Forskning: Kan vi lita på Pisaresultaten?

Vart tredje år ruskas svensk skoldebatt om av nya Pisa-resultat, oavsett om resultaten sjunker eller ökar. Men vad säger egentligen resultaten om svenska 15-åringars kunskaper, och hur robust är Pisa-testet som värdemätare av svensk skola? Det ska forskare vid Göteborgs universitet titta närmare på.

– Det är intressant att det blir så mycket skriverier om resultaten. Men forskarnas röst har inte direkt varit den som hörts mest. Både medier och Skolverket har gjort en del undersökningar, men man har faktiskt inte gjort så mycket mer forskning på det, säger Stefan Johansson, docent vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, och en i forskartrion bakom projektet.

Forskningsprojektet innehåller tre delstudier: Rimligheten i det stora bortfallet av elever i Sverige i Pisa 2018, relationen mellan Pisa, elevernas betyg och nationella prov, samt hur elevernas motivation kan förklara skillnader i resultaten mellan de tre kunskapstesten.

Internationellt sett är studien unik som en av de första som kommer att samköra registerdata från SCB om elevernas betyg och resultat på nationella prov med deras resultat i Pisa.

– Pisa-resultaten, betyg, och nationella prov är mått på ungefär samma saker i ämnena svenska, matematik och naturvetenskap. Betygen omfattar mer och fler kunskaper än vad Pisa gör, men man kan ändå förvänta sig att resultaten i Pisa korrelerar högt med betygen.

En faktor som skulle kunna påverka elevernas prestation i Pisa negativt jämfört med betyg och nationella prov är enligt Stefan Johansson att inte lika mycket står på spel i det sammanhanget. Betyg och nationella prov är på forskarspråk ”high stakes” medan ett Pisaprov är ”low stakes”.

– Det man sett tidigare är att elever själva säger att de skulle ansträngt sig mer i Pisa om det hade påverkat betyget. Sambandet mellan prov där konsekvenserna är stora respektive små för eleverna är understuderat både i Sverige och internationellt så där kan man nog hitta mycket intressant, säger Stefan Johansson.

Resultaten för Pisa-testet 2018 presenterades i december 2019 och bekräftade en uppåtgående trend sedan en bottennotering 2013. Men snart kom debatten istället att handla om vilka elever som skrivit provet och inte.

Med 11,1 procent av eleverna exkluderade från att skriva provet låg Sverige högst av alla länder i undersökningen. Enligt Expressens rapportering hade skolor gallrat bort elever som borde ha skrivit testen, samtidigt som Skolverket gjort felberäkningar. Därmed skulle resultaten inte var representativa.

Skolverket har tillbakavisat kritiken och OECD har analyserat och godkänt den svenska processen. Riksrevisionen genomför också en granskning, men Stefan Johansson tycker ändå att det finns ett värde i att vetenskapen tittar på frågan.

— Det har ju varit stor diskussion om exkluderingsgraden. Expressen hävdar att Sverige inte skulle ha så höga poäng, eftersom elever felaktigt plockats bort, medan Skolverket menar att de följt reglerna och exkluderingsgraden är rimlig. Även OECD:s granskningar har visat att exkluderingen inte tycks ha påverkat resultaten i någon högre grad. Nu vill vi jämföra Ppisa-urvalets betyg och resultat på nationella prov med totalen för riket. Det kan säga något om en eventuell snedvridning i bortfallet av elever, säger han.

Projektet startar 2021 och pågår fram till 2024.