Hård kritik mot lägre krav: ”Man skjuter problemen framför sig”

14 procent av niondeklassarna klarade inte betygströskeln till gymnasiet i våras. Nu öppnar utbildningsminister Anna Ekström (S) för sänkta behörighetskrav. Något som möts av stark kritik från flera håll.
– Man skjuter problemen framför sig i stället för att ta tag i dem tidigt och låta lärarna göra sitt jobb, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

I våras gick fler än 16 000 elever ut nian utan behörighet till gymnasiet, motsvarande 14 procent av alla avgångselever. Det är ”alldeles, alldeles för många” enligt utbildningsminister Anna Ekström (S) som i en TT-intervju tillkännager att behörighetskraven till gymnasieskolan nu ska ses över. Dessutom vill utbildningsministern se en översyn av den skarpa gränsen för godkänt i betygsskalan – den som anger att en elev måste få godkänt i allt för att få E – annars blir det F och underkänt. Vilket enligt Anna Ekström gett oväntade och stora konsekvenser.

– När den skarpa godkäntgränsen infördes trodde politikerna att det skulle vara en liten andel elever som blev underkända och inte kunde gå vidare. Men under hela den här tiden har vi sett att en ganska stor andel elever slås ut, säger Anna Ekström till TT.

Men att ändra godkäntgränsen och göra en eventuell sänkning av instegströskeln till gymnasiet möts av stark kritik från LR som anser att det är att ta sig an frågan på fel sätt.

– Fler kommer in, men riskerar att ändå inte klara det då de inte har med sig tillräckligt för att klara gymnasieskolan. Man skjuter problemen framför sig i stället för att ta tag i dem tidigt och låta lärarna göra sitt jobb, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén till Skolvärlden.

I stället vill förbundet att det satsas på stöd och insatser tidigt i utbildningen och på en ny skolform för de två stora grupperna som inte klarar behörighetskraven.

– Den ena gruppen består elever som gått hela grundskolan, men som inte fått rätt stöd och insatser som gör att de inte klarar av skolan. Där har inte det specialpedagogiska stödet i satts in tillräckligt tidigt, på högstadiet är det för sent, säger Åsa Fahlén.

Att grundskolan nu föreslås bli 10 år genom att göra förskoleklass till årskurs 1 är en av

– Då får man i stället fyra år på sig att se varje elev och där specialpedagogiska insatser kan riktas mot reguljär läs- och skrivundervisning så att de klarar sig, säger Åsa Fahlén.

Den andra stora gruppen är de som kommer i mitten av grundskolan eller ännu senare.

– Många kanske inte har en ordentlig skolbakgrund med ett skolsystem som fungerar dåligt eller föräldrar som aldrig gått i skolan. Flera av dem kan också ha trauman bakom sig. Här har vi i LR ett förslag på en skolform mellan högstadiet och gymnasiet som är mer individanpassad och personalintensiv så att eleven blir behörig för ett nationellt program.

För dem som steg till gymnasiet ändå är för långt ska hjälpen i stället riktas mot att få hjälp att komma ut i yrkeslivet. Där de exempelvis kan få chansen att bättre lära sig språket och sedan kan komma tillbaka in i skolsystemet senare.

– Är du inte behörig i dag kommer du in på individuella programmet, men där är det väldigt låg genomströmning till de nationella programmen. Det är nästan ett hopplöst uppdrag och det vet eleverna också. Vi behöver hitta ett annat sätt, säger Åsa Fahlén.

Planen på att utreda behörighetskraven har även mötts av kritik från andra håll. Liberalernas skolpolistiska talesperson Fredrik Malm kallar det för en destruktiv signal och menar att det vora att göra ungdomarna en otjänst.

– Problemet i dag är inte att ambitionerna är för höga, utan att det kommer för många elever till gymnasieskolan utan tillräckliga kunskaper från grundskolan. Så vi måste ha högre ambitioner, inte sänkta, säger han till TT.