Matay Barsom webb

Matay Barsom, högstadielärare i Västerås berättar berättar att skolbakgrunden bland de elever som har invandrat till Sverige varierar kraftigt.

| Foto: Privat
Likvärdighet

”Vidareutbilda modersmålslärare så de kan vara i klassrummen”

Högstadielärarna i Västerås och Norrköping vittnar om stora kunskapsskillnader mellan elever i samma klass.

Pettersbergsskolan i Västerås

Årskurs nio vårterminen 2019:

  • Föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå: 1,66.
  • Andel nyinvandrade: 37 procent.
  • Genomsnittligt meritvärde: 146.
  • Andel elever som uppnådde kunskaps-kraven i alla ämnen: 23,8 procent.
  • Andel elever som var behöriga att studera på gymnasiets yrkesprogram: 38,1 procent.

Så beräknas föräldrarnas utbildningsnivå och andel nyanlända elever

Föräldrarnas utbildningsnivå delas in i tre nivåer:

  • Genomgången folkskola/grundskola ger 1 poäng.
  • Genomgången gymnasial utbildning ger 2 poäng.
  • Eftergymnasial utbildning ger 3 poäng.
  • Om det finns uppgift om båda föräldrars utbildningsnivå är det deras genomsnittliga utbildningsnivå som används.
  • Nyanlända elever: Elever som har blivit folkbokförda i Sverige under de senaste fyra åren.

Källa Skolverket

Skolverkets uppgifter om skolors genomsnittsbetyg, andelen nyanlända elever, föräldrarnas utbildningsnivå med mera är av kommersiella skäl sekretessbelagda sedan i fjol. Senaste offentliga uppgifter är från 2019, vilka används här.

En majoritet av eleverna på Pettersbergsskolan i Västerås har utländsk bakgrund. Andelen nyanlända är hög. Många har bristfälliga kunskaperna i svenska.

– För många är det en utmaning att lära sig svenska språket vilket behövs för att de ska lyckas med sina studier, säger Matay Barsom som undervisar i SO och svenska som andraspråk.

Han berättar att skolbakgrunden bland de elever som har invandrat till Sverige varierar kraftigt. En del hade knappt gått i skolan innan de kom till Sverige, medan det för andra kan vara precis tvärtom.

– Vi kan i samma klass ha elever som kunskapsmässigt befinner sig på mycket låg nivå, andra som ligger på en hög nivå och ytterligare några däremellan. Det gör det svårt att få med alla i undervisningen. Håller man för låg nivå blir lektionerna ointressanta för dem som befinner sig på en högre nivå. Håller man å andra sidan en högre nivå når man inte de som befinner sig på en lägre. Som lärare försöker jag gör mitt bästa och hantera situationen i den mån det går.

– Det är en utmaning precis som alla anpassningar som behöver göras.

Vad bör man göra?

– Jag tycker bland annat att man ska se över hur redan befintliga resurser kan användas bättre. Till exempel kan modersmålslärare vidareutbildas, deras tjänster göras om så att de kan användas effektivt med riktade insatser i klassrummen mot de elever som har behov av det. Är modersmålslärarna verksamma i klassrummen kan de samtidigt hjälpa andra elever. En del av dem har goda ämneskunskaper i matematik, NO, svenska och andra ämnen vilket man borde ta bättre tillvara på än vad som görs idag.

– Förutom att jag tror att det skulle bli en lugnare i klassrummen om det arbetade ytterligare en vuxen där, kan den ene av lärarna då ta hand om den grupp som behöver extra stöttning medan den andre kan komma vidare i undervisningen. Det är svårt för en ensam lärare att hantera de stora kunskapsskillnaderna som det i dag är i många klassrum.

Matay Barsom menar att man även på nationell nivå behöver se över hur skolans resurser kan koncentreras och riktas dit de behövs som bäst.

– Det måste till något drastiskt. Dagens situation med utanförskap och låga kunskapsresultat är högst oroande.

Navedstadsskolan i Norrköping

Årskurs nio vårterminen 2019:

  • Föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå: 2,02.
  • Andel nyinvandrade: 4 procent.
  • Genomsnittligt meritvärde: 190.
  • Andel elever som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen: 57,5 procent.
  • Andel elever som var behöriga att studera på gymnasiets yrkesprogram: 67,7 procent.

Så beräknas föräldrarnas utbildningsnivå och andel nyanlända elever

Föräldrarnas utbildningsnivå delas in i tre nivåer:

  • Genomgången folkskola/grundskola ger 1 poäng.
  • Genomgången gymnasial utbildning ger 2 poäng.
  • Eftergymnasial utbildning ger 3 poäng.
  • Om det finns uppgift om båda föräldrars utbildningsnivå är det deras genomsnittliga utbildningsnivå som används.
  • Nyanlända elever: Elever som har blivit folkbokförda i Sverige under de senaste fyra åren.

Källa Skolverket

Skolverkets uppgifter om skolors genomsnittsbetyg, andelen nyanlända elever, föräldrarnas utbildningsnivå med mera är av kommersiella skäl sekretessbelagda sedan i fjol. Senaste offentliga uppgifter är från 2019, vilka används här.

”Jag får fungera som sekreterare, kurator, polis, mamma …”

Stora kunskapsskillnader mellan elever i samma klass försvårar lärarnas arbete.

– Som lärare känner jag mig ofta otillräcklig, säger Carina Brunberg som undervisar i matematik och NO på Navestadsskolans högstadium som ligger i ett socioekonomiskt svagt område i Norrköping. Eleverna kommer framför allt från närområdet, men också från övriga delar av Norrköping. Det sistnämnda gäller framför allt de elever som går i någon av skolans profilklasser (musik).

– I en del klasser är det mycket stor kunskapsskillnad mellan eleverna. I samma klass kan det finnas elever som i matematik befinner sig på gymnasienivå och lågstadienivå. Det gör det oerhört svårt att bedriva undervisning.

Hur gör du?

– Vid genomgångar försöker jag lägga mig på en nivå där jag får med mig så många som möjligt. Det är många barn som skulle behöva betydligt mer stöd och hjälp än vad de får i dag, men det finns det inte resurser till, även om vi har både resurspedagoger och studieverkstad. Behoven är så stora.

– I stället blir det upp till mig att försöka anpassa undervisningen. Jag vill ju att alla elever ska komma vidare och åtminstone nå ett E, men det gör inte alla.

Carina Brunberg berättar att hon emellanåt känner sig otillräcklig som lärare, vilket kan vara både frustrerande och stressande. Mycket arbetstid går åt till sådant som ligger utanför en lärares kärnuppdrag.

– Ibland kan jag känna att det minsta jag gör är att arbeta som lärare. Jag får fungera som sekreterare, kurator, polis, mamma och mycket annat.

– Många elever verkar i dag sakna motivation och vilja
att verkligen lära sig något. Många gånger har dessutom föräldrarna inte möjlighet att ge sina barn det stöd som barnen behöver, till exempel på grund av bristande språkkunskaper eller för att de själva inte har en skolbakgrund.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm