Två saker i dagens blogg. Det första gäller den utredning som idag presenterades.

Idag presenterade utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven sina resultat. Man föreslår bland annat att Skolverket ska ta fram kunskapssammanställningar inom elevhälsa; att ett krav på tillgång till speciallärare eller specialpedagog inom elevhälsan ska införas och att det ska vara obligatoriskt för skolans huvudmän att redovisa tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator på skolenhetsnivå. Det är så klart bra men den viktigaste delen och största föreslagna förändringen  ligger i att man föreslår att en ”numerär reglering” av tillgång till elevhälsan ska införas. Man menar att det ska uttryckas explicit att skolläkare får ansvara för högst 7 000 elever, en skolsköterska för högst 430 elever, en psykolog för högst 1 000 elever och en kurator för högst 400 elever.

Det här är i linje med Skolbiblioteksutredningen som föreslår krav på bemannad skolbibliotek på varje enhet. Vad vi ser här är att utredare efter utredare föreslår en tydligare styrning av skolan. Staten har fördelat uppdraget att driva skola till kommuner och privatskolor. Nu börjar staten ställa krav för att en lägstanivå ska kunna garanteras. Det här är viktiga reformer för skolans professioner. Det här ger ramar som man som profession kan jobba inom.

Det andra ämnet handlar återigen om smittan och svenska skolor. Tyvärr befinner vi oss i en situation där det med stor sannolikhet blir en tredje våg av det muterade viruset innan vi hinner tillräckligt långt med vaccinationerna. Utbildningsministern har gjort tydligt att det är prioritet ett att hålla skolorna öppna. Men då måste också lärare skyddas. Ingen är hjälpt av att riskerna för dem och deras familjer försummas eller nedtonas.

Jonas Vlachos och hans kollegor har i en vetenskapligt granskad artikel studerat hur pandemin har påverkat olika lärargrupper i Sverige. I korthet kan man säga att studien visar att öppna skolor har en mindre effekt på smittspridningen i samhället – men att risken för att lärare ska smittas fördubblas. Dessutom smittades deras partners hemma. Dvs öppna skolor innebär en ökad risk för lärare och deras familjer att bli sjuka. Man menar därför att åtgärder för att skydda lärare bör diskuteras. När man nu från statsmakten begär av lärare att de ska ta den risken för att skolan är så viktigt – vad görs då för att skydda dem?

Statistikern Tom Britton har gjort följande kommentar i en Fb-tråd som jag tycker är viktig i sammanhanget:

”Min slutsats är därför att mars månad blir otroligt viktig. Om vi genom att följa alla rekommendationer bättre, gärna i kombination med förstärkta rekommendationer under denna period, kanske vi i stället kan hålla ned R-talet under 1 hela perioden. Något som skulle underlätta för sjukvården och minska lidandet otroligt mycket.

Effekten av olika preventionsåtgärder råder stor osäkerhet om, och är inte heller inte något jag är expert på. Men jag har tittat lite på studier om effekten av munskydd och där anser jag det vara klarlagt att det finns viss positiv effekt (den nyfikne kan kolla följande ännu ej granskade rapport. Och framför allt, i jämförelse med många andra åtgärder, så som att stänga skolor, köpcentrum, restauranger m.m., är ju uppoffringen av att bära munskydd i princip försumbar. Den första ytterligare preventionsåtgärden som jag skulle föreslå är därför utan tvekan att rekommendera munskydd alltid i publika inomhusmiljöer.”

Skolan är utan tvekan en publik inomhusmiljö där munskyddsanvändning skulle kunna spela en roll för att hålla nere r-talet de här månaderna innan vaccinerna ger skydd i befolkningen. Att Folkhälsomyndigheten fortfarande inte rekommenderar detta är en skandal. Det har gått på tok för mycket prestige i frågan.

PS: För övrigt rekommenderar jag att läsa den här utmärkta understreckaren i Svenska Dagbladet som avslutas med: ”Allt fler börjar känna samma oro som liberalen Fridtjuv Berg gjorde för 140 år sedan, nämligen `att människor, som från sin spädaste ålder, då de djupaste intrycken mottagas, varit skilda i två läger, skola känna sig som främlingar och motståndare. Man kan blunda för detta sakförhållande, men man kan icke genom sitt blundande undanröja det.´”

Skolverkets senaste genomgång av om skolor är öppna eller stängda visar en trend mot att färre skolor nu ger distansundervisning än i januari. Det är rimligt att tro att det också kan vara en av anledningarna till en ökad smittspridning i landet.

När man lyssnar på mediabild och presskonferenser från myndigheter kan man annars förledas att tro att den ökade smittspridningen ska bero bara på minskad följsamhet i befolkningen av de rekommendationer som finns. Men det är viktigt att komma ihåg att det finns en grupp människor där den individuella följsamheten inte existerar. Lärare är skyldiga att gå till sin arbetsplats och elever till sin skola om någon bestämmer att det är där undervisningen ska ske.

Exemplet från Lycksele visar hur och att en skola kan vara ett nav i en smittspridning. Den blir naturligtvis inte det om den är stängd.

Men eftersom vi alla vet att vi bör försöka hålla skolor öppna av andra skäl måste vi naturligtvis tillse att skolor när de är öppna för ”närundervisning” är så säkra som möjligt ur smittspridningssynvinkel. Detta görs på ett förtjänstfullt sätt men jag behöver inte gå långt i bekantskapskretsen för att få beskrivningar av det motsatta.

Det kan vara intressant för lärare att se hur den amerikanska smittskyddsmyndigheten ser på frågan. Man ger i en ny riktlinje en beskrivning av olika risknivåer beroende på vilka åtgärder man vidtagit:

Lägsta risk: Studenter och lärare deltar i virtuella lektioner, aktiviteter och evenemang.

Viss risk: Hybrid Learning Model, där de flesta studenter och lärare deltar i virtuellt lärande och vissa studenter och lärare bedriver personlig inlärning, med:

• Små lektioner, aktiviteter och evenemang
• Kohortering och alternerande eller förskjutna scheman, tillämpas strikt
• Ingen blandning av grupper av studenter och lärare under / över skoldagar
• Ingen delning av objekt mellan elever och lärare
• Studenter, lärare och personal som följer alla steg för att skydda sig själva och andra hela tiden, inklusive korrekt användning av ansiktsmasker, social distansering och handhygien
• Regelbundet schemalagd och konsekvent (dvs. åtminstone dagligen eller mellan användning) rengöring av områden som ofta berörs

Medelrisk: Hybrid Learning Model, där de flesta studenter och lärare bedriver närundervisningoch vissa studenter och lärare deltar i virtuellt lärande, med:

• Större lektioner, aktiviteter och evenemang
• Kohortering och alternerande eller förskjutna scheman tillämpas med vissa undantag
• Någon blandning av grupper av studenter och lärare under / över skoldagar
• Minimidelning av objekt mellan elever och lärare
• Studenter, lärare och personal som följer alla steg för att skydda sig själva och andra såsom korrekt användning av ansiktsmasker, social distansering och handhygien
• Regelbunden rengöring (dvs. åtminstone dagligen eller mellan användning) av områden som ofta berörs

Högre risk: Studenter och lärare deltar helt i närundervisning, aktiviteter och evenemang med:

• Någon blandning av grupper av studenter och lärare under / över skoldagar
• Viss delning av objekt mellan elever och lärare
• Studenter, lärare och personal som följer några steg för att skydda sig själva och andra såsom korrekt användning av ansiktsmasker, social distansering och handhygien
• Oregelbunden rengöring av områden som ofta berörs

Högsta risk: Studenter och lärare deltar helt i närundervisning, aktiviteter och evenemang med:

• Studenter som blandar sig fritt mellan lektioner och aktiviteter
• Studenter och lärare delar fritt objekt
• Studenter, lärare och personal följer inte åtgärder för att skydda sig själva och andra såsom korrekt användning av ansiktsmasker, social distansering och handhygien
• Oregelbunden rengöring av områden som ofta berörs

Tanken med riktlinjerna är naturligtvis att man ska anpassa skolan efter vilken smittspridning som finns i lokalsamhället. Något som ju också det svenska reglementet numera ger utrymmer för.

Riktlinjerna i USA innehåller naturligtvis starka rekommendationer att använda munskydd. Något som också borde vara en självklar slutsats också i Sverige inte minst utifrån den studie som Folkhälsomyndigheten publicerade och som visar att lärare precis som alla andra yrken med många människokontakter blir smittade oftare än yrkeskategorier som inte har så mycket kontakt.

När det gäller munskydd kunde man se i en studie av 17 skolor i Wisconsin dels att lärare och elever var duktiga på att använda dem och att användningen av munskydd minskade spridningen på skolor i förhållande till det omgivande samhället. Dvs munskyddsanvändning i skolan gjorde att skolorna inte var drivande i smittspridning utan faktiskt tvärtom bromsade den.

En rapport som ännu inte är kollegagranskad har också visat att idrott och andra gruppaktiviteter är de farligaste aktiviteterna. Troligen kopplat till utökad utandning  av partiklar. Även den studien visade att munskydd minskade smittspridningen också under sådana aktiviteter.

Vi ser i Sverige en förändrad attityd till munskydd där vissa huvudmän rekommenderar dem men inte alla. En nationell riktlinje här vore viktig och riktig. Inte minst eftersom det verkar som om mer smittsamma mutationer sprider sig bland unga.

Flera tidningar (bland annat Skolvärlden) spred idag nyheten att en engelsk forskargrupp har funnit att skolor inte driver epidemin. I en TT-artikel beskrivs också i samband med detta en studie från Folkhälsomyndigheten så här: ”Så sent som för någon vecka sedan konstaterade Folkhälsomyndigheten att smittorisken för lärare inte varit större än för andra yrkesgrupper.” Också i Skolvärlden presenteras uppgifter från Folkhälsomyndigheten: ” – Förskollärare, barnskötare och andra som jobbar med barn har en väldigt liten risk att diagnostiseras med covid-19. Den är inte högre än andra yrkesgrupper, utan snarare lägre än andra, sa statsepidemiolog Anders Tegnell då.”

Det finns minst två problem med den här rapporteringen. Den första är att den engelska studien inte är kollegagranskad. Det är en pre-printartikel, dvs den har inte genomgått vetenskaplig granskning. Det framgår varken i TT:s artikel eller i Skolvärlden att så är fallet. Det är inget problem att man publicerar sådana resultat men man bör ange deras status.

Det kräver rätt mycket kunskap också att förstå vad de menar med drivande. Man behöver observera att studien inte uttalar sig om huruvida skolstängningar har effekt på smittspridning utan på hur smitta sprider sig i samhälle med eller utan stängda skolor vilket är en skillnad. Och deras slutsatser gäller främst motsvarande låg- och mellanstadium.

Det finns kollegagranskade studier som visar att skolstängningar har effekt vilket jag har redogjort för tidigare. I det inlägget för jag också ett resonemang om varför det är viktigt att titta på olika stadier, men också att se lokalt på hur resmönster till och från skolor ser ut. Det här är inte lätta avvägningar!

Nästa problem med rapporteringen är inramningen. Riktigt hur det gick till när smittorisken för lärare blev inte ”större än för andra yrkesgrupper” är för mig höljt i dunkel. Det som den refererade studien från Folkhälsomyndigheten faktiskt visade var att risken för lärare att bli smittade är precis lika hög som för andra yrken med många människokontakter. Vilket är precis vad vissa av oss har hävdat. Tidigare hävdade Folkhälsomyndigheten just precis det som också Skolvärldens artikel ovan refererar; att lärare blir i lägre grad smittade än andra. Vilket var både orimligt och felaktigt.

Men min fråga är: Vad är det som gör att ännu inte vetenskapligt publicerade slutsatser kopplas ihop med en felaktig tolkning av en studie från Folkhälsomyndigheten och sedan presenteras som fakta? Det här är något som bekymrar mig i den här epidemin just nu – den feber och polarisering som verkar drabba medier och samtalet om pandemin.

Detta och det faktum att vi just nu ser barn och skolelever bli infekterade på ett nytt sätt vilket med stor sannolikhet hänger ihop med den engelska mutationen som verkar drabba barn värre och som nu snabbt etablerat sig i hela landet.