anders_boman2

Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket.

Replik

Skolverket: ”Ingen elev ska må dåligt av nationella proven”

Replik. Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

Varför har vi nationella prov? Proven syftar till att stödja en rättvis och likvärdig betygssättning. I årskurs 3 syftar proven till att stödja bedömningen av uppnådda kunskapskrav. Provet i årskurs 3 är också en del av Läsa-skriva-räkna-garantin som regeringen har beslutat om. Det är en garanti för tidiga stödinsatser som syftar till att alla elever i behov av särskilt stöd, extra anpassningar eller extra utmaningar ska få det tidigt och utformat efter sina behov – rätt stöd i rätt tid.

Varje år genomförs ungefär 50 nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan. I alla dessa nationella prov kan anpassningar göras. Vanliga anpassningar är förlängd skrivtid, vuxenstöd, pauser och inte minst lyssningsstöd där eleven kan lyssna på provmaterialet. Ett prov i exempelvis historia ska pröva elevens historiekunskaper, inte hur långt eleven har kommit i sin läsutveckling.

Bekymmer uppstår dock när anpassningen krockar med vad provet är konstruerat för att pröva. I läsförståelseprovet för årskurs 3 och 6 prövas elevens läsförståelse och utifrån kunskapskravet bedöms hur långt eleven har kommit i sin läsutveckling.

I Skolverkets tolkning av läsning inryms två processer, förståelseprocessen och avkodningsprocessen. Till skillnad från artikelförfattaren anser Skolverket att avkodningen är en del av läsningen som är relevant att få undervisning i, träna på och pröva i de lägre årskurserna. I årskurs 3 och 6 prövar därför proven båda dessa processer. Om eleven istället lyssnar på texten kan inte provet pröva elevens förmåga att avkoda text.

När det gäller elever som har läs- och skrivsvårigheter, som innebär att eleven har stora svårigheter att ta sig igenom texterna i provet, bör rektorn besluta att eleven inte genomför provet. Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt.

De allra flesta inom svensk skola är överens om vikten av läsundervisning, och att eleven får tillräcklig övning i läsning för att kunna utveckla sin förmåga, oavsett om eleven har läs- och skrivsvårigheter eller inte.

Men givetvis ska inte elever må dåligt av skolarbetet eller de nationella proven. För att undvika detta måste läraren förbereda eleven inför provtillfället. Detta har vi tydlig information om i den lärarinformation som medföljer proven. Alla elever ska få läsundervisning och träna på sin läsning – men ingen elev ska må dåligt av skolarbetet.

Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm