”Gyllene tillfälle att förbättra svenskämnena”

Svenskämnena ska ses över för att förbättra alla elevers förutsättningar att utveckla sina kunskaper i ämnet. Men på tvärs mot flera forskares synpunkter är ett av förslagen som Skolverket nu arbetar utifrån en sammanslagning av svenska som andra språk och svenska. Något som kommer få ytterst negativa konsekvenser för flerspråkiga elever, enligt debattörerna.

I debatten om integration lyfts ofta kunskaper i svenska. På Skolverkets bord ligger nu ett regeringsuppdrag att se över svenskämnena i syfte att ”alla elever ska få bättre förutsättningar att utveckla sina kunskaper i och om svenska språket”.

Uppdraget innebär ett gyllene tillfälle att åtgärda en rad implementeringsproblem som vidhäftar svenskämnena och därmed stärka elevers möjligheter i skolan på avgörande sätt:

• Till de allvarligaste hör den låga lärarbehörigheten, som är lägst av alla ämnen. Således behövs en kraftsamling för ökad behörighet, genom att fler lärare får möjlighet att genomföra behörighetsgivande högskolestudier i svenska som andraspråk (sva).
• Kravet på högskolepoäng för lärarbehörighet i grundskolans tidigare stadier samt SFI behöver öka, från nuvarande 30 hp till minst 60 hp.
• Skolorna behöver stöd för att avgöra vilket ämne, svenska som andraspråk eller svenska (sve), eleven ska läsa.
• I grundskolan, där rektor beslutar vilket ämne eleven ska läsa, finns elever som inte vill läsa sva. Vi förespråkar ett mått av frivillighet även i grundskolan gällande sva-ämnet. Om det inte är möjligt bör underlag tas fram för dialog med elever och vårdnadshavare.

Vi välkomnar att Skolverket i de förslag vi sett bemöter behovet av nybörjarundervisning i svenska som andraspråk. Likaledes behöver svenskämnet omformuleras för att möta flerspråkiga elever.

På tvärs mot en rad forskares synpunkter, som framförts vid flera tillfällen, väljer dock Skolverket att kringgå väl kända problem.

Liksom andra flerspråkighets- och andraspråksforskare har vi för Skolverket återkommande påtalat de ytterst negativa konsekvenser en sammanslagning av sva med svenska skulle ha för flerspråkiga elevers lärande. Forskning har påvisat betydelsen av väl utformad andraspråksundervisning för elevers lärande och den tidskrävande process som andraspråksutveckling är, liksom risker med mainstream, dvs. undervisning som inte är anpassad till flerspråkiga elevers förutsättningar. Därtill visar forskning att andraspråkslärarens specialistkompetens försvinner om det inte finns ett andraspråksämne.

Vi har utfört empirisk forskning om ämnet sva, vilket till stor del saknats. I tre gymnasie­skolor med lång erfarenhet av undervisning för flerspråkiga elever undersökte vi undervisningspraktiker i klassrum med behöriga och erfarna sva-lärare. Undervisningen behandlade ett kvalificerat språkligt och litterärt innehåll och utmärktes av effektiv pedagogisk stöttning.

Stöttningen samt en känsla av tillhörighet och utrymmen för flerspråkig användning framstod som avgörande för elevernas val av sva under hela gymnasietiden. Några jämförde också med tidigare negativa erfarenhet av sve-undervisning.

Som anförts, finns dock omfattande implementeringsproblem som måste tas på allvar. Det behöver ske med bibehållen ämnesstruktur, där sve och sva är likvärdiga och undervisas av behöriga lärare.

Nämnda reformer kommer att stödja båda svenskämnena och därmed elevernas möjligheter att utveckla kunskap i och om svenska.

Christina Hedman, professor i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning, Stockholms universitet.

Ulrika Magnusson, docent i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning, Stockholms universitet.

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.