”Vi måste prata om elevernas psykiska hälsa”

Skoldebatten har fel fokus. Sveriges unga mår sämst i Europa och det är inte mobiler eller kepsar i klassrummet som avgör deras framtid. Låt oss skapa en skola där alla får känna sig värdefulla och behövda, skriver Lotta Halvardsson Ekdahl.

Vi vet att barn som är trygga lär sig mer och löper mindre risk att utveckla psykisk ohälsa. Att investera i barns hälsa är dessutom en ren vinstaffär för samhället. Varenda krona som investeras i förebyggande arbete ger mångfalt tillbaka. Eller som nationalekonomen Ingvar Nilsson uttrycker det ”Det finns inte någon riskaktie på börsen som ger så god utdelning som förebyggande arbete för barn och unga”.

Men i skolan sker det mesta på vuxnas villkor. Det är vi som avgör hur skoldagen ska se ut och vad barnen förväntas göra. Barn tvingas ofta in i situationer utan att vi gett dem verktyg att hantera det de ställs inför.

Själv kommer jag ihåg de ångestfyllda muntliga redovisningarna vi fick hålla inför hela klassen. Jag var så sönderstressad att jag inte kunde sova eller äta ordentligt under flera dygn innan jag skulle redovisa. När jag ser tillbaka på den tiden funderar jag över hur skadligt det var och vad det gjorde med mig.

Det finns många situationer och miljöer där barn känner sig otrygga och utsatta. Man räknar med att cirka 60 000 barn mobbas varje år i skolan. Det är ett gigantiskt misslyckande för samhället. Vi ska lära barn att vara rädda om varandra, inte för varandra. Vi behöver skapa ett klimat i skolan där trivsel och trygghet är i fokus. Det är barnen som är viktigast, inte skolresultaten.

Det finns i dag god kunskap om vad som behöver göras för att förebygga psykisk ohälsa i skolan. Svenska Läkaresällskapet har släppt en rapport där man bland annat slår fast att unga behöver få lära sig verktyg för att hantera skolstress och motgångar.

Skoldebatten i Sverige har fel fokus. Man diskuterar om mobilen ska få vara med i skolan eller vad eleverna har på huvudet. Men det är inte mobiler eller kepsar som avgör barnens framtid. Det är deras självkänsla och beredskap för att hantera svårigheter som förbereder dem för livet.

Barnen behöver få träna på socialt samspel och medkänsla med sig själv och andra. Goda relationer till andra människor utgör den grund som vi behöver för att vara rustade för livet.

Vi behöver prata om hur livet ser ut på riktigt. Unga behöver få realistiska förväntningar på livet. Periodvis är livet bra men andra perioder är det svårt, tungt och mörkt. Det är naturligt att det ser ut så. Livet är i ständig förändring. Men om man har begränsad livserfarenhet är det inte självklart att man vet att livet kommer att bli bättre. Många unga tror att livet alltid kommer att vara så här. Att det aldrig kommer att kännas bra igen.

Psykisk hälsa är lågt prioriterat i den svenska skolan. Sveriges unga mår sämst i Europa. Självmord är den vanligaste dödsorsaken för människor under 24 år i Sverige. Antalet självmord sjunker eller ligger på samma nivå inom alla åldersgrupper utom i gruppen under 24 år. Där ser man en liten men markant ökning av självmorden från år till år.

Att acceptera och förstå livets skiftningar, att ha strategier för att handskas med svårigheter och medkänsla med sig själv och andra är några av de livsviktiga kunskaper som varje barn behöver ha. Kunskap i livshantering är en förebyggande insats som alla barn ska ha tillgång till.

All tillgänglig forskning pekar åt samma håll. Barn och unga behöver rustas för att möta livet. Låt oss skapa en skola där alla får känna sig värdefulla och behövda. Vi har inte råd att förlora ett enda barn till.

Lotta Halvardsson Ekdahl, projektledare och föreläsare om psykisk (o)hälsa, suiciidprevention och livshantering

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.