Debatt

”Tre problem som skapar olikvärdighet i svensk skola”

Solviksskolan ett exempel på hur fel det kan gå när skolsystemet är olikvärdigt och okontrollerat, skriver läraren André Apt.

”De utvalda barnen” heter en på SVT nyligen släppt svensk dokumentärserie, där en generation av elever sägs ha blivit berövade på sin grundskoleutbildning. Serien skildrar skolgången på Solviksskolan i Järna under 80- och 90-talet. Istället för att prioritera traditionella skolämnen och kunskaper prioriteras barnens frihet att själva utveckla sin egen kunskap genom bland annat lek.

André Apt

Ovanstående är som tur är inte representativt för svensk skola i sin helhet, men det är trots allt ett exempel på hur fel det kan gå när skolsystemet är så pass olikvärdigt och okontrollerat som det är idag. Nedan lyfter jag några problem som skapar olikvärdighet i svensk skola.

1) Avsaknad av kontroll. Det finns idag ingen tydlig kontroll av vad som lärs ut på lektionerna. Det är upp till varje enskild lärare att välja ut hur stor andel av tiden man vill spendera på respektive område. En historielärare kanske lägger åtta veckor på att undervisa om den franska revolutionen och endast en vecka på att undervisa om första världskriget. En annan historielärare kan göra tvärtom. Ingen vet. Statlig kontroll av läromedel är också nedlagd sedan 90-talet och därmed finns heller ingen kontroll över dessa.

2) Olikvärdigheten i betygssättningen. Många formuleringar i kunskapskraven, är omöjliga för lärare att tolka på ett objektivt och enhälligt vis. Istället blir det den enskilde lärarens tolkning av dessa obskyra beskrivningar som läggs till grund för elevens betyg. I slutändan är det endast den undervisande lärarens tolkning som är avgörande och ett betyg kan inte överklagas.

3) De nationella proven: Enligt Skolverket ska läraren ”särskilt beakta” provbetygen när denna ska ge ett slutbetyg. Det betyder att resultaten på de nationella proven ska väga tyngre än andra betygsunderlag1. Någon tydligare beskrivning av vad ”särskilt beakta” innebär ges inte. Detta innebär i praktiken att läraren kan bortse från resultaten på de nationella proven och sätta vilket betyg hen vill. Detta syns också i statistiken. Skolverket sammanställer årligen hur pass mycket olika skolor avviker från provbetygen i slutbetygen. I vissa skolor kan i vissa ämnen över 70 % av eleverna få ett överbetyg jämfört med provbetyget. I grannskolor kanske det ”bara” är en avvikelse på 30 % 2. Olika skolor värderar alltså de nationella provens betydelse mycket olika.
Enligt Skolverkets statistik är det dessutom betydligt vanligare att flickor får ett högre slutbetyg än provbetyg jämfört med pojkar. Det är faktiskt så illa att sedan 2012 har flickor i ämnena matematik, svenska och engelska, under samtliga år haft en större andel överbetyg kontra provbetyg än pojkar 2.

Det är hög tid att staten tar större kontroll över vad som lärs ut i de svenska klassrummen och inför nationella prov som är betygsgrundande. På så vis får lärare en tydligare beskrivning av vilken kunskap som faktiskt mäts, olikvärdigheten i betygssättningen minskar eller försvinner och elevers faktiska kunskaper kan mätas över tid.

André Apt, högstadielärare i matematik och NO

Källor

1) https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRGEO01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor4

2) https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018-10-29-nya-rad-for-mer-rattvisande-och-likvardiga-betyg

3) https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokA

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm