SVA

”Svenska som andraspråk – ett ämne för likvärdighet i skolan”

modersmal_nyanlanda

”Jag uppmanar Skolverket att ta invändningarna från forskare och lärarutbildare på allvar, och utveckla förslag som stärker kunskap om flerspråkighet i skolan”, skriver Åsa Wedin, professor i pedagogiskt arbete och lärarutbildare i svenska som andraspråk på Högskolan Dalarna.

I olika sammanhang reses krav på att personer som kommer inflyttande till Sverige snabbt lär sig svenska, men sällan ställs krav på den undervisning som erbjuds.

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att göra en bred översyn över ämnena svenska och svenska som andraspråk där bland annat skärningen mellan de två ämnena ska analyseras. Det förslag som presenterats innebär en sammanslagning av de två ämnena svenska och svenska som andraspråk. Att man planerar genomförande av en så genomgripande ändring utan att beakta forskares och lärarutbildares synpunkter, och dessutom utan remissförfarande, är illavarslande.

Att det tar många år att utveckla tillräckligt god kompetens i svenska har starkt forskningsstöd och är inget specifikt svenskt. Samtidigt finns det i Sverige motsägelser inom hela ungdomsskolan vad gäller i synnerhet utbildningens organisation och lärares kompetens. Enligt styrdokument ska andraspråkselever få stöd för att utveckla sin svenska i alla skolämnen, parallellt med att de lär sig ämneskunskap, med rektor som ytterst ansvarig, medan utbildning om villkor för lärande på ett andraspråk ytterst sällan ingår i utbildning för rektorer eller andra ämneslärare.

Som lärarutbildare och forskare ser jag att detta resulterar i frustrationer från olika håll. Lärare i svenska som andraspråk säger att de försöker påtala vad som är viktigt för att andraspråkseleverna ska få goda möjligheter till både ämneslärande och utveckling av sin svenska, men att rektorer eller kollegor sällan lyssnar på deras argument. På så sätt ges dessa elever många gånger inte likvärdiga möjligheter till och, som Skolinspektionen konstaterat, variationen mellan skolor och kommuner är stor.

Sammanförande av två ämnen kan vara relevant om lärarkompetensen i stort överlappar och om utrymme finns att sänka den specifika kompetensen i respektive ämne. Så är inte fallet när det gäller dessa två ämnen.

Lärarutbildningen för såväl svenska som svenska som andraspråk lider idag av stoffträngsel och representanter för båda ämnena uttrycker starka behov av både fördjupning och breddning av lärarkompetensen, något som omöjliggörs av en sammanslagning.

”Lärarkompetens är grundläggande”

I hittills uppvisade förslag finns också ett förslag om ett nytt ämne, svenska för nyanlända, med specifikt utbildade lärare. På vilket sätt dessa lärares utbildning skulle skilja sig mot tänkt andraspråkskompetens inom det föreslagna sammanslagna ämnet är oklart.

Lärarkompetens är grundläggande för att tillgodose alla elevers behov. Lärare i svenska som andraspråk behöver stärkt kompetens, vilket även gäller lärare i svenska. En sammanslagning av de två ämnena kan aldrig skapa förutsättningar för detta. Lärare i svenska som andraspråk behöver kunna undervisa nybörjare i svenska, nyanlända elever, elever på mellannivåer och elever på mer avancerad nivå.

Att lyfta ut undervisning för en viss kategori, nyanlända, riskerar att dränera befintlig kompetens. I stället bör arbete inriktas på att ökade behörighetskrav exempelvis för grundskolans tidigare år.

För en utveckling där andraspråkselever tillförsäkras en likvärdig utbildning krävs att deras specifika behov beaktas, vilket förutom att svenska som andraspråk finns kvar kräver kompetens bland personal på alla nivåer. Upplevda problem vad gäller att avgöra vilka elever som ska läsa svenska respektive svenska som andraspråk kan lösas med ett konsekvent system för beslut samt underlag för samråd med respektive elev.

Åsa Wedin.

Nybörjarundervisningen kan stärkas genom anpassning av kursplanen i svenska som andraspråk så att den även inrymmer nybörjarnivå.

Ökade behörighetskrav för lärare i svenska som andraspråk såväl som krav på kunskap om andraspråkselevers lärande i olika skolämnen hos alla lärare och skolledare är nödvändigt för att stärka utvecklingen av svenska hos alla elever.

Jag uppmanar därför Skolverket att ta de invändningar från forskare och lärarutbildare som lyfts på allvar, genom att utveckla förslag som kan stärka kunskapen om flerspråkighet i skolan.

Åsa Wedin, professor i pedagogiskt arbete och lärarutbildare i svenska som andraspråk, Högskolan Dalarna 

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm