Sjukskrivningar för stress ökar

Skolvärldens undersökning i november förra året, som visade att tre av fyra lärare funderar på att lämna yrket, framför allt på grund av en hög arbetsbelastning och pressad arbetssituation, fick stor uppmärksamhet. I en ledare i Västerbottens-Kuriren konstaterades att det behövs fler lärare för att minska belastningen på den befintliga personalen. ”Skolan riskerar nu att dras in i samma onda cirkel som vården och omsorgen, där sjuktalen åter skjuter i höjden. Utbrändhet, som var en folksjukdom på 1990-talet när kommuner och landsting sparade och gjorde nedskärningar, drabbar ånyo allt fler”, gick det att läsa i ledaren, som refererade till Skolvärldens undersökning.

Faktum är att lärare redan löper en högre risk att drabbas av stressrelaterade sjukdomar än vad många andra yrkesgrupper gör. De senaste fem åren har antalet gymnasielärare som sjukskrivs för utbrändhet och depression nästan fördubblats, enligt siffror från Försäkringskassan.

– De som är mest sjukskrivna för stress i Sverige jobbar inom skola, omsorg och vård och är oftast kvinnor mitt i livet. Det är den främsta riskgruppen för stressrelaterade sjukdomar just nu, konstaterar Aleksander Perski, docent vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

Han pekar på att många yrken inom den offentliga sektorn har höga krav på prestationer, samtidigt som status och löner är relativt låga och arbetsgivarna ofta brister i stöd.

– Sjukskrivningarna ökar och kostar enorma pengar. När man är som värst inne i de här stressperioderna så är man inte en så effektiv person på jobbet. Det blir även kostnader för samhället på grund av att man inte gör sitt jobb på ett speciellt bra sätt.

Varningstecken att ta på allvar är en hög press på jobbet i kombination med sömnstörningar och brist på ork för träning eller sociala aktiviteter. Att bara köra på leder så småningom ”till en katastrof för kroppen och knoppen”, förklarar Aleksander Perski.

– Det brukar vara ganska påtagligt att det inte går att fortsätta på samma sätt. För att bryta mönstret måste man ha en rimlig arbetsbelastning, minska kraven på sig själv och systematiskt jobba för att ladda upp batterierna. Att ha tid att sova, vila på helgen, röra på sig, träffa folk och liknande.

Stressforskningsinstitutet har haft ett projekt för att förändra stressituationen på några gymnasieskolor i Stockholm. Lärare och elever som ansågs vara extremt stressade erbjöds kognitiv terapi, vilket hjälpte dem som individer.

– Men vi lyckades inte ändra den höga stressnivån i skolan generellt, varken för personal eller för elever. Slutsatsen är att vi skulle behöva ändra stressnivån i hela samhället för att lyckas förändra den i skolan också.