För tre år sedan blev utredaren Marie-Hélène Ahnborg klar med utredningen ”Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle” SOU 2019:4 som mottogs av skolminister Anna Ekström. Den syftar till att utveckla skolans studie- och yrkesvägledning så att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra väl övervägda val utifrån goda kunskaper om utbildningsvägar och arbetsliv.

Utredningen föreslår bland annat ett paket av fem huvudsakliga åtgärder:

• Ett förtydligande av vad vägledning är, att den kan vara både individuell och generell och ska benämnas karriärvägledning.
• Ett förtydligande av elevers tillgång till individuell karriärvägledning.
• Tydligare krav på att individuell karriärvägledning ska erbjudas vid vissa tillfällen.
• Förstärkning av det generella karriärvägledningsperspektivet i olika ämnen.
• Ett nytt obligatoriskt inslag med tilldelad tid, benämnt framtidsval, ska införas i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

Checklista på förslag på sådant som bör genomföras:

• Förtydligande av karriärvägledarens roll och ansvar
• Tydligare styrning, ledning och samordning
• Plan för samverkan
• Kompetensutveckling för karriärvägledare, lärare och rektorer
• Utvecklade möjligheter att utbilda sig till karriärvägledare
• Digitalt vägledningsstöd ☆

☆ Det är hittills bara sista punkten digitalt vägledningsstöd som gjorts på nationell nivå genom Skolverkets webbplats Utbildningsguiden.

Är det inte hög tid att se mer verkstad och mindre prat kring denna gedigna utredning?

Vi behöver massor av nationellt stöd för att på riktigt se till att studie- och yrkesvägledning blir hela skolans ansvar och att studie- och yrkesvägledning blir likvärdig och utvecklar alla elevers valkompetens samt öppnar hela arbetsmarknaden och utbildningsväsendet för alla elever.

För detta behöver vi vara tillräckligt tillgängliga för alla elever och ha huvudmannaplaner, årshjul, samordnare och få förstärkt lagstiftning för studie- och yrkesvägledning och kunna arbeta normkritiskt. Sverige utmärker sig som ett av de mest jämställda länderna i världen, ändå gör svenskar väldigt normtypiska studie- och yrkesval, så länge detta pågår är arbetsmarknaden och utbildningsväsendet bara tillgängligt för hälften av befolkningen.

Detta är inte bra för kompetensförsörjningen och behovet på relevant arbetskraft på svensk arbetsmarknad.

Framtidsval är de aktiviteter som utredningen ”Framtidsvalet – karriärvägledning för individ och samhälle” föreslår ska bidra till den generella karriärvägledningen i skolan stärks.

Vad menas med generella karriärvägledningen? Jo det är nya begrepp som utredningen vill ska användas framöver och de betyder den vida vägledningen i dagens sätt att uttrycka sig.

Dagens pandemi har ställt till det för skolorna som ska genomföra prao – många har helt enkelt ställt in aktiviteten andra har antingen haft prao utifrån förutsättningarna eller ställt om aktiviteten. De som ställt om har ofta haft en temavecka om arbetslivet där innehållet till mycket hög grad överensstämt med innehållet i Framtidsval.

Eleverna har fått se filmer eller lyssnat på länkade föreläsningar från yrkesföreträdare sedan gjort gruppövningar i klassen. Skolverket har tips om hur alternativ prao kan genomföras. Det viktigaste som eleverna ska få med sig är:

• Erfarenhet av och kunskap om arbetslivet till exempel villkor, ansvar och krav både praktiskt och teoretiskt.
• Få syn på sina styrkor, förmågor och intressen, testa om deras syn på arbetslivet stämmer med verkligheten.
• Få kännedom om genus, status, sociala och kulturella roller och hur dessa påverkar arbetslivet.
• Få en grund att stå på vad gäller gymnasievalet.

När pandemin är över och skolorna åter kan genomföra prao som vanligt igen vore det fantastiskt om delar av de arbetslivsorienterande insatserna de haft på skolan istället för prao fortsätter att finnas i form av temadagar med perspektivvidgande och yrkesorienterande innehåll.

Framtidsvals tre huvudteman:

• Val och framtidsplanering.
• Arbetsliv och samhället.
• Utbildningsvägar och yrken.

Innehållet, som till exempel karriärkompetens, motivation, studieteknik, arbetlivets krav och förutsättningar, arbetsmarknadens villkor och parter, arbetsrätt, entreprenörskap, söka jobb, jobba, utbildningsvägar och prognoser, ger utmärkt grund för den vida vägledningen i skolan – den som är studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar.

Här finns det ett fält där studie – och yrkesvägledningen och lärarna på skolan kan samarbeta och utveckla elevernas valkompetens. Med detta innehåll blir eleverna väl rustade för sina framtida studie- och yrkesval och kan fatta kloka och avvägda beslut som grundar sig på ett brett underlag.

Som studie- och yrkesvägledare möter vi vägledningssökande med olika erfarenheter och föreställningsförmåga. Min erfarenhet är att de som redan har provat många olika saker utanför skolan genom bland annat PRAO och fritidsaktiviteter har mycket lättare att informera och orientera sig inför sina karriärval. Dessa elever kan ha stora framtidsdrömmar och kanske också höga tankar om sin egen förmåga.

Vi möter även dessa elever motsats, de som är fattiga på erfarenheter och ibland också har bristfälliga skolerfarenheter på grund av låg närvaro, och elever med olika typer av funktionsnedsättningar. En del av dem kan ha svårare att ta till sig teoretisk information om hur deras valalternativ ser ut. Det går inte att hänvisa till webbsidor och tro att de själva kommer att orientera och informera sig inför sina karriärval. För dessa behövs andra vägar och metoder för att de ska ta till sig nödvändig information.

Till exempel praktiska studiebesök till de gymnasie- och/eller gymnasiesärskoleprogram eller praktikplatser som bäst lämpar sig för dem. Ibland är dilemmat att de ibland inte har några egentliga valalternativ. Ofta har dessa elever låg självbild och upplever sig som värdelösa och misstror vuxenvärlden.

Det handlar enligt mig om kombinationen av hög eller låg erfarenhetsvariation och teoretiskt eller praktiskt informationsbehov, som illustreras i diagrammet.

Egenupplevd information för elever med få egna erfarenheter utanför skolan och relationsbyggande blir en viktig faktor som också ställer krav på att studie-och yrkesvägledare får tid till detta resurskrävande arbete.

Det är med viss oro och sorg som jag och många andra i skolvärlden ser att höstens föräldramöten inte kommer att kunna bli av som vanligt. Det jag som studie- och yrkesvägledare bekymras mest över är att inte kunna ge årskursniornas vårdnadshavare den gymnasieinformation som även de kan behöva för att kunna stötta sina tonåringar i deras så viktiga val.

På grund av smittskyddsbestämmelserna kommer gymnasieskolorna inte kunna hålla öppet hus, och höstens gymnasiemässor kanske enbart kommer finnas som digitala lösningar på hemsidor och i andra medier.

Detta försvårar informationsinsamlingen om gymnasiet inför elevernas gymnasieval efter jullovet. Självklart kommer skolorna, särskilt studie- och yrkesvägledarna, göra allt de kan för att ge niorna så mycket information de kan för att de ska kunna göra välgrundade gymnasievalsbeslut.

Det jag ser som viktigast för eleverna när de ska välja till gymnasiet är att de tänker igenom vad det är de gillar och är bra på och ser om detta går att kombinera med innehållet i de olika gymnasieprogrammen. En annan viktig faktor är reseavståndet till skolan och om skolan kan erbjuda stöd och hjälp om det behövs exempelvis anpassad skolmiljö eller specialpedagogik. Se dessutom upp för kompisval, välj efter egna förutsättningar.

Jag vill här passa på att ge en kortfattad information om gymnasievalet.

För att bli behörig till alla nationella program på gymnasiet krävs:

• E eller högre betyg i svenska eller svenska som andra språk, engelska och matematik.
• E eller högre betyg i fem andra ämnen för yrkesprogram.
• E eller högre betyg i nio andra ämnen för högskoleförberedande program.

Den elev som inte uppfyller kraven kan läsa upp sin behörighet på introduktionsprogrammet.

Övergripande kalender över processen:

• Under perioden januari – februari genomförs vanligtvis gymnasievalet.
• I april får eleverna ett preliminärt antagningsbesked.
• Under april – maj kan elever göra ett omval.
• I juli kommer det slutliga antagningsbeskedet.

Många kommuner och regioner har gemensamma gymnasieantagningsenheter med webbaserade valplattformar som kräver inloggning. De brukar skicka ut inloggningsuppgifter till eleverna per post efter jullovet.

Läs på om gymnasiet, källkritiskt. Källor du kan lita på är Skolverket och gymnasieantagningen där du bor.

Svenska skolan har något unikt som inte finns i många andra länder, nämligen prao. Prao skulle kunna vara guldägget i skolkorgen och göra enorm skillnad för både Sveriges ekonomi i stort och för femtonåringen som ska ut och praoa och få sina första arbetslivserfarenheter att skriva ut på sitt första CV. 

Prao ger en unik möjlighet för företag och förvaltningar att visa upp sig och berätta för femtonåringen om vad det är som de bidrar till i samhället. En femtonåring har inte så stor kunskap om olika yrken, kanske på sin höjd vad föräldrarna arbetar med och kanske också mor- och farföräldrar och några till. 

Femtonåringen behöver verkligen större kunskap om yrken och arbetsliv. Detta ger såväl företag som förvaltningar en fantastisk möjlighet att få presentera sig och berätta för tonåringen om vilka de är och att tonåringen en vacker dag är välkommen att arbeta där efter gymnasiet eller ytterligare utbildning. 

Många företag och förvaltningar är bekymrade över att ungdomar inte utbildar sig inom just deras område och de får därför svårt att rekrytera unga till dessa yrken. Då vill jag säga till företagen och förvaltningarna att inte vara blyga och istället erbjuda årskurs åttor (för det är oftast de som praoar) en prao-plats och ett fantastiskt tillfälle att introducera eleven till ett yrke och en bransch som kanske kan locka så pass att elever året därpå som årskurs nia kommer att överväga att styra sitt gymnasieval åt den riktningen. 

Prao är sedan 2018 ett obligatoriskt moment i skolan och gäller elever i årskurs åtta, nio och tio och ska vara i tio dagar, eller två veckor. Skolorna kan själva besluta om hur de sedan fördelar prao-dagarna och årskurser som ska praoa. Det finns allmänna råd om hur praon ska skötas hos Skolverket. 

De allra flesta arbetsplatserna går att ”praoifiera”. Jag har goda erfarenheter av att till och med brandstationer erbjudit en veckas prao för elever som de gjort till en fantastisk utbildningsvecka för eleverna där de fått lära sig mycket om brandbekämpning och livräddning. 

Praon har för en del elever starkt bidragit till att de fått något att sträva mot och fått en framtidsdröm i sikte och på så vis blivit en viktig motivationsfaktor, ofta på ett sätt som inte skolan riktigt förmår. Många lärare uppskattar prao som en viktig och värdefull källa för stoff att berika skolämnena med. 

Både privat och offentlig sektor har allt att vinna på att erbjuda skolelever prao. Var inte rädda för att kontakta skolorna för att erbjuda prao-plats. Visste ni att ni även är välkomna till skolorna för att presentera era branscher och att skolorna gärna vill komma ut till er på studiebesök med elever. Praon är alldeles för viktig och värdefull för att slarvas bort. 

Trevlig sommar!