Kamp mot segregationen.
Fler böcker.
Mindre administration.
Det är Pennsvärdsvinnarna Ulrica Ambrosius och Cristina Kullbergs snabba önskelista till nya skolministern Lina Axelsson Kihlblom.
Lärarna Ulrica Ambrosius och Cristina Kullberg har precis vunnit varsitt Pennsvärd och det är mingel i den cirkelformade festlokalen i den ståtliga apelsinfärgade byggnaden högst uppe på Observatorielunden, där Berättarministeriet har sitt kontor.
Utbildningsminister Anna Ekström skulle också ha varit här, men hälsar till Ulrica Ambrosius och Cristina Kullberg från en monitor i ett filmat tal på tio-femton sekunder. Själv är hon nämligen hos kungen tillsammans med sin nya parhäst – skolminister Lina Axelsson Kihlblom – där statsministern äntligen presenterar sin nya regering.
I regeringsförklaringen går Magdalena Andersson igenom minister för minister och berättar vilka framtidsfrågor de ska jobba med. Och det blir så tydligt att Ulrica Ambrosius på Oxhagsskolan i Akalla och Cristina Kullberg på Långmosseskolan i Göteborg har sitt arbetsliv precis där alla de där stora frågorna möts i vardagen hos de barn som är siffror i statistiken över problematiken socioekonomiskt utsatta områden.
Men de är mer än siffror; de är också Ulricas och Cristinas elever som får lära sig att inget är omöjligt och att de också en dag kan få vara med på slottet när de är nya ministrar, men då hos tjejkungen drottning Victoria.
Så det är ju på sin plats att vi på Skolvärlden förmedlar era frågor och synpunkter vidare till Anna Ekström och Lina Axelsson Kihlblom, så att de får chansen att göra det bättre för er på Oxhagsskolan och Långmosseskolan.
– En första reflektion är att det känns bra att Lina Axelsson Kihlblom kommer in på utbildningsdepartementet med sin bakgrund från skolans värld. Det ger hopp om att hon har färska minnesbilder av vår verklighet, säger Ulrica Ambrosius.
– Så är det! Utomstående kan nog inte riktigt förstå hur det är för oss att jobba med de här barnen, säger Cristina Kullberg.
Ulrica Ambrosius.
Cristina Kullberg
Mottagarna av Pennsvärdet har utsetts av en jury bestående av: Cecilia Nordström, styrelseordförande Berättarministeriet, juryns ordförande, Björn Åstrand, disputerad historiker och lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, Lana Devisic, lärare och mottagare av Pennsvärdet 2020, Gustav Fridolin, folkhögskolelärare och fd utbildningsminister, Stina Wirsén, illustratör och författare, Lotta Edholm, statlig utredare och fd skolborgarråd i Stockholm, AnnChristin Rothstein, skolledare och lärare.
Vad är det som är svårast för en som inte delar er vardag att förstå?
– Segregationen! Hur otroligt skoningslös segregationen är, säger Ulrica Ambrosius.
– Ja, det kan finnas klasser där knappt någon i familjen pratar svenska när barnen börjar i skolan. Vi lärare får ingen naturlig hjälp av omgivningen och måste jobba ännu hårdare, säger Cristina Kullberg.
Vad skulle lösningen vara?
– Barn som inte kan prata ett språk ska ju få vara med barn som kan det; inte klumpas ihop bara med andra som inte pratar svenska. Barn lär sig snabbare än vi vuxna om de bara får chansen att lära sig. De lär sig av varandra. Segregationen gör att allt blir mer svårarbetat. Vi missar så otroligt mycket som samhället skulle få gratis om integrationen fungerade bättre, säger Cristina Kullberg.
– Man glömmer också hur ekonomin slår hårdare när det gäller lärandet hos barnen i våra skolor, säger Ulrica Ambrosius.
För att de inte har tillgång till datorer hemma?
– Just nu försöker vi lösa digitala elevsamtal genom att skicka med barnen Ipads hem, så att vi kan koppla upp oss och prata. Men här tillkommer det praktiska saker som att vi ofta måste få in tolkar i samtalen också. Och de ekonomiska problemen är ju så mycket större än att familjen inte har en sprillans ny dator hemma, säger Ulrica Ambrosius.
– Nej, det kan saknas bredband. Det är tyvärr så att alla inte har råd med wifi, säger Cristina Kullberg.
Det låter som att ni får lägga exceptionellt mycket tid på det här. Har ni några tips på annan tid som skolminister Lina Axelsson Kihlblom kan befria er från?
– Oh, ja! Jag vet knappt var jag ska börja…, säger Ulrica Ambrosius.
– Frånvarorapporteringen! Säger Cristina Kullberg.
– …ja, där måste vi ju kunna få hjälp på ett smidigare sätt, säger Ulrica Ambrosius.
”Självklart är hon välkommen”
Men det finns mer att göra med administrationen?
– Vi lärare jobbar ju så mycket mer än 45 timmar i veckan. Jag vet inte hur många år sedan det var när jag inte rättade ett prov hemma på kvällen. Men det är jobb som är till gagn för mina elever. Jag älskar mina elever och vill att det ska gå bra för dem, så när det gäller sådan administration gör jag den med glädje. Det är allt annat som får mig att tvivla. Allt som ska mätas så till den grad att man undrar vad det är man egentligen mäter och om det där mätandet verkligen leder till någonting.
– Häromdagen skulle jag och en kollega göra en utvärdering av en elev och vi räknade till över 120 frågor som skulle besvaras. Vi kunde inte låta bli att titta på hur många frågor som behövts för att klara av uppgiften. Fem frågor hade räckt. Fem! Det är mycket tid som vi kunnat använda till något mer vettigt i skolan, säger Ulrica Ambrosius och Cristina Kullberg nickar.
Så skolministern är välkommen på ett besök till er verklighet?
– Självklart är hon välkommen, men vi hoppas ju och tror att hon minns hur det var på exempelvis Ronnaskolan när hon var rektor där, säger Cristina Kullberg.
– Hon lyckades bra med att vända trenden på sin skola i Södertälje. Det blir spännande att se om hon kan påverka som minister också, säger Ulrica Ambrosius.
Lina Axelsson Kihlblom skrev en debattartikel på Skolvärlden nyligen där hon avslöjade hur hon som rektor på friskola kunde knepen för att undvika att få de elever som ni undervisar. Så om vi utgår från att hon kan täppa till en del egenupplevda kryphål som ökar på segregationen – vad skulle ni behöva mer av till eleverna i vardagen?
– Att ta makten över språket betyder så obeskrivligt mycket. Eleverna behöver fler böcker, skönlitterära böcker. Vi hade nyss återbesök i skolan av en äldre elev som mindes varenda bok vi läst. Han hade gärna fått komma ihåg ännu fler, säger Ulrica Ambrosius.
– Ja, våra elever måste åtminstone i böckerna få ta del av andra världar och lära sig förstå en djupare innebörd av orden och fantisera vidare i någon annans fantasi. Det är ett kreativt sätt att med tankens kraft ta ett steg mot minskad segregation via böckernas värld, säger Cristina Kullberg.
Kulturdepartementet avsatte 2019 över 50 miljoner kronor som öronmärktes till att alla Sveriges förskolor fick femtusen var för att köpa in ett eget bibliotek bland ett hundratal utvalda titlar. Är det något sådant ni tänker er till skolor i socioekonomiskt utsatta områden?
– Ja, varför inte, säger Cristina Kullberg.
– Det skulle underlätta mycket, säger Ulrica Ambrosius.