Så ser du till att få rast – varje dag

Får du ut din rättmätiga rast varje dag?
Ombudsmannen Anna Skoog berättar om hur dina rättigheter ser ut och vad du ska göra när rasten gång på gång äts upp av annat som måste göras.

Arbete som hopar sig, felplanerade scheman och dåligt samvete över allt som inte hunnits med. Det finns många anledningar till att man som lärare inte får ut sin lunchrast. Men rasten är viktig för både din hälsa och ditt arbete.

Högst fem timmars arbete – sedan har du rätt till en ordentlig rast. Så ser arbetstidslagen ut, och så borde givetvis även verkligheten se ut. Ändå vittnar många lärare om att de har svårt att få ut sina raster.

– Jag träffar många lärare som berättar att detta är ett problem, särskilt på låg- och mellanstadiet. Händer det mer än någon enstaka gång att man inte får ut sin rast, ska man verkligen stanna upp och agera. Det finns en anledning till att det faktiskt är lag på att man ska ha rast, och det är att rasten är så viktig för vår hälsa, säger Lärarnas Riksförbunds ombudsman Anna Skoog.

Rasten är alltså lagstadgad, men vad räknas som rast?

– Rasten ska vara ett längre avbrott under arbetsdagen. För lärare är rasten vanligtvis den rast som ligger runt lunchtid. Praxis på svensk arbetsmarknad är att en lunchrast ska vara mellan 30 och 60 minuter lång. Minimum alltså är 30 minuter, och då ska du få ut en halvtimme på riktigt. Det innebär att du inte kan sluta en lektion klockan 12 och börja nästa 12.30. Det tar en stund att plocka ihop efter lektionen före rasten och att sedan förbereda nästa lektion, och då blir det ju inte mycket tid kvar däremellan. Utrymmet i schemat måste alltså vara längre än 30 minuter för att du ska få ut din lagstadgade rast.

– Rasten ska också ligga runt traditionell lunchtid. Man ska inte behöva ha sin rast klockan tio på förmiddagen för att få ihop schemat. En paus däremot kan vara lämplig vid den tiden.

Är rasten en del av arbetstiden?

– Nej, rasten är inte en del av din arbetstid och du får inte lön under rasten. Du behöver därför inte stå till arbetsgivarens förfogande utan kan stänga av datorn och telefonen och gå ut en runda under din lunchrast, om du skulle vilja, förklarar Anna Skoog.

Hur fungerar det om man äter pedagogisk lunch med sina elever?

– När du äter pedagogisk lunch är du i tjänst och har tillsynsansvar över eleverna. Din egen rast måste därför ligga före eller efter lunchen med eleverna.

Varför är det så många lärare som inte får ut sin rast?

– En vanlig anledning är att man har ett allt för späckat schema, där det helt enkelt inte finns tillräckligt med tid inlagd för rast. På skolor där lärarna har bestämd och begränsad undervisningstid är det mycket lättare att lägga hälsosamma och bra scheman. Men även när schemat ser bra på papperet är det vanligt att man som lärare har alldeles för mycket att göra. Då är risken stor att man använder rasten till att försöka jobba ikapp. Om man har yngre elever kan det också uppstå saker som behöver redas ut under rasten, eller så blir man kanske ombedd att hoppa in och rastvakta för att en kollega är sjuk. Om sådana saker händer mer än någon enstaka gång behöver arbetet på skolan organiseras på ett annat sätt.

Varför är det så viktigt att man får sin rast?

– Rasten är jätteviktig för återhämtningen. Utan rast ökar stressen och risken för olycksfall. Kortsiktigt kan det kännas bra att jobba in sin rast. Man tänker kanske att man fick loss tid för att förbereda eller ringa några viktiga jobbsamtal. Men på lång sikt är det förödande. Det är också lätt att bli hemmablind och tänka att ”så här har vi det alla, och i morgon kanske jag får ut min rast”. Men rätten till rast finns av en anledning. Det är en skyddslagstiftning för oss arbetstagare. Tänk på att du inte bara ska orka dig igenom arbetsdagen, utan du ska hålla ett helt arbetsliv.

Vad ska man göra om man inte kan ta ut sin rast varje dag?

– Tala i första hand med din chef. Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön, och om det ofta händer att du inte får ut din rast så är det helt klart ett arbetsmiljöproblem. Det är något som arbetsgivaren måste åtgärda genom att organisera arbetet annorlunda. Det brukar gå att få till förbättringar, men då är det viktigt att du påtalar problemen. Kom gärna med egna förslag på förändringar om du har sådana. Kontakta ditt skyddsombud om du inte får gehör hos rektorn, uppmanar Anna Skoog.

– På en del skolor är man supernoga med att schemalägga rasterna, men på andra håll gör man inte det. Säg till redan vid terminsstart om du har fått ett schema där rasten inte är inlagd varje dag, eller där tiden är för kort för att du verkligen ska få ut minst 30 minuter. Om du ska äta pedagogisk lunch eller vara rastvakt är det viktigt att kontrollera så att tid för detta inte ligger på din egen rast. Din rast ska vara fredad tid i schemat. Det är även viktigt att hålla koll om det blir schemaändringar under terminen.

– Peppa varandra att verkligen ta ut era raster och säg ifrån om det inte fungerar på er skola. Ju fler som gör likadant, desto bättre. Man är inte en sämre lärare för att man tar sin rast och kopplar av från arbetet en stund. Tvärtom, det är något bra som får oss att hålla i längden, säger Anna Skoog.