Ämneslärare

Magnus undervisar på Youtube – i miljonklass

Magnus Ehinger

”Poängen med flippad undervisning är att tiden vi har tillsammans i klassrummet blir mycket viktigare än om jag står och föreläser”, säger NO-läraren Magnus Ehinger.

| Foto: Andreas Hillergren
Magnus Ehinger på Youtube
  • Lade ut sitt första videoinslag 2012.
  • Har drygt 40 000 följare.
  • Sedan starten 2012 har hans lektionsupplägg drygt 17 miljoner visningar.
  • Sidan: ehinger.nu/undervisning

Kemi- och biologiläraren Magnus Ehinger lägger ut alla sina genomgångar på Youtube.
Genom att flippa klassrummet får han mer tid med eleverna och ägnar sig åt något han i dag ser som en hobby.

Magnus Ehinger är lärare på gymnasieskolan Spyken i Lund. När Skolvärlden når honom på höstlovet är han i full färd med att rätta prov. Han lägger högen åt sidan och börjar berätta om hur hans resa från föreläsningar i klassrummet till nätet inleddes när en elev kom med ett förslag till projektarbete.

– Han frågade om han kunde få spela in video-genom-gångar och lägga ut på Youtube i undervisningssyfte. Nu blev det aldrig så och han gjorde ett annat arbete, men hos mig såddes ett litet frö. Jag upptäckte Khan Academys videogenomgångar och tänkte att om en elev kan klara det måste jag kunna göra det också. Jag hade läst en del böcker om flippat klassrum och tyckte det verkade spännande.

Tidigt insåg han fördelarna med upplägget. När eleverna fick informationen hemma kunde de i stället arbeta med den traditionella läxan i klassrummet och samtidigt få hjälp när de fastnade. Han noterar att den elev som sitter hemma och jobbar kan ha det tufft om inte föräldrarna själva är kemister.

Det är långt ifrån enbart hans egna gymnasieelever som tar del av lektionsmaterialet på sidan ”Magnus Ehingers undervisning”. Han har en stor följarskara runtom i hela Sverige, även elever på svenska skolor utomlands, och säger att han gläds åt att höra hur även lärarkollegor drar nytta av hans undervisningsmaterial. Lektionsgenomgångarna på Youtube har sedan starten 2012 miljontals visningar.

– Jag lägger ner för mycket tid, tycker min fru, men det är roligt. När jag startade med det här var det viktigt att få ut filmerna fort, men jag har vartefter ställt högre krav på mig själv. Nu tar det tre, fyra timmar att göra en videogenomgång. Med tanke på att jag är uppe i 250–300 videor har det gått åt en del tid.

Han beskriver hur läraren i det traditionella klassrummet levererar en föreläsning från katedern. Eleverna tar sedan med sig informationen hem och gör någon form av läxa. Sedan kommer de tillbaka och läraren förhör eleverna.

– Men jag insåg att jag inte är tillsammans med eleverna medan de läser; inlärning sker ju när man jobbar med materialet. Poängen med flippad undervisning är att tiden vi har tillsammans i klassrummet blir mycket viktigare än om jag står och föreläser. Då jobbar vi med kemi eller biologi på ett helt annat sätt än om eleverna bara lyssnar, det vi kallar aktivt lärande.

Hur många lärare, tror du, undervisar på samma sätt som du?

– Visst, jag har kollegor på skolan som jobbar på samma sätt som jag, och jag känner av ett intresse från lärarstudenter om principen, men jag tror inte att det är så många lärare som undervisar på det här sättet.

Han ser två förklaringar till sin uppfattning. För det första krävs en hel del arbete för att skifta undervisningsstil när man har jobbat ett antal år. Det är också ont om läromedel, även om det, som han inflikar, kommer mer och mer.

I takt med att en mer dator- och teknikvan generation tar över tror han att det flippade klassrummet kommer att bli allt vanligare, under förutsättning att det finns producenter av bra undervisningsmaterial inom exempelvis kemi, matematik, historia eller tyska.

Magnus Ehinger har identifierat fyra elevgrupper som drar allra störst nytta av det flippade klassrummet. Till att börja med handlar det om elever med dyslexi som har svårt att hänga med när läraren skriver på tavlan och pratar samtidigt, samt elever inom autismspektrumet med svårigheter att sitta stilla och koncentrera sig en längre tid.

En tredje grupp utgörs av de elever som inte har svenska som modersmål och därför behöver extra lång tid för att ta in det som föreläsaren säger.

– Sedan har vi de elever som är riktigt vassa i ämnet. De behöver inte sitta av en föreläsning, utan kan i stället få mer utmanande uppgifter i klassrummet. Generellt tycker mina elever att det är ganska jobbigt med videogenomgångarna, men också att det fungerar väl och är ett bra sätt att lära sig på.

Magnus Ehinger har förutom sina egna elever även en stor följar­skara runtom i hela Sverige, även elever på svenska skolor utomlands. Foto: Andreas Hillergren

Finns det fler fördelar med att flytta föreläsningarna från klassrummet? 

– I stället för att eleverna kommer för att se mig jobba så sätter jag dem i arbete. På det sättet får jag eleverna att prata kemi eller biologi med varandra i stället för att jag pratar till eleverna. I förväg ber jag alla att se videogenomgången, eller läsa sidorna i boken, till exempelvis tisdag. Dessutom ska de svara på en snabbkoll med några kryssa-i-frågor. På så sätt kan jag dels se vilka som har förberett sig, dels kontrollera om det var något särskilt de tyckte var besvärligt. Då vet jag det i förväg och kan ta upp frågan på lektionen.

Att få eleverna att förbereda sig inför lektionerna hemma ser han som sin största utmaning. Han betonar att hans klassrum inte är en utopi och att alla elever älskar kemi, men att han får lättare att uppmärksamma de elever som inte riktigt hänger med och att hans uppgift är att få dessa att hänga med ändå.

– Jag upplever att innan jag startade med det här hade jag fler elever som lyckades flyga under min radar innan jag upptäckte att ”det här funkar inte”. Jag har bättre koll på alla nu.

Hur ser du på dagens utmaningar generellt för NO-lärare?

– Jag tror att många NO-lärare kämpar på två håll. Man har ett stort arbetsmiljöansvar för sina elever. Du måste hålla reda på kemikalier, göra riskanalyser och hålla ordning på en massa materiel på ett säkert sätt. Jag tror också att många lärare upplever ett motstånd från sin skolledning. Både biologi, fysik och kemiundervisning är dyrt; vi behöver många prylar och kemikalier som kostar tusentals kronor att köpa in. Har du då en chef som är mer mån om att budgeten går ihop än att det bedrivs god undervisning så är det läge för problem.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm