltagande och reflektion för att uppnå kursens mål. Eleverna behöver med hjälp av idrottsläraren delta fullt ut, arbeta effektivt, ta till sig feedback och uppnå syftet med innehållet.

Martin Svensson, lärare i idrott och hälsa och naturkunskap, Hedda Anderssongymnasiet i Lund

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm