Skyddsombudet tipsar: Så granskar du ditt schema

Arbetstidsschemat påverkar din arbetssituation under läsåret väldigt mycket. Du behöver ett välplanerat schema för att kunna göra ett bra arbete och ha en bra arbetsmiljö, säger Simon Sandström.

Som huvudskyddsombud har Simon sett många scheman med brister. Han tycker därför att man ska gå igenom sitt schema noggrant i början av läsåret.

– Det är ofta lättare att få igenom nödvändiga förändringar i början av läsåret än mitt i en termin.

Många gånger får lärare scheman som bara visar veckans lektioner, men det är viktigt att ditt arbetstidsschema visar allt som sker regelbundet under din reglerade arbetstid.

Hur ska då arbetstidsschemat vara uppbyggt för att fungera bra i praktiken? Simon tipsar om vad du behöver hålla koll på:

• Tid i början och slutet av dagen

Vanligtvis slår arbetsgivaren fast start- och sluttid för din arbetsdag. Om du har ferietjänst markerar detta den reglerade arbetstiden. Det är viktigt att starttiden inte sätts för kort inpå att dagens första lektion startar.

– Om första lektionen börjar klockan 8.10 sätter arbetsgivare ofta 8.00 som starttid, men det är på tok för sent, tycker jag. Mer rimligt är att sätta den till senast 7.45, så att du hinner ta fram allt och se vilka elever som är frånvarande. Annars kommer du ändå att behöva vara på jobbet innan din reglerade arbetstid börjar, och det är inte rätt.

– Den reglerade arbetstiden kan inte heller sluta samtidigt som sista lektionen slutar. Det behöver finnas minst 15 minuter inlagda efteråt så att du hinner plocka undan och fånga upp frågor från elever och kollegor.

• Tid mellan lektionerna

Under arbetsdagen behövs tillräckligt med tid mellan lektionerna så att du hinner göra i ordning lektionssalen, släppa in och ut elever och förflytta dig om du ska till en annan sal.

– Du ska givetvis inte behöva springa mellan lektionssalarna, utan måste hinna andas, dricka vatten eller kanske dokumentera något. Det är jätteviktigt med små andhämtningspauser under dagen, så schemat får inte vara alltför kompakt.

Även om du är kvar i samma klassrum med samma elever men ska växla ämne behövs tid mellan lektionerna.

– Jag har sett scheman där låg- och mellanstadielärare har en lektion matematik som slutar klockan 13.00 och sedan en lektion svenska som börjar 13.00. Det fungerar inte i praktiken. Det behöver vara minst 10 minuter emellan, helst mer. Annars förlorar ni mycket lektionstid.

• Tillräckligt långa raster

Ett väldigt vanligt problem är att lärare inte får ut tillräckligt långa raster, trots att arbetsmiljölagen är tydlig: efter högst fem timmars arbete har du rätt till en ordentlig rast. Rasten ska enligt praxis på svensk arbetsmarknad vara minst 30 minuter. Den räknas inte som arbetstid och du kan lämna arbetsplatsen och stänga av telefonen om du vill.

Om äter du pedagogisk lunch med eleverna räknas det som arbetstid. Du ska då ha din egen rast före eller efter den pedagogiska lunchen.

Tänk på att du ska hinna vara ledig i minst 30 minuter under din rast. Innan rasten börjar ska du alltså ha hunnit få ut eleverna och lämnat eventuellt material.
På samma sätt behöver du ha tid efter din rast för att ställa i ordning lokalen och släppa in eleverna. Det innebär att utrymmet i schemat behöver vara längre än 30 minuter.

– 30 minuters rast ska vara 30 minuters lugn och ro. Det blir det inte om en lektion slutar klockan 12.00 och en annan börjar 12.30. Ett sådant schema kan leda till att man bara får ut 10–15 minuter rast. I LR Stockholm trycker vi på att det ska vara minst 45 minuter inlagt. Det här är något skolledningen behöver tänka på redan i sina schemaläggningsprinciper.

• Pauser

Utöver rast har du enligt arbetstidslagen rätt till kortare pauser under arbetsdagen så att du till exempel kan ta en kopp kaffe i personalrummet. Pauser räknas in i din arbetstid. Din arbetsgivare ska organisera arbetet så att du har möjlighet att ta de pauser som behövs.

– Det är under rasterna och pauserna man kan ha lite trevliga samtal med sina kollegor. Även om man ofta pratar jobb blir det en annan miljö där man kan skratta tillsammans och diskutera. Det är viktig tid där man kan prata av sig och lätta sitt hjärta kring saker som hänt.

Om det är svårt att ta pauser under dagen ska de schemaläggas. Läraryrket är ett sådant yrke där pauser ofta behöver planeras in i schemat. Annars är risken stor att du inte får de pauser du enligt lag har rätt till.

• Planeringstid

Om du har ferietjänst ska delar av förtroendetiden användas till för- och efterarbete, men det måste även finnas utrymme för visst för- och efterarbete under den reglerade arbetstiden. Det behöver därför finnas regelbunden, sammanhängande planeringstid inlagd i ditt arbetstidsschema.

Om din arbetsgivare ber dig att hoppa in för en sjuk kollega under planeringstid som du har inlagd i ditt schema, behöver du förklara vilka konsekvenser det får. Berätta vilka arbetsuppgifter du hade tänkt göra och att du inte kommer att hinna med dem om du ska vikariera. Du kanske till exempel inte hinner få klart din lektionsplanering. Om du och arbetsgivaren då tillsammans gör bedömningen att du behöver skjuta på arbetsuppgiften till efter din reglerade arbetstid ska du kompenseras med övertidsersättning. Tänk på att ni behöver vara överens om detta i förväg.

– Täck inte upp för kollegor om tiden inte kan ersättas, är mitt råd. Det kan bli ett stort problem på skolor med hög frånvaro där lärarna får hoppa in mycket för varandra. Här måste vi lärare vara modiga och stå upp för vår profession. Går vi in för kollegor när vi egentligen skulle ha planerat vår undervisning kan vi inte utföra ett bra uppdrag.

• Andra arbetsuppgifter som förekommer varje vecka

Fyll även i alla andra arbetsuppgifter som du förväntas utföra under den reglerade arbetstiden i ditt schema, som pedagogiska måltider och möten. Det är viktigt att du synliggör alla sådana arbetsuppgifter.

– Värt att tänka på är att om arbetsgivaren lägger in väldigt mycket konferenstid får lärarna lätt för lite tid för andra arbetsuppgifter.

• Tid för det oförutsedda

Det måste även finnas tillräckligt med luft i ditt schema för att hantera oförutsedda händelser, som att reda ut konflikter och ringa vårdnadshavare. Ditt schema ska därför inte vara för kompakt från början.

• Om ditt schema inte håller måttet

Om du upptäcker brister i ditt schema som du inte själv kan rätta till ska du börja med att tala med din arbetsgivare. Ofta går det att hitta lösningar när man påpekar problemen. Får du inte gehör från arbetsgivaren kan du vända dig till Lärarnas Riksförbunds skyddsombud på din skola som kan hjälpa dig vidare.

Simon har hjälpt många medlemmar i olika arbetstidsfrågor, och han vill uppmuntra alla lärare att stå upp för sin egen och sina kollegors arbetsmiljö.

– Det är lätt att känna att man måste ”ställa upp” för skolan för att det ska fungera, men det här handlar inte om att ställa upp, det handlar om dig själv och din arbetssituation. Man måste tänka på sig själv också. Det kan kännas svårt och man kan känna sig besvärlig, men det är viktigt att man vågar göra det. Om du mår bra och kan ge en bra undervisning mår även eleverna bra, så alla vinner på en bra arbetsmiljö.