Fridolin: Ge lärare budget och tid att välja läromedel

Gustav Fridolins läromedelsutredning vill motverka ojämlikhet och mildra effekten av lärarbristen genom att lagstifta om rätten till läromedel.
– Jag tror att det här är en utredning som verkligen kan göra skillnad, säger han.

På tisdagen presenterade Gustav Fridolin, tidigare miljöpartistiskt språkrör och utbildningsminister, läromedelsutredningens slutbetänkande. Förslagen utgör en total kostnad för staten på 50 miljoner kronor om året, vilket Gustav Fridolin beskriver som billigt.

– Det är en av de enklaste och billigaste åtgärderna vi skulle kunna göra för att öka kunskapsutvecklingen, säger han.

Bakgrunden till förslagen är den ökade ojämlikheten mellan skolor och inom skolor, elevers minskade intresse för läsning samt den stora lärarbristen. För att mildra dessa problem föreslår utredningen i korthet att:

• Skollagen ska garantera elever rätt till läromedel, inklusive läroböcker.
• Lärares möjlighet att välja läromedel ska stärkas.
• Staten stöttar produktion av vissa läromedel.
• Kunskap om läromedel införs på alla lärarutbildningar.
• En läromedelsnämnd införs där bland andra lärare och forskare ingår.

Gustav Fridolin beskriver vad han ser som en tydlig brist i skollagen. Där står att elever ska ha kostnadsfri tillgång till ”lärverktyg”. Ordet läromedel nämns däremot inte, vilket han menar ger utrymme för huvudmän att prioritera annat i budgeten. Inköp av läromedel kan få stryka på foten till förmån för saker som whiteboards eller liknande, som också det kan beskrivas som ”lärverktyg”. Därför behöver skollagen skrivas om för att specifikt ange att elever har rätt till läromedel. Och specifikt till både läroböcker och digitala läromedel.

– Digitala läromedel kan vara av stor glädje och hålla hög kvalitet. Men rätt läromedel ska användas vid rätt tillfälle. Vi har kommit fram till att en lärobok kan ge en bättre överblick av ämnet än digitala läromedel. Därför vill vi nämna läroböcker uttryckligen i lagtexten, säger Gustav Fridolin.

Läroplanen föreslås ställa krav på att rektorer ger lärarna goda förutsättningar att välja läromedel.

– De två viktiga resurserna där är såklart budget och tid. Vi ska bort från den tid där läromedel blir lättare att prioritera ner än andra delar. Man behöver de resurser som krävs för att köpa in läromedel, och rektor behöver ta med i planeringen att lärare behöver tid för att kunna värdera läromedel.

Finns det anledning att specificera i texten att det ska finnas en budget?

– Vi har ju det styrsystem för svensk skola som vi har idag. Det har ju funnits en tid när det var mer reglerat hur mycket pengar som skulle gå till olika delar, men det här förslaget bygger på den styrkedjan som råder idag. Med de fördelar och nackdelar den har.