Betyg

Skolverket: Betyg i fyran kan leda till mer dokumentation

mellanstadie-dokumentation
Rapporten i korthet
  • 40 procent av lärarna lägger mycket mer tid på dokumentation än tidigare.
  • 35 procent av lärarna lägger lite mer tid på dokumentation än tidigare.
  • 68 procent av lärarna uppger att betygssättningen påverkar vad de dokumenterar om elevernas kunskapsutveckling.
  • 60 procent av lärarna använder kunskapskraven mer när de planerar sin undervisning efter att betygen.
  • 37 procent av lärarna uppger att det är svårt att pröva kunskaperna hos elever i åk. 4 och 5 i relation till kunskapskraven i årskurs 6.
  • 70 procent av lärarna diskuterar och rådgör mer med sina kollegor sedan de började sätta betyg.

Försöksverksamheten sträckte sig från höstterminen 2017 till och med vårterminen 2021 och totalt har 15 skolor hos 12 huvudmän deltagit.

Mer dokumentation och mer fokus på kunskapskrav i stället för centralt innehåll. Det är potentiella risker med att införa betyg i årskurs fyra, enligt Skolverkets rapport.

På onsdagen presenterar Skolverket sin uppföljning av försöksverksamheten med betyg i årskurs fyra. Redan i rapportens andra stycke slår man fast att resultaten inte går att generalisera till att gälla hela Skolsverige eftersom endast 15 skolor deltagit i försöket. Skolor som dessutom självmant valt att delta i försöket och som inte utgör ett representativt genomsnitt av landets skolor. Men några tendenser slår man ändå fast.

Merparten av lärarna uppger att deras arbetssätt inte har förändrats med införandet av betyg i årskurs fyra och fem. Samtidigt ser man från Skolverkets håll en risk att lärarna lägger mer fokus på summativ bedömning, och att dokumentationen ökar.

– Vår undersökning visar att en majoritet av lärarna upplever att de lägger mer tid på dokumentation. Lärare på försöksskolorna uttrycker att när man ska sätta betyg behöver man samla in fler underlag och behöver mer tid att dokumentera, säger Daniela Lundin, undervisningsråd på Skolverket.

Hon menar att införandet av betyg skapar incitament för lärarna att redan i sin lektionsplanering fokusera mer på kunskapskraven och hur eleverna ska demonstrera att de uppnår dem, och riskerar därmed att i mindre utsträckning utgå från ämnets centrala innehåll.

– Ämnets syfte och det centrala innehållet ska vara grunden till planeringen. Här ser vi att det finns en risk att man tänker mer på det som som eleverna ska kunna visa upp för att uppnå olika betygssteg, säger hon.

Skulle inte det kunna sägas om betygsättning för elever i alla åldrar?

– Ja, vi lyfter det i utvärderingen för att vi lagt märke till det i den här kontexten. Det är en förändring för lärarna i årskurs fyra och fem som inte arbetat på det här viset tidigare.

Utvärderingen visar att både elever och lärare upplever att betygen gör det tydligare var eleverna står kunskapsmässigt. Samtidigt finns en tendens hos lärarna att vara försiktiga med höga betyg i fyran och femman. Delvis för att underlaget för betygsättning är begränsat, men lärare rapporterar också att de vill bespara eleverna obehaget att få lägre betyg nästkommande år.

– Betygsstatistiken bekräftar detta mönster; vi ser att betygen inte är lika höga i årskurs 4 och 5 som i årskurs 6, säger Daniela Lundin.

Elevernas motivation påverkas både positivt och negativt av införandet av betyg på de utvärderade skolorna. Det är framför allt högpresterande elever och elever som har lätt för att lära sig som anstränger sig mer när betygen införs. Lågpresterande elever kan uppleva att betygen påverkar deras självkänsla, ansträngning och motivation negativt.

Daniela Lundin menar att det är viktigt att man pratar om betygen på rätt sätt med eleverna för att minimera negativa effekter.

– En intention med betyg från årskurs 4 är att det ska gynna elevernas kunskapsutveckling. För att göra det bör betygen vara framåtblickande och vara ett underlag för lärarna att utveckla och anpassa sin undervisning. Det ska vara fokus på hur eleverna kan utveckla sina kunskaper. De används inte för urval utan de ger en bild av elevernas kunskapsutveckling vid den tidpunkt betyget sätts, säger hon.

Trots att hon är noga med att påpeka att rapporten inte kan generaliseras till att gälla alla skolor tror hon att den kan vara värdefull för skolor som överväger att införa tidiga betyg.

– Vår övergripande slutsats är att vi ser både positiva och negativa konsekvenser. Vi tänker att om det är rektorer som överväger att införa betyg från årskurs fyra kan man läsa den här rapporten och dra nytta av erfarenheterna i den, samtidigt som man måste se till sin egen skolas förutsättningar, säger hon.

Rapporten skulle ursprungligen utgöra en del av riksdagens underlag för att fatta beslut om att eventuellt införa betyg i årskurs fyra. Efter att Liberalerna fått in det i januariavtalet med Stefan Löfvens S/MP-regering och Centerpartiet kan dock rektorer redan nu välja att införa betyg i årskurs fyra.