skolverket_klossarr
Betyg

Skolverket om pys-kritiken: ”Svåra bedömningsfrågor”

Skolverket får kritik för sin vägledning kring frågor som rör undantagsbestämmelsen.
– Jag förstår att det känns svårt, för varje enskilt fall är unikt, säger Hannes Theander, undervisningsråd på Skolverket. 

Mer om undantagsbestämmelsen:

Undantagsbestämmelsen kan bara användas när man sätter betyg. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som har en funktionsnedsättning och som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. 

Undantagsbestämmelsen är till för elever som har en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur och som direkt hindrar dem från att nå enstaka delar av kunskapskraven.

Läs mer om undantagsbestämmelsen på Skolverkets webbplats.

Källa: Skolverket

Trots att undantagsbestämmelsen, tidigare kallad pysparagrafen, har funnits i många år är det inte alla lärare som vet hur man ska tillämpa bestämmelsen. Under vårterminen har många lärare återigen hör av sig till Skolverket med frågor om undantagsbestämmelsen.

Specialpedagogen Diana Storvik är en av de som upplever undantagsbestämmelsen som svår. En orsak, menar hon, är att den är dåligt formulerad.

I stället hade hon gärna sett att Skolverket gav några konkreta verklighetsbaserade exempel på hur man kan pysa, samt att det fanns experter på myndigheten att vända sig till.
 
– I dag blir lärare bara mer förvirrade om man hör av sig till Skolverket. Därför man får olika svar beroende på vilket handläggare man frågar. Det hade inte varit en sådan stor diskussion om pys om det inte hade varit på grund av otydligheten, säger hon i en tidigare intervju med Skolvärlden.

Hannes Theander, undervisningsråd på Skolverket, tror att många lärare upplever undantagsbestämmelsen som svår på grund av att tillämpningen av bestämmelsen innebär att läraren ska göra många svåra bedömningar.

– Det handlar om att bedöma om eleven har en funktionsnedsättning, eller andra personliga förhållanden som är bestående. Den andra bedömningen handlar om huruvida de delar av kunskapskraven som eleven då inte kan visa sitt kunnande i kan anses vara enstaka delar, eller om det är mer omfattande delar av kunskapskraven. Där blir det en tolkning utifrån syfte och centralt innehåll och den undervisning som har bedrivits, säger han och tillägger:

– Sedan för det tredje är det då en bedömning om elevens funktionsnedsättning är ett direkt hinder för eleven att kunna visa sina kunskaper i de här enstaka delarna av kunskapskraven eller om svårigheten kan avhjälpas med särskilt stöd. De här är tre svåra bedömningsfrågor som läraren behöver ta ställning till. 

Hannes Theander.
Hannes Theander.

Vilka tips ger ni till lärare om de upplever detta som svårt? 

– Vid osäkerhet så skriver vi i allmänna råden att lärare bör samråda med andra lärare kring hur bestämmelsen ska tillämpas. Man kan också samråda med elevhälsan och rektor för att få hjälp i bedömningar kring det här med funktionsnedsättningar. Jag förstår att det känns svårt, för varje enskilt fall är unikt. 

Det finns lärare som efterfrågar mer expertis, exempel och vägledning i frågan om hur man tillämpar undantagsbestämmelsen – är det något som Skolverket överväger att förverkliga? 

– Vi har några exempel på vad som inte generellt sett är den här typen av svårighet som bestämmelsen syftar till att användas för. Det kan vara sociala omständigheter, elevens familjeförhållanden, religionsutövning, eller att eleven är nyanländ. Det är ingenting som undantagsbestämmelsen är till att användas för.

– Sedan har vi frågor och svar på vår webbplats där vi försöker förtydliga vanliga missförstånd. Sedan har även SPSM mycket information på deras webb. Det kommer kanske vara så att det här är en av de bestämmelser som vi kommer att få fortsatt mycket frågor om. 

Lärare upplever också att man kan få olika svar beroende på vilka handläggare man pratar med om undantagsbestämmelsen. Hade Skolverket kunnat vara tydligare med vad som gäller?

– Jag utgår ifrån att jag och mina kollegor när vi besvarar frågor för Skolverkets räkning utgår från det som är reglerat, det som framgår av skolans författningar och våra allmänna råd – och inte gör bedömningar som vi inte har stöd för att göra. Vi måste ibland kanske vara lite sparsmakade för att informationen som lämnar oss ska vara rättssäker och likvärdig och så att lärare inte ska få olika svar. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm