Debatt: Waldorfskolan

”Waldorfpedagoger lutar sig mot karma, änglar och andar”

Detta är en replik på en debattartikel på Aftonbladet: Döm inte ut Waldorf på grund av Solvikskolan.

Att försvara Waldorfgrundaren Steiner genom att kalla honom ”tidstypisk” håller inte, skriver debattören Tommie Petersson med anledning av försvaret av Waldorfpedagogik efter kritik mot densamma i kölvattnet av SVT:s omtalade dokumentär.

I kölvattnet efter SVT-dokumentärserien om Solviksskolan är det precis som att en damm har brustit. En störtflod av av waldorfkritiska artiklar har på kort tid producerats, många av före detta waldorfelever, vilka äntligen vågat ta steget att delge ofta traumatiska skolupplevelser[1].

Dessa erfarenheter har också börjat bemötas och ifrågasättas av exempelvis waldorflärare och föräldrar till tidigare waldorfelever, som tycks tolka dessa människors historier som ett ”…frontalangrepp mot Waldorfpedagogiken och mot dem som har valt att hitta en professionell hemvist inom den.”[2]. Därför kände jag mig nödgad att skriva denna replik.

Tommie Petersson

I en debattartikel i Skolvärlden har jag argumenterat för att Rudolf Steiners tankar, waldorfpedagogiken och antroposofin, är oförenlig med den vetenskapliga grundsyn som enligt lag ska vara förhärskande i skolan[3]. I Waldorfskolefederationens läroplan En väg till frihet (2016) kan vi på sida fem läsa: ”Waldorfskolan är en oberoende institution med enskild huvudman som utvecklar Rudolf Steiners pedagogiska idéer baserade på antroposofi och antroposofins uppfattning om människans väsen.”.

Ett försvar som framförts för att rättfärdiga Steiners mer kontroversiella tankar är att denne skulle vara ”ett barn av sin tid”. Att Steiners spirituella metafysik skulle vara tidstypisk har jag dock mycket svårt att se. Exempelvis uppvisar samtida pedagogiska tänkare såsom Lev Vygotskij och John Dewey inga liknande drag i sina livsverk.

Enligt Waldorfrörelsen själva är waldorfpedagogiken grundad på Steiners kosmologi. Det är inte så att waldorfskolor alltid har bönestunder för alla elever under skoltid, utan de religiösa tankarna ligger till grund för utformningen av hela den dagliga verksamheten. Tankar om karma, änglar, andar och dylikt blir således den ”evidens” som waldorfpedagoger lutar sig mot.

Detta är ytterst problematiskt. Med en sådan grund, hur ska vi då kunna avgöra vad som är en bra respektive dålig undervisningspraxis? Den Steinerfinfluerade pedagogen finner svaret på detta i andevärlden, som utforskats i Steiners skrifter. Att tolka Steiner är dock inte som att diskutera John Hatties eller Ference Martons pedagogiska forskning. Dessa följer vetenskapens spelregler och framför fullt falsifierbara, motbevisbara, argument. Problemet blir tydligt om man formulerar följande kunskapsteoretiska frågeställningar: vem kan avgöra vilken Steinertolkning som är ”den rätta”? Är det den med ”starkast” koppling till den andliga världen? Hur motbevisar man Steiners tankar?

Vi har en grundlagsskyddad religionsfrihet i Sverige. Denna innefattar också ett skydd mot att tvinga in människor i en specifik religion. I Skollagen kan vi dessutom läsa att ”Undervisningen vid fristående skolor […] ska vara icke-konfessionell.” (Skollag 2010:800, 1:7, stycke 1), och i FN:s Barnkonvention, vilken numera också är svensk lag, kan vi läsa: ”Barn har rätt att utöva vilken religion de vill, eller ingen alls.”.

Vi bör rannsaka oss själva som medborgare. Vill vi ha en separation mellan religion å ena sidan och skolväsendet å andra sidan?

För egen del ser jag våra barn och ungdomar som det mest värdefulla vi har, och de ska inte behöva agera testsubjekt i religiösa skolexperiment. Läraren Ulla Hermansen som på uppdrag av Skolöverstyrelsen besökte Solviksskolan i samband med dess grundande, uttryckte det mycket väl: ”Det sorgligaste med försöken är bara att vi har ett sånt dyrbart försöksmaterial [dvs. barnen, förf. anm.].”.

Tommie Petersson, lärarutbildare och doktorand vid Uppsala universitet, leg. ämneslärare i filosofi, historia och religionskunskap samt aktuell med boken Filosofididaktik: Filosofiundervisning i teori och praktik (2021).

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

[1] https://www.expressen.se/ledare/linda-jerneck/jag-var-ett-av-de–utvalda-waldorfbarnen/, https://www.expressen.se/kultur/valerie-kyeyune-backstrom/jag-kanner-doften-av-waldorf–det-stinker/
[2] https://www.aftonbladet.se/debatt/a/WOwlXQ/dom-inte-ut-waldorf-pa-grund-av-solvikskolan
[3] https://skolvarlden.se/artiklar/har-waldorfrorelsen-en-plats-i-dagens-sverige

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm