Granskning: 3 av 4 lärare är för hårt belastade

Lärarkåren har en betydligt sämre psykosocial arbetsmiljö än många andra yrkesgrupper på den svenska arbetsmarknaden. Enligt Arbetsmiljöverkets senaste arbetsmiljörapport (2020) rapporterar grundskollärare i genomsnitt högre arbetsbelastning och psykisk ansträngning än snittet för övriga yrken. En trolig förklaring – av flera – är att lärare i högre utsträckning än andra yrkesgrupper tvingas utföra arbetsuppgifter som ligger utanför själva kärn­uppdraget. Många lärare vittnar dessutom om hur de i arbetet utsätts för våld eller hot.

Bristande studiero, stök och bråk i klassrummen är andra faktorer som enligt forskningen påverkar lärarnas arbetsmiljö negativt och ökar stressen. Detsamma gäller brist på stödjande resurser – till exempel special­lärare – och goda möjligheter att hjälpa elever med extra behov.

Tidigare i år frågade Lärarnas Riksförbund ett representativt urval av förbundets medlemmar om deras arbetssituation. Svaren vittnar om en mycket pressad arbetsmiljö för många lärare, inte minst i grundskolan.

Några exempel:

• 75 procent uppgav att deras arbetsbelastning är för hög.
• Bland lärare i grundskolan var det mindre än hälften som svarade att de har möjlighet att ta pauser och raster för återhämtning. En mycket stor del uppgav att de inte har utrymme för återhämtning efter en period med mycket jobb.
• Drygt 80 procent ansåg att deras arbete är psykiskt påfrestande.
• En majoritet uppgav hög administrativ arbetsbelastning som ett av de största arbetsmiljöproblemen på deras arbetsplats.
• Mer än hälften svarade att de minst en dag i veckan känner sig tömda eller utarbetade vid arbetsdagens slut, var fjärde att de minst en dag i veckan känner att de är på bristningsgränsen för vad de orkar med och nästan var femte att de känner så minst flera gånger
  i veckan.

Ulrich Stoetzer, psykolog, medicine doktor och sakkunnig i organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor vid Arbetsmiljöverket, säger att det finns risk för ohälsa om arbetsbelastningen är för hög under längre tid, det vill säga om kraven överskrider de resurser som finns för att hantera dem.

– Arbetsgivaren ska i sitt systematiska arbetsmiljö­arbete undersöka och se till att det inte råder obalans mellan krav och resurser. Det står i såväl arbetsmiljö­lagen som i våra föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är dessutom inget nytt. Föreskrifterna, till exempel, har funnits i fem år. Det ligger ett stort ansvar på arbetsgivaren att åtgärda eventuella brister.

I en artikel i kommande nummer av vetenskapstidskriften ”Arbetsmarknad och arbetsliv” (ges ut av Karlstads och Göteborgs universitet och finansieras bland annat via det statliga forskningsrådet Forte) under­söker Pontus Bäckström, utredningschef vid Lärarnas Riksförbund och forskare i pedagogik vid högskolan
i Jönköping, varför lärare i friskolor ofta mår bättre än lärare i kommunala skolor, trots att det inte är ovanligt att lärare i friskolor undervisar mer.

– Det finns flera tänkbara förklaringar till varför lärare i friskolor mår bättre. En kan vara att det på friskolor ofta är mindre avstånd till chefen. Lärare som har en mer närvarande chef, och en chef som hjälper dem att prioritera bland arbetsuppgifterna, vittnar om en lägre arbetsbelastning. Hög arbetsbelastning korrelerar med psykisk påfrestning, säger Pontus Bäckström.

– En annan bidragande orsak kan vara elevsammansättningen, som ofta är mer gynnsam på friskolor. En hypotes jag prövar i artikeln är att lärare på fristående skolor kan uppleva en lägre grad av så kallad etisk eller moralisk stress i förhållande till eleverna än sina kollegor på många på kommunala skolor.

Etisk stress?

– Etisk stress, eller samvetsstress, uppstår hos lärare när elever med stora behov inte får det stöd som deras lärare anser att de behöver. Att som lärare känna att man inte räcker till kan vara psykiskt mycket påfrestande.

Etisk stress har tidigare undersökts i förhållande till sjuksköterskor.

– Nu prövar jag den förklaringen kopplat till lärare. Det visar sig att den har mycket stark effekt på den upplevda psykiska påfrestningen.

– Min analys, som bland annat bygger på LR:s arbetsmiljöundersökningar, visar så klart att det finns kommunala skolor där lärarna inte upplever en etisk stress, men en stor del av skillnaderna mellan lärare på kommunala och fristående skolor tycks förklaras av detta.

Pontus Bäckström säger att den växande skolsegregationen påverkar lärarnas arbetsmiljö.

– Inte minst lärare på väldigt segregerade skolor får ofta lägga ner mycket tid på att annat än det som har med undervisningen att göra, vilket leder till ökad arbetsbelastning. Dessutom kan arbetsmiljön där vara psykiskt tuff då det finns stora behov som ska mötas med ofta knappa resurser, något som alltså kan leda
till ökad samvetsstress.

– Men så behöver det inte vara. Mycket avgörs av vilka, och hur mycket, stödfunktioner det finns på skolan i förhållande till behoven och i vilken utsträckning lärarna kan fokusera på undervisningen.

Forskare vid Specialpedagogiska institutionen och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet har i en ny studie undersökt hur lärares upplevda krav, kontroll och känsla av sammanhang samspelar med negativ stress. Studien bygger på enkätsvar från cirka 2 700 högstadielärare på drygt 200 skolor i Stockholm (kommunala och privata).

– Internationella undersökningar visar att lärare upplever hög arbetsbelastning och rapporterar höga stressnivåer jämfört med många andra yrkesgrupper. I Sverige ligger lärare särskilt högt, även i ett internationellt perspektiv.

– Vår utgångspunkt i den här studien har bland annat varit att försöka hitta skyddande faktorer, vad som kan göras på skolnivå för att minska den stress som lärarna upplever, säger Joacim Ramberg som är docent och forskare vid Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet och har en bakgrund som gymnasielärare.

Det är från tidigare forskning känt att kombinationen av höga krav och låg kontroll ofta leder till hög stress på individnivå, vilket även Joacim Rambergs och hans kolle­gors studie bekräftar.

– Men den visar också att lärare upplever en lägre stress om de samtidigt känner en hög känsla av samman­hang. Vi har även undersökt om kollegernas känsla av sammanhang påverkar den enskilde lärarens stressnivå.

Gör den det?

– Ja. Om jag arbetar på en skola där många av mina kollegor upplever en känsla av sammanhang, meningsfullhet och begriplighet, påverkar det min individuella stressnivå i positiv riktning. Gruppens gemensamma känsla av sammanhang spiller över på individerna.

De flesta människor kan hantera hög arbetsbelastning och stress under kortare perioder, framför allt om de har möjlighet till en rimlig återhämtning.

– Allvarliga problem kan uppstå om de inte har det, om stressen bara pågår. Då kan den bli farlig. Och så verkar det vara för många lärare. Höga krav och låg kontroll är en väldigt dålig kombination, särskilt under längre tid, säger Joacim Ramberg.

Vad bör man då göra för att minska lärarnas stress, förutom att vid behov öka resurserna?

– En nyckel tror jag är att öka lärarnas autonomi och kontroll i kombination med att sänka kraven när det till exempel gäller administration. Det är även viktigt att på arbetsplatsen hitta en struktur och en organisation som gör att de som arbetar där känner delaktighet och samhörighet. Även om stressen inte minskar, hanterar man den då bättre.

Häromåret visade Joacim Ramberg i en annan studie hur lärarnas stressnivåer påverkar eleverna.

– Elever som har stressade lärare upplever sitt välmående i skolan sämre än elever som inte har det. De upplever också att de har sämre relationer med sina lärare, vilket i sin förlängning påverkar skolresultaten.