Nytt tvålärarsystem höjer arbetsmiljön på skolan

Lärarna Ewa Färnstrand och Therese Dahlèn gör det mesta ihop. Två och två delar de på hela årskurs 7 och 8 i ämnena matematik och NO på Mimerskolan i Sundsvall. Sedan två år tillbaka arbetar de tillsammans i ett annorlunda tvålärarsystem som skiljer sig jämfört med hur andra skolor har lagt upp det.

– Det som skiljer vårt tvålärarsystem från andra skolor är att vi har 15 elever per handledargrupp, vilket innebär att varje lärare bara har 15 elever per klass, säger Therese Dahlèn.

Undervisningsgrupperna ligger parallellt och lärarna har identiska scheman varje vecka. Varje vecka byter elever och lärare ut den föregående veckans schema till ett nytt. Detta då man jobbar väldigt mycket tematiskt. Det innebär bland annat att eleverna i årskurs 7 och 8 har matematik och NO samtidigt och lärarna har planeringstid samtidigt.

Systemet på skolan grundar sig i den nya forskningen av Dylan Wiliam och de fem nyckelstrategierna för att synliggöra lärandet på bästa möjliga sätt.

– Mycket handlar om att eleverna hjälper till och ska vara en resurs för varandra. Det ska vara tydliga mål med förmågorna i förhållande till kunskapskrav som man följer upp med reflektion i slutet. Vår reflektion just nu är loggboken. Genom den kan vi följa elevernas olika lärprocesser. Elevens egen lärandeprocess bokförs i aktiviteterna, säger Ewa Färnstrand.

Vad har ni sett för resultat sedan systemet infördes på skolan?

– Det har gett otroliga resultat för eleverna. Det började vi se redan efter ett år. Betygen har stärkts och några elever som hade svårt att klara E klarar det nu mycket bättre. Eleverna vill mycket mer nu. När vi hade jobbat med detta ett tag så kände vi att: ”oj vilket resultat det ger för alla elever, men varför jobbar inte vi vuxna liknande om det nu fungerar så bra?” Vi bestämde oss för att vi i alla fall ville prova att jobba så nära som eleverna gör, säger Therese Dahlèn.

Tillsammans bedömer man, planerar och delar med sig av sina tips. Systemet har gjort att man lättare kan delegera uppgifter mellan varandra. Man blir också effektiva genom att arbeta två med samma planeringstid och mer sugen på att fortbilda varandra, menar lärarduon.

– Vi har olika styrkor som kompletterar varandra, Therese är den starkaste på NO-undervisningen och jag är den starkaste i gruppdynamik och gruppstärkande övningar. I matematiken använder vi varandras styrkor lika mycket, där är vi lika starka. Man blir glad över att kunna hjälpa varandra med det arbetet, det känns inspirerande att peppa varandra med att utvecklas, säger Ewa Färnstrand.

Tvålärarsystemet har gjort att det har blivit mycket roligare för både lärare och elever att komma till skolan och arbeta.

– Jag känner en enorm energi att gå till jobbet, det är helt otroligt. Det har blivit mycket roligare att vara lärare efter det här arbetssättet har infört, säger Ewa Färnstrand.

Bägge två har varsin handledargrupp som de träffar på morgonen. Sedan börjar man dagen med att tipsa varandra och hitta på gruppstärkande övningar.

– Sedan har vi ett gemensamt möte om vilka aktiviteter vi ska göra, vilka mål det leder till och syftet med varje lektion är. Utifrån vad eleverna skriver i loggboken och vilka mål eleverna har. Utifrån det kan vi välja aktiviteter som passar till eleverna och även beroende på vad de har för mål välja grupper i klasserna, säger Therese Dahlèn.

Det har blivit mycket roligare att vara lärare efter det här arbetssättet har infört.

Hur är det med elever som är i behov av särskilt stöd? Gynnas alla elever?

– De har varit några stycken som har behövt extrahjälp. Vi har även specialpedagog på skolan som hjälper till vid behov. I och med det här systeminförandet har behovet för det stödet minskat. Jag kan sätta mig med tre elever i en enskild grupp och nöta ett visst moment, det fungerar alldeles utmärkt.

Om behovet finns kan det även läggas in en lektion med exempelvis extra mattestöd. Det är mer sällan det behövs nu i och med vårt arbetssätt, säger Ewa Färnstrand.

En utmaning med införandet av tvåledarsystemet har varit att ha NO:n samtidigt.

– Det är när vi ska göra labbar, vilket vi gör ganska ofta. Vi har inte så många labbsalar så när vi har exempelvis en kemilektion så måste vi ha tillgång till en speciell sal – men eftersom vi träffar våra elever så mycket så kan vi enkelt flytta och anpassa detta. Det är lätt att vara flexibilitet, säger Therese Dahlèn.

– Det har inte varit så svårt att införa systemet. Nu arbetar vi visserligen på en friskola, men jag tänker att kommunala skolor skulle kunna gynnas av att man delar på årskurser och att lektionerna och planeringstid ligger parallellt på schemat. Det underlättar extremt mycket att man kan dela upp eleverna mellan klasserna och göra olika saker efter önskemål helt enkelt. Det är en sådan enorm styrka, säger Ewa Färnstrand.

Finns det några andra fallgropar?

– Vi började lite försiktigt när vi började. Det kan bli lite mycket om man göra om allt på en gång. Vi började med ett ämne i taget. Jag tror att får man till strukturen rent schemamässigt så kan det ge ringar på vattnet. Börjar man i den ändan så är det inte så många fallgropar.

Lärarduon hoppas att alla skolor i Sverige kunde jobba så som de själva gör. Eftersom det ger många fördelar är det fler lärare som är sugen på att börja arbeta så här, menar de.

–  Dylan Williams teorier bevisar att det får positiv inverkan att jobba som vi gör. Vårt system gör det lättare att arbeta efter Dylans Wiliams strategier för formativ bedömning, säger Therese Dahlèn.