Skolor sparar tre miljarder om året med obehöriga lärare

Det är en utbredd praxis att låta obehöriga jobba vidare istället för att rekrytera behöriga och utbildade lärare. Två av tre LR-ombud uppger i en ny undersökning att deras rektor eller huvudman förlänger obehörigas anställning utan att försöka hitta en behörig lärare.

Bristen på behöriga och legitimerade lärare har tvingat fram undantag från grundregeln att det enbart är de som får anställas och undervisa i skolan. Istället får obehöriga anställas ett år i taget om det inte finns någon behörig lärare att anställa. Skolvärlden har tidigare granskat hur den öppningen för att anställa obehöriga missbrukas, ofta i syfte att spara pengar genom lägre lönekostnader för obehöriga.

Nu har Lärarnas Riksförbund analyserat lönestatistik från olika huvudmän och samkört det med legitimationsregistret. Resultatet visar att obehöriga i genomsnitt tjänar mer än 5 000 kronor mindre i månaden än behöriga lärare. Räknat på skolformerna förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning motsvarar det en total ”besparing” för huvudmännen på mer än 3 miljarder kronor varje år.

– Det är ett svek inte minst mot eleverna, men jag är inte förvånad över resultatet. Anledningen att vi gör undersökningen är ju att ombud runt om i landet berättar att man inte följer lagen. Men det är klart att det är för dåligt och inte går att försvara, säger LR:s förbundsordförande Åsa Fahlén.

LÄS MER – HELA LISTAN: DE ÄR SÄMST PÅ ATT ANSTÄLLA BEHÖRIGA LÄRARE

Uträkningen är del av en större undersökning som bland annat syftar till att reda ut hur vanligt det är att obehöriga anställs och får bli kvar på skolan trots att det finns behöriga lärare. Två av tre tillfrågade LR-ombud i undersökningen säger att deras rektor eller huvudman förlänger obehörigas anställning utan att försöka hitta en behörig ersättare.

– Vi vet att det finns en lärarbrist och att det kan vara svårt att rekrytera. Men om man inte ens utlyser tjänsten eller försöker hitta behöriga, eller till och med väljer bort behöriga vilket sker i vissa fall, då handlar det om någonting annat, säger Åsa Fahlén.

Grundskolan är hårdast drabbad, då hela nio av tio ombud som uppger att obehörigas anställningar förnyas säger att det sker inom grundskolan. I de fall som en tjänst tillsatt med en obehörig faktiskt utlyses sker det oftast inför terminsstart eller i samband med att anställningstiden går ut, snarare än löpande.

– Det är svårt att tolka de här siffrorna på något annat sätt än att man anser att elever i grundskolan har mindre rätt till behörig och utbildad personal. Man hamnar i det här pratet att det handlar om ”vuxna i skolan” i stället för vilken kompetens man har. Det är jag orolig för. Det är ingen omsorgsverksamhet vi bedriver, det är en utbildning, säger Åsa Fahlén.

Den vanligaste förklaringen till att en obehörig persons anställning förlängs uppges vara brist på behöriga lärare eller att den obehöriga genomgår en utbildning för att skaffa behörighet parallellt med anställningen. Tre av tio ombud uppger att orsaken är antingen avsaknaden av en kompetensförsörjningsstrategi eller helt enkelt att man vill spara pengar.

– Vi vet ju att många kommuner och privata huvudmän har effektiviseringskrav och personalkostnaden är den största utgiften, så det ekonomiska incitamentet att använda obehörig personal finns ju där. Men vad händer om eleverna inte får med sig goda kunskaper i läsning, skrivande, och matematik? Att som elev känna att man lärt sig någonting, att man kan någonting är jätteviktigt. Att vi inte lyckas med detta är ju det största sveket, och det skapar elever om inte har tilltro till sin egen förmåga, säger Åsa Fahlén.