skolinspektionen_1

En tredjedel av de undersökta skolorna brister när det kommer till undervisning om informationssökning och sökmotorer.

Granskning

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Mer om granskningen:

Skolinspektionen pekar på följande utvecklingsområden:

  • Undervisningen i svenska behöver utformas så att eleverna får förutsättningar att lära sig söka information i digitala och analoga källor. Undervisningen behöver omfatta centrala delar i såväl analog som digital informationssökning.

  • Undervisningen i samhällskunskap behöver utformas så att eleverna möter en medveten och modern undervisning som omfattar digitala medier och internet.

  • Undervisningen om källkritiskt förhållningssätt behöver i högre utsträckning bli relevant i förhållande till de digitala arenor eleverna vistas på.

  • Undervisningen i svenska och samhällskunskap behöver omfatta kritisk granskning av bild och rörlig bild.

Källa: Skolinspektionen.se 

Läs hela granskningen här.

Skolinspektionen har granskat 30 skolor i årskurs 7–9 om hur undervisningen i källkritik, med ett särskilt fokus på digitala källor, fungerar i ämnena svenska och samhällskunskap. Resultaten visar bland annat att en tredjedel av de undersökta skolorna brister när det kommer till undervisning om informationssökning och sökmotorer. 

Skolinspektionen bedömer att 24 av de 30 skolor som ingick i undersökningen behöver utveckla undervisningen om källkritiskt förhållningssätt i ett eller flera avseenden. 

– Planerade lektioner om att söka och värdera sökresultat uteblir på många skolor. Bibliotekens viktiga funktion och dess styrkor och svagheter gentemot digitala informationskällor är inte heller tydlig. Ett annat viktigt resultat är att man inte anpassar undervisningen efter den digitala miljö som eleverna befinner sig i, säger Roger Thuring. 

Det finns olika bilder av hur bra elever är på att själva kunna avgöra vad som kan betraktas som trovärdiga digitala källor, berättar Roger Thuring. 

– I våras kom en rapport som tydde på att elever i stor utsträckning läser nyheter från etablerade nyhetssidor, vilket får ses som positivt. Samtidigt framkommer det i andra rapporter att många elever har svårt att veta och se skillnad på en vanlig artikel och en reklamartikel. 

– Konsekvenserna av att inte veta vad som kan betraktas som en pålitlig källa är att man riskerar att oreflekterat konsumerar alternativa medier och därigenom får ett begränsat, och i värsta fall felaktigt, perspektiv på omvärlden. 

Trots att granskningen visar att 24 skolor är otillräckliga i sin undervisning på området, vill Roger Thuring trycka på att det även framkommer positiva resultat. 

– Tittar man på klassisk källkritik och kunskapen om att ställa frågor till källor, så såg vi att det lärs ut på de allra flesta skolor. Det är sex skolor som inte har något utvecklingsområde alls, vilket måste betraktas som ganska många. På dessa skolor har lärarna i sin undervisning utgått från elevernas digitala användande och lärt sig hur de vanligaste digitala medierna och sökmotorerna fungerar vilket sedan omsatts till god undervisning.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm