kent fredholm 3

Kent Fredholm har undersökt vad som händer med elevernas språkkunskaper när de använder Google translate vid översättning.

| Foto: Øyvind Lund
Språk

Studie: Så påverkas elevers ordförråd av Google translate

Vad händer med språkelevers ordförråd och textlängd vid användning av Googles översättningsverktyg?
Det har Kent Fredholm, fil. dr i pedagogiskt arbete och romanska språk, studerat närmare.

Kent Fredholm är nybliven doktor samt lärarutbildare vid Karlstads universitet. 21 maj disputerade han med avhandlingen ”Genvägar, omvägar och irrvägar” om gymnasieelevers (åk 2 och 3) användning av maskinöversättning under uppsatsskrivande på spanska.

Han har studerat hur eleverna använder Google translate, vad det säger om deras språkkunskaper och vilka effekter det får på bland annat textlängd och variation i ordförrådet.

Kent Fredholm.

I hans studier använde 48 av 88 elever maskinöversättning i sitt skrivande, medan övriga hade assistans av ordböcker. Kent Fredholm säger att han vill framhålla komplexiteten när elever använder sig av Googles översättningsprogram.

– Det kanske finns en bild av att elever är lata och att de skriver in ett ord, ser vad det blir, klistrar in och så är det bra. Visst förekommer det men jag ser snarare att eleverna inte alls nöjer sig utan att de bearbetar och byter ut ord eller meningar och experimenterar med olika grammatiska ändelser, och gör flera kontrollöversättningar mellan språken. Komplexiteten ökar också eftersom de ofta gör det här på tre språk, många blandar in engelska också.

Kent Fredholm har ofta stött på en förbudsattityd, både bland lärare och elever. Samtidigt noterar han hur Google translate utvecklats över tid och att det numera produceras betydligt färre fel än i början.

– Det kan öka tillförlitligheten. Jag tycker mig nu se en större öppenhet för att det är bättre att ta upp verktyget i undervisningen och diskutera det snarare än att säga stopp. Jag vill inte säga att det ska vara fritt fram, det beror på vad man vill att eleverna ska få ut av att skriva. Men jag anser att elever behöver lära sig de redskap som finns för att hantera språk.

Så Google translate är ett positivt inslag i lärandet?

– Jag vill inte säga det men det är ett inslag som vi vet att många elever använder sig av oavsett vad vi säger. Det är bättre att de lär sig att förhålla sig kritiskt och medvetet till det än att vi lärare bara säger nej.

Av hans datainsamling framgår att bland de elever som använde maskinöversättning kom i genomsnitt 44 procent av textmassan till med hjälp av verktyget. Google translate-användarna producerade bland annat fler bisatser och färre kongruensfel och stavfel, men samtidigt fler otydligt formulerade och svårförståeliga meningar. I en av delstudierna uppvisade deras texter också ett mer varierat ordförråd, jämfört med de som använt ordbok.

– Det är inte så konstigt eftersom det går snabbt att slå upp fler ord digitalt. Men det intressanta är att effekten försvann vid ett eftertest i slutet av läsåret. Det tyder på att det utökade ordförrådet ligger i maskinen och inte i eleven.

Överlag, säger Kent Fredholm, visar både hans och tidigare studier att skillnaderna är påfallande små i korrekthet och språklig komplexitet.

– Ett viktigt men inte så förvånande resultat var att skillnaderna som finns tydligt kan kopplas till elevernas förkunskaper i språket. Det vill säga är eleverna bättre på språket skriver de i regel längre, mer korrekt och med ett rikare ordförråd.

Han manar också till eftertanke. Vad gör det med elevers språkliga självförtroende att ha ständig tillgång till ett redskap som kan ge alla svar, eller åtminstone som de tror kan ge många svar?

– Jag tycker mig se elever som inte litar på det de själva skriver på spanska och därför väljer att kontrollöversätta tillbaka till svenska.

Men kan Google translate å andra sidan stärka självförtroendet?

– Det kan skapa en känsla av trygghet eller säkerhet. Men känslan kan vara falsk. Det jag ser är att en del kontrollöversätter ord eller meningar de själv skrivit och därefter raderar. Det Google translate föreslagit behöver inte vara fel men ibland ersätts något bättre med något sämre. Eller så får de fram en korrekt översättning som inte passar in i sammanhanget.

Kent Fredholm poängterar vikten av att elever lär sig att hantera både språk och de hjälpmedel som finns att tillgå.
Foto: Øyvind Lund

Kent Fredholm funderar också kring om tillgången till digitala hjälpmedel leder till att elever känner sig pressade att kontrollera saker i onödan.

– Jag tänker att det kan störa skrivprocessen om man ständigt avbryter den för att kontrollera saker man egentligen redan kan.

Summa summarum förespråkar Kent Fredholm en kombination i undervisningen. Han poängterar vikten av att elever lär sig att hantera både språk och de hjälpmedel som finns att tillgå.

– Diskutera det här med eleverna. Visa vilka effekter det kan få, exempelvis på en skärm. Förklara tydligt varför en översättning är bra eller dålig. Det kan hjälpa till att nyansera synen på språket. Språk är ofta nyansrika och formuleringar kontextberoende. Ibland finns inga exakta (svenska) motsvarigheter till ett ord. Använd översättningsverktyg med måtta och låt det inte bli det enda du gör, säger han.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm