Mensa: Hon är läraren som revolutionerat matematiken

Årligen utses en mottagare av Mensapriset, en person vars gärning identifierar och främjar mänsklig intelligens. Mensas ordförande Vendela Normark Granetoft kommenterar utnämningen av 2021 års pristagare i ett pressmeddelande:

– Läsförståelse är sedan länge ett etablerat begrepp, Ulla skapar pedagogik byggd på matematikförståelse, och det är ett oerhört viktigt skifte i undervisningen. Detta ger barnen en bra grund samt lyfter kunskap och förståelse om tankediversiteter, och hur olika våra hjärnor fungerar.

Ulla Öberg är en stark förespråkare av öppna frågor och smått allergisk mot rätt eller fel-tänket.

– När barnen börjar skolan vet de att det är ett ställe dit man kommer och antingen gör rätt eller fel. Barnen vet att det är bäst att göra rätt. Läraren ställer en fråga läraren vet svaret på och alla räcker upp handen. En elev får svara. De som redan kan svaret blir bäst och de som inte kan kallas ofta svaga. Men du kan inte vara svag i en skola som du kommer till för att lära dig det du inte kan.

– Om jag frågar vad eleverna tror är alla deras svar rätt när jag får reda på vad de redan kan. Lärandet sker därifrån de redan befinner sig. Jag lägger mycket tid på att eleverna ska utveckla sitt tänkande men jag talar inte om hur de ska tänka.

Hon är också mycket kritisk till matematikböckers fylla-i-uppgifter som hon menar sänker många elevers självkänsla.

– Jag har varit handledare för lärarkandidater sedan 1967 och varit ute i många skolor och sett hur det går till. Instruktionerna från lärarna går ofta ut på att tala om vad eleverna ska göra. Eleverna gör en massa uppgifter och i slutet av lektionerna samlar läraren in böckerna och rättar hemma. Det är vansinnigt, det finns ingen elev som i efterhand orkar rätta till 50 fel. Då har man bara fått lära sig att man inte duger.

Fingerräkning står inte heller högt i kurs hos matematik-veteranen. Hon menar att det är en metod som enbart går ut på att eleven ska leverera rätt svar på en uppgift. Däremot använder hon fingertal, som är någonting helt annat.

Du talar om att eleverna ska lära sig att se matematik.

– Matematik är ett stort ämne. Man kan se att det finns stora brister när diskussionerna på högstadiet och gymnasiet går ut på om eleverna ska få betyget E eller F. Det är inte många som talar om grunderna. På lärarutbildningen hade jag varje år en kurs i kursen med blivande gymnasielärare under rubriken ”matematiksvårigheter”. Studenterna tyckte nog att det var lite löjligt. Ända tills de hade varit ute på praktik. Då kom de och bad mig att ”ta om det där”.

– De blivande lärarna trodde att de skulle undervisa sådana elever som de själva hade varit. Men dagens elever är inte det. Jag förvånas över hur många böcker jag sålt till gymnasielärare trots att boken skrivits för lärare till sex- och sjuåringar.

Vad behöver en lärarstudent lära sig?

– Hur elever lär sig att lära sig. Som lärarutbildare måste jag lära mig hur blivande lärare lär sig att lära sig hur elever lär sig. Oavsett hur progressiv lärarutbildningen försöker vara så kommer nya lärare ut i en verklighet som bevarar det gamla. Under mina drygt 20 år på lärarutbildningen hade jag 25 procent av min tjänst i den vanliga skolan. Därför har jag bred erfarenhet av hur det fungerar i grundskolan.

Vad är det som inte fungerar i skolan?

– Det talades redan på 80-talet om att undervisningen skulle bli laborativ. Egentligen är det bara kommunaliseringen som införts sedan dess. Skolorna överöstes med klossar. Frågan som läraren ställer, ”hur mycket är fyra gånger sex?” följs av att eleverna plockar fram klossar för att räkna ut svaret, är inte laborativ. Däremot är den det om läraren i stället säger ”i går multiplicerade jag två tal och fick svaret 24, vilka tal kan jag ha multiplicerat?”

”Säger jag vad eleverna ska göra lär de sig ingenting”

Berätta mer om din didaktik.

– Det handlar om att se. Under den första lektionen kommer jag in med en korg med hundratals småsaker och råkar välta den. ”Nu när det ändå ligger så här kan ni se någonting ni tycker hör ihop? På så sätt lär jag mig mycket om barnen, vilka sorterar först, vilka plockar först och sorterar sen, vem tänker efter först och vem gör likadant som en kamrat?”. En traditionell lärare säger ”du tar upp de gula, och ”du de blåa och så vidare”.

– Säger jag vad eleverna ska göra lär de sig ingenting. Jag ställer frågor som ”vem har den längsta prylen, och vad menar man när man säger längst?”. Frågan kan inte förklaras men jag vill väcka funderingar.

– 6-åringen kan säga ”men Ulla man kan inte säga att vykortet är större än bollen för de är inte stora på samma sätt”. Det jag hör är att han redan kan area och volym men inte vet vad det heter. Just där måste undervisningen börja.

”Sluta räkna, börja se!” är en bok för läraren, eleverna gör sin egen i ett blankt A4-häfte. Den skiljer sig från de traditionella läromedel som förbrukas och där läraren måste administrera flera olika böcker i samma klass. Elevens bok fungerar också som en länk till hemmet eller till en mottagande lärare om eleven skulle flytta.

Har många lärare tagit till sig den didaktik du förespråkar?

– De 50 lärare från hela Sverige som provat ut boken har alla varit oerhört positiva och fortsätter med den kommande boken. Gamla studenter har hört av sig och säger ”äntligen”.