”Systemfel möjliggör att vinst går före elevens rätt”

Våren 2020 anmäldes en av Nytidas resursskolor för stora brister, något mer än några föreläggande blev det inte. Men om inte ens Skolinspektionen kan se till att barnens rätt till utbildning och trygghet går före vinstuttag vem ska då göra det, undrar debattörerna.

Att resursskolor behövs råder ingen tvekan om, inte heller att varje skattefinansierad krona krävs för att säkerställa den utbildning och omsorg barnen har rätt till. Men när verksamheten mer liknar förvaring än skola, och dessutom drabbar de barn som sällan har något annat val, då undrar man vilka som ska ha rätt att driva den och vem som tar ansvar för att barnen får den undervisning de har rätt till?

Våren 2020 anmälde vi vår dåvarande arbetsplats, en av Nytidas resursskolor till Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket. Vi stod ut inte längre ut med att se barn och kollegor utnyttjas för att fylla riskkapitalägda Ambeas fickor samtidigt som de fick utstå en vardag präglad av extremt mycket hot och våld med knappa resurser till att skapa trygghet och studiero.

Båda myndigheterna inledde utredningar vilka resulterade i förelägganden där skolan fått några månader på sig att åtgärda några av de allvarliga brister som de fått nedslag på.

Skolinspektionen granskade dock aldrig kvaliteten, och vill heller inte svara på varför, trots att frågan ställts flera gånger. Ett nedslag på timplanen har endast resulterat i 30 minuters förlängd skoldag, vilket i praktiken innebär 30 minuter extra framför Youtube enligt lärare och föräldrar som vi pratat med. 1,5 år senare väntar vi fortfarande på Skolinspektionens beslut och under tiden har rektor, biträdande rektor samt många fler ur personalen slutat.

Denna skola är en tuff arbetsplats där våld och kränkningar tillhör vardagen eftersom ledning och elevhälsa har normaliserat och accepterat detta i stället för att arbeta åtgärdande och förebyggande. Många elever har inte bara ett stort behov av stöd i skolarbetet och i social träning, utan har ofta ett vårdbehov som förvägras dem när det inte benämns eller erkänns. Denna kompetens har sällan lärare eller assistenter och de är inte heller tillräckligt många för att klara av detta komplexa uppdrag. Resultatet blir ibland tungt medicinerade elever som sover bort större delen av dagarna, eller elever som stora delar av sin skolgång tittar på Youtube och spelar datorspel.

Det är just för att skapa detta stöd som stora tilläggsbelopp betalas ut till skolan, men trots det uteblir de nödvändiga resurserna. Mönstret har sedan Ambeas köp av verksamheten varit ett ökat elevantal samtidigt som budgetar och personalstyrka sänks. Det enda som verkar bestå är vinsten på nära 15 procent(!).

När vinst går före kvalitet och det görs på bekostnad av de människor som behöver mest stöd i samhället missbrukas välfärden och skattemedel på värsta möjliga sätt.

Fyller ens myndigheters granskningar något syfte när det, trots att de visar på allvarliga brister, räcker med idel välformulerade dokument som bevis för påstådda åtgärder?

Riksrevisionen har i sin egen granskning kommit fram till att Skolinspektionen brister i att följa upp många av sina ärenden och säkerställa att bristerna är avhjälpta.

Det systemfel som gör det möjligt för Ambea att plocka vinst ur skattefinansierade utbildningspotter må vara lagligt. Konsekvenserna och bristerna det leder till är det inte. Så vi behöver uppdatera lagarna som skyddar barnen och deras rättigheter och vi behöver ha fungerande kontrollorgan som förhindrar att man kan bryta mot dessa lagar ostraffat och oförändrat.

Anna Nyqvist och Sofia Elevant, fd lärare på Nytida

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.