ipad_klassrum_1
Forskning

Prisade forskare undersöker hur nya läromedel påverkar lärarrollen

Vad krävs av framtidens lärare för att kunna använda sig av nya digitala läromedel och hur påverkar tekniken egentligen lärarrollen?
Det ska forskare vid Göteborgs universitet nu undersöka noggrannare.

Mer om Helgepriset:

Helgepriset är ett stipendium med syfte att belöna insatser och initiativ på skol-, undervisnings- och utbildningsområdet i form av fyra stipendier: ett för förskolan, två för grundskolan och ett för gymnasieskolan/vuxenundervisningen.

Stipendiet kan sökas av enskilda lärare eller av mindre grupper lärare/förskollärare som vill pröva, utvärdera och/eller dokumentera pedagogiskt utvecklingsarbete baserat på forskning och beprövad erfarenhet i syfte att förbättra undervisningen, höja kunskapsnivån och sprida framgångsrika modeller. Varje stipendium är på 125 000 kronor.

Källa: Helge Ax:son Johnsons stiftelse

I år delar Helge Ax:son Johnsons Stiftelse ut Helgepriset, som anses vara ett av Sveriges största lärarpris, för sjätte året i rad. Det är ett pris som tilldelas lärare runt om i landet som vill pröva, utvärdera eller dokumentera pedagogiskt utvecklingsarbete baserat på forskning och beprövad erfarenhet, i syfte att förbättra undervisningen, höja kunskapsnivån och sprida framgångsrika modeller.

I kategorin ”Lärare i grundskolan åk 7–9” vann i år forskarna Martin Tallvid, Marie Utterberg och lärarna Uta Leopold, Leif Johansson och Lena Vestberg med projektet ”Hur påverkas lärarens undervisning av artificiell intelligens (AI) i digitala läromedel?”.

– Vi blev jätteglada, det här innebär att vi kan fortsätta att jobba med detta och utveckla forskningen, säger Martin Tallvid, lektor på Center för skolutveckling i Göteborgs stad och på Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet samt lärare grunden.

Under två år ska forskarna arbeta med att undersöka hur lärarens undervisning påverkas av artificiell intelligens i digitala läromedel.

– I dag kommer det in så mycket nya teknologier och digitala funktioner i lärarvardagen, där adaptiviteten är det som vi funnit extra intressant. Vi har tittat på hur införandet av tekniken förändrar förutsättningarna för lärarnas arbete, säger Marie Utterberg Modén, doktorand på Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet, utvecklare i Kungsbacka kommun och som även hon har en mångårig erfarenhet som matematiklärare.

Adaptiv teknik kan kortfattat beskrivas som system som anpassar sig automatiskt till varje elevs kunskapsnivå. Det kan exempelvis vara anpassningar kring svårighetsnivå och ämnesinnehållet. Tekniken samlar hela tiden in data i realtid.

Forskningsprojektet är just nu är inne på sitt andra år av två och har blivit möjligt tack vare ULF-projektmedel för praktiknära forskning i skolan. ULF är en förkortning av Utveckling, Lärande, Forskning och är en nationell försöksverksamhet som genomförs på uppdrag av regeringen mellan år 2017 och 2021. Försöksverksamheten ska utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning.

Martin Tallvid och Marie Utterberg. Foto: Lisa Molin
Martin Tallvid och Marie Utterberg. Foto: Lisa Molin

I det praktikutvecklande forskningsprojektet ingår bland annat 16 matematiklärare som hittills har använt de digitala läromedlen i ett helt år.

– Vi ser en jättestor ökning av den här typen av läromedel i Sverige och det är därför vi är så intresserade av att undersöka frågan. För det finns ingen som egentligen har förberett lärarna för den här nya tekniken, säger Martin Tallvid.

Det forskarna märker är att tekniken påverkar lärarnas kontroll över sin undervisning. 

– Lärarna vill ha goda förutsättningar för sina lektioner som man planerar utifrån konkreta mål. Men när man kommer in med adaptiv teknik så vet inte lärarna vilka uppgifter eleverna kommer att få och det leder ofta till att det är svårt för lärarna att planera sina lektioner. När tekniken genererar en långtgående individualisering blir det nya och svåra förutsättningar för lärarna, säger Marie Utterberg Modén.

Ett annat resultat forskarna ser som viktigt är hur tekniken påverkar lärarrollen.

– Eftersom de här systemen anpassar sig till varje enskild elev gör det att man som lärare inte bör hjälpa eleven. För om du hjälper eleven för mycket så att hen svarar rätt på uppgifter som eleven egentligen inte hade klarat så leder det till att systemet anpassar sig och eleven får för svåra uppgifter, säger Marie Utterberg Modén.

Forskarna har identifierat motsättningar som uppstår mellan lärares undervisning och adaptiviteten i det digitala läromedlet. När forskarna gjorde klassrumsbesök såg de att lärarna ibland tvingades be eleverna att svara fel medvetet, vilket för både eleverna och lärarna kändes konstigt.

Vi märker att lärarna är smarta.

– Man vill ju alltid hjälpa sina elever när de har kört fast på en uppgift, så det skapades en märklig situation i klassrummet. Det ledde även till att lärarna fick hjälpa eleverna med en väldig variation av uppgifter inom olika området. Det tar tid, säger Martin Tallvid.

Med hjälp av det nya stipendiet ska forskarna nu titta noggrannare på hur lärarrollen påverkas och förändras av situationerna som uppstår.

– Vi kommer att studera vilka lärarkompetenser som behövs för att arbeta med digitala läromedel som är adaptiva, säger Marie Utterberg Modén.

Martin Tallvid tillägger:

– Vi märker att lärarna är smarta. De kringgår och plockar in det man vill använda. De köper väldigt sällan ett helt system rätt av, utan anpassar det ofta till sin egen undervisning, säger han.

Ett tredje resultat som forskarna ser är att förtroendet för sådana här digitala system blir svagt.

– Lärarna kan inte se i förväg vilka uppgifter eleverna kommer att få. När detta då anpassar sig till varje elev så vet man inte på vilka grunder anpassningen sker. Lärarna kan inte validera systemet då eftersom besluten är dolda, säger Marie Utterberg Modén.

– Många tror att AI ska vara den perfekta lösningen på skolans undervisning, och det kommer säker att hjälpa till på många sätt, men lärarna är inte riktigt förberedda ännu, säger Martin Tallvid.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm