”Friskolornas riksförbund blandar ihop ansvar”

I skolvärlden 210922 intervjuades Friskolornas Riksförbunds nya ordförande Sofia Larsen. Hon hävdar att enskilda huvudman har lägre skolpeng jämfört med kommunala huvudmän, men Sofia Larsen blandar ihop de olika ansvar som kommunala huvudmän har.

Kommunala huvudmän har rätt att lägga undan pengar för myndighetsansvaret, alltså att resursfördela efter elevernas behov. Många kommuner har strukturersättning för att kompensera för elevernas socioekonomiska bakgrund. Den kommun som har lägst strukturersättning omfördelar 0,5 procent av skolpengen och den som omfördelar mest omfördelar 20 procent.

Om enskilda huvudmän har elevunderlag som genererar strukturersättning får de del av det på lika villkor som kommunala skolor. Kommunala och enskilda huvudmän har samma grundbelopp per elev och det är likabehandlingsprincipen i grundbeloppet som är problemet.

Grundbeloppet ska täcka lokalkostnad, dock inte amortering, undervisningskostnad, elevhälsovård, mervärdesskatt och schablon för administration. Med nuvarande lagstiftning har enskilda huvudmän betalt för ett ansvar de enligt lag inte har. Det är huvudmannaansvaret, alltså ansvar att erbjuda skolplacering i alla geografiska delar av kommunen som skapar en underfinansierad kommunal skola och en överkompenserad friskolesektor.

Friskolor kan välja sin geografiska plats för skolan och antal elever. I utbudsansvaret ligger även ansvar för skolpliktsbevakning och ett öppenhetsrekvisit som säger att kommunens skolor ska vara öppna för alla elever. Kommuner har halvtomma skolor och klasser vilket blir kostnadsdrivande då det ökar genomsnittskostnaden per elev och därmed ersättningen till enskilda huvudmän.

Enskilda huvudmän behöver inte ta emot elever som de inte får skolpeng för och de behöver inte ta emot elever med omfattande behov av stöd om det innebär ökad kostnad för huvudmannen.

”Sofia Larsens påstående stämmer således inte”

Sofia Larsen menar att det finns fakta som visar att friskolor har lägre skolpeng. I statistiken ser det ut som att kommunala skolor har 10 000 kronor mer per elev och år men det är ersättning för variationer i elevunderlag. Det är dyrare att undervisa elever i kommunala skolor eftersom de har fler föräldrar utan eftergymnasial utbildning än vad friskolor har. De 10 000 kronorna har inget med skolpengens grundbelopp att göra.

Sofia Larsens påstående stämmer således inte. Hon menar att de flesta huvudmän har en eller två skolor men statistiken visar att det är skolkoncerner som tar över en allt större del av skolmarknaden. Skolkoncerner köper upp mindre huvudmän eller konkurrerar ut dem i de kommuner där de etablerar sig.

Redan 2015 var det drygt två tredjedelar av eleverna i friskolor som gick i skolor som drivs som aktiebolag och idag har andelen ökat ännu mer.

Det mest anmärkningsvärda i intervjun med Sofia Larsen är att hon vill få läsaren att tro att skolpengen tillhör eleverna. Så fungerar det givetvis inte. Kommunerna räknar inför varje budgetår ut genomsnittskostnaden per elev i sin egen verksamhet och ersätter enskilda huvudmän med motsvarande belopp. Skolpengen tillfaller huvudmannen som sedan resursfördelar till sina skolor.

Vi måste fråga oss om det är rimligt att enskilda huvudmän får ersättning för ett uppdrag de enligt lag inte har. Björn Åstrand har lagt fram förslag om att differentiera skolpengen för att kommunerna ska få ersättning för utbudsansvaret. Utredningens förslag har stöd av flera tunga remissinstanser. Nu är det upp till riksdagen att besluta om skolan ska bli mer likvärdig eller fortsätta bli mer segregerad.

Sofia Larsen är långt ifrån den enda företrädaren för friskolelobbyn som använder mindre huvudmän som alibi för att skydda skolkoncernernas ekonomiska intressen.

Linnea Lindquist, skoldebattör

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.