Skolverkets kartläggning: Så ser den ”obehöriga läraren” ut

Det saknas tiotusentals behöriga lärare i svensk skola. Och merparten av obehöriga i grundskolan saknar helt pedagogisk utbildning, visar Skolverkets siffror.
– Det är en belastning på de behöriga och legitimerade lärarna som måste bära upp verksamheten, säger Robin Smith, lärare och ledamot i LR:s styrelse.

På tisdagen presenterade Skolverket en ny prognos för lärarbristen där rekryteringsbehovet beräknas ha minskat från 45 000 lärare till 12 000 år 2035. Den nya prognosen sågas dock av Lärarnas Riksförbunds vice förbundsordförande Svante Tideman i en intervju av Skolvärlden, då den bygger på antagandet att 25 000 obehöriga kommer att ha läst in behörighet till dess.

– Har dessa personer valt att låta bli att utbilda sig de senaste tio åren har jag svårt att se att de kommer studera för att få en lärarlegitimation nu, säger han.

Han menar därför att en mer realistisk prognos är att det saknas 37 000 kvalificerade lärare år 2035.

Skolverket har även publicerat en rapport med statistik över de obehöriga som jobbar i grundskolan just nu – vilken utbildningsbakgrund de har, i vilka stadier och inom vilka ämnen de jobbar.

Rapporten delar in de obehöriga i fyra kategorier:

1. Lärare med legitimation med behörighet för en annan skolform än grundskolan.
2. Lärare med pedagogisk högskoleexamen men som saknar lärarlegitimation.
3. Lärare med viss eftergymnasial pedagogisk utbildning men som saknar pedagogisk högskoleexamen.
4. Lärare som helt saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning.

Den fjärde gruppen som helt saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning och behöver mest stöttning av behöriga lärare är den största och utgör hela 63 procent av de obehöriga lärarna.

– Det är tydligt att det inte handlar om den här gruppen akademiker som bara saknar några poäng. Vi har hamnat i ett läge som nation som vi aldrig skulle hamna i. Alla föräldrar vill ju att deras barn ska mötas av någon som behärskar sitt ämne, som vet hur man undervisar och bemöter eleverna på ett pedagogiskt sätt. På kort sikt måste vi vara kreativa och snabbfotade för att lösa det akuta läget, men den långsiktiga lösningen måste vara att locka fler till yrket genom en kvalitetsmässig lärarutbildning som leder till ett yrke med bra lön och goda villkor, säger Robin Smith, ämneslärare och ledamot i LR:s styrelse.

Han lägger ytterligare en dimension till grundproblemet att många elever möts av personer som inte är ordentligt rustade för läraruppdraget.

– En vanlig arbetsmiljöfråga för våra medlemmar är att det är en belastning att man har många obehöriga kollegor och att man som legitimerad måste bära upp verksamheten. Behöriga lärare ägnar sig åt att skapa checklistor och planeringar åt obehöriga i stället för att vara i klassrummet. I värsta fall kommer alltså behöriga lärare längre bort från mötet med eleverna, säger han.

Skolverkets statistik visar att de obehöriga framför allt i undervisar mellan- och högstadiet, med siffror på 34 respektive 39 procent av de obehöriga. I högstadiet jobbar också flest av de som helt saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning, och de som saknar pedagogisk examen men har viss eftergymnasial pedagogisk utbildning.

Obehöriga som har en pedagogisk högskoleexamen men saknar lärarlegitimation är jämnt fördelade över grundskolans tre stadier, medan 68 procent av de som har en lärarlegitimation men saknar behörighet för grundskolan undervisar i lågstadiet.

– På sätt och vis tycker jag det är bra att det inte är de yngsta barnen som möts av outbildade. Men med tanke på de utmaningar vi har på högstadiet idag med elevers måluppfyllelse och gymnasiebehörighet är det djupt oroande att det ser ut på det här sättet, säger Robin Smith.

Regeringen har föreslagit en extra kort kompletterande pedagogisk utbildning för akademiker för att höja takten på att få ut fler legitimerade och behöriga lärare. Robin Smith ser en risk med att tumma för mycket på lärarutbildningarnas krav.

– Vi måste lösa lärarbristen utan att samtidigt slå undan benen på oss själva. Basen i systemet måste vara lärare som verkligen kan sitt ämne, kan sin pedagogik och är legitimerade och anslutna till yrkesetiken. Har vi inte kvalitet i det vi gör och attraherar rätt personer in i skolan så tror jag inte att det går att bygga ett fungerande skolsystem, säger han.