Vi har nu ett nytt och mycket spännande år framför oss. Under året ska vi i Lärarnas Riksförbund ta viktiga beslut om förbundets framtid. Förbundsstyrelsen fick i uppdrag från kongressen 2020 att utreda hur vi i LR bäst kan tillvarata medlemmarnas intressen. Det handlar om hur vi ska vara organiserade framåt för att uppnå maximal medlemsnytta, slagkraft och organisatorisk styrka. Detta har vi arbetat intensivt med sedan dess. Under arbetets gång har vi tagit emot inspel både från medlemmar, ombud och förbundsmötesdelegater. Allt för att göra förslaget så bra som möjligt.

Tanken är nu att ta förslaget på ny organisering till förbundets högsta beslutande organ, förbundsmötet, i maj, men innan dess behöver vi höra hur du som medlem ställer dig. Det måste alltid vara medlemsviljan som står i fokus för förbundets ställningstaganden. Därför kommer vi att genomföra en rådgivande medlemsomröstning i slutet av januari och början av februari, där alla yrkesverksamma medlemmar får göra sin röst hörd. Demokrati är viktigt inom Lärarnas Riksförbund, så ta vara på din möjlighet att påverka. Varje röst är viktig och gör skillnad.

Medlemsomröstningen handlar om huruvida vi ska gå vidare med planerna på en ny organisering tillsammans med Lärarförbundet och Sveriges skolledarförbund, i syfte att skapa en federation bestående av två nya fackförbund, Sveriges lärare och Sveriges skolledare. Dessa två förbund kommer att, var för sig, vara medlemmar i Saco. Läs mer om hur förslaget ser ut i det inriktningsdokument som vi tagit fram.

Fundera och tänk efter hur du personligen ställer dig, och som sagt, gör din stämma hörd! Det är avgörande att röstdeltagandet blir högt för att resultatet ska få god legitimitet.

Det är viktigt att understryka att en större organisation i sig inte behöver vara bättre. Det som är syftet med en ny organisering är att kunna leverera bättre för Sveriges lärare och att hitta en struktur som är rätt och som ger möjligheter att förbättra medlemmarnas arbetssituation. Målet för det arbete som väntar är att lärare ska få en balans mellan förutsättningar och krav, med ett tydligt fokus på kunskapsuppdraget. Vi behöver också etablera ett professionsprogram – och få staten att ta över ansvaret för skolan.

Jag har personligen landat i att jag tror att en ny organisering, och ett nytt förbund för lärare och studie- och yrkesvägledare, är rätt väg att gå. Det som finns i inriktningsdokumentet har förutsättningar att både skapa en större, enad facklig styrka och större möjligheter att tillvarata olika medlemsgruppers särart, yrkesidentitet och speciella förutsättningar, alltså både styrka och spets.

Låt oss nu hjälpas åt att se till att så många som möjligt av alla våra yrkesverksamma medlemmar röstar!

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

  • Ledare i Skolvärlden #1 2022
Kommentera

Snart stundar en välförtjänt julledighet för er alla lärare och studie- och yrkesväg-ledare. Detta efter ännu en termin delvis präglad av coronaviruset. Pandemin håller fortsatt världen i ett fast grepp och har återigen utmanat skolans verksamhet på många håll i landet.

Nu är det också den tiden på året då många lärare sätter betyg. Ett viktigt, men inte alldeles okomplicerat uppdrag. Det finns rapporter som visat att påtryckningar mot betygssättande lärare är ett vanligt förekommande fenomen. Att framför allt föräldrapåverkan är mycket stor bekräftas också av en ny undersökning som finns att läsa om på Skolvärlden.se. Resultaten manar till eftertanke.

Att drygt 15 procent av de tillfrågade lärarna vittnar om att de pressats av rektor att ändra betygssättningen och att hela 26 procent uppger att de utsatts för påtryckningar av föräldrar som försökt få dem att ändra elevernas betyg är allvarligt. Detta är något som vi i Lärarnas Riksförbund länge pekat på och velat komma till rätta med.

Jag är övertygad om att detta är en av de negativa effekterna av en konkurrensutsatt skolmarknad där elever och föräldrar främst betraktas som kunder, som köper en vara. Det är den professionella läraren, och ingen annan, som ska och bäst kan avgöra vilket betyg som motsvarar elevernas kunskaper. Om den synen devalveras är vi riktigt illa ute.

”Politikerna måste lyssna på professionen”

Det marknadstänkande som tagit över skolan har inneburit att skolans huvuduppdrag helt enkelt kommit bort, alltså att ge alla elever, oavsett bakgrund, goda kunskaper för att kunna komma ut i samhället, göra sina egna val och skapa sig en egen framtid.

Lärarnas Riksförbunds enträgna röst i frågan har bidragit till att dessa systemfel seglat upp som ett hett diskussionsämne i skoldebatten under året. Allt fler anser att en statlig finansiering av skolan är en förutsättning för ökad likvärdighet och att skattebetalarnas pengar som är ämnade för elevers utbildning ska gå just till det.

Detta visar också vår stora väljarundersökning inför valåret, där en majoritet av väljarna, oavsett partisympatier, vill se ett statligt ansvar för skolan och förbud mot vinstuttag. En likvärdig, kompensatorisk skola över hela landet är ingen vänster–högerfråga som politiken försöker göra det till. Det borde i stället vara något som enar politiken!

Politikerna och partierna måste ta av sig de ideologiska skygglapparna, lyssna på väljarna och på professionen och se på vad svensk skola behöver för att alla elever ska få likvärdiga möjligheter att lyckas.

Vi behöver bygga en likvärdig skola med tydligt kunskapsfokus där det finns en stor tillit till lärarprofessionen. Det är också så vi kan främja ett demokratiskt och öppet samhälle där alla ges möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare. Kunskapsskola i stället för marknadsskola!

Kommentera

På skolvärlden.se kan du läsa om att betygen har ökat i sex av tio skolor efter pandemin. Det kan låta glädjande att den svenska skolan verkar ha klarat av att hantera pandemin på ett bra sätt, men lärarna vittnar samtidigt om att man inte hunnit med lika mycket som vanligt, så förmodligen har en hel del kunskap gått förlorad, något som inte alltid syns i meritvärdena.

Detta tyder också Lärarnas Riksförbunds nya väljarundersökning på. I den uppger en majoritet av föräldrarna att de upplever att deras barn har lärt sig mindre under pandemin på grund av distans- och fjärrundervisning.

Hur omfattande kunskapstappet är vet ingen riktigt ännu. Någon egentlig kartläggning eller utvärdering har ännu inte genomförts. Likväl ändrades reglerna för fjärr- och distansundervisning i somras i en mer generös riktning. Det innebär att denna undervisningsform nu kan användas mer brett och dessutom läggas på entreprenad.

Mina farhågor är många och handlar bland annat om en oro för att huvudmännens incitament att anställa fler legitimerade lärare minskar. Tron att fjärr- och distansundervisning kan ersätta legitimerade lärare är alltför välbekant hos arbetsgivare som försöker spara pengar.

”Inget står över elevernas rätt till kunskaper”

Det är fler aktörer som i kölvattnet av pandemin förespråkat att skolan borde fortsätta med ännu mer fjärr- och distansundervisning och mindre traditionell klassrumsundervisning, och vad kan ge mer luft under vingarna än de högre betygen? Vi lärare vet dock att ingenting kan ersätta det fysiska mötet och interaktionen som sker med eleven i klassrummet. Digitala lösningar ska främst ses som nödlösningar.

Det är i stället satsningar på klassrumsundervisning, på fler legitimerade lärare och på stödinsatser för elever som nu måste göras. Det är mer akut än någonsin. Dagens situation där skolan används som politiskt slagträ och där fagra ord inte följs av konkreta handlingar kan inte fortsätta.

Staten behöver ta ansvar för att den likvärdiga skolan ska bli verklighet. Med bland annat statlig finansiering, ett justerat skolvalssystem, ändrat regelverket för stödinsatser och ett nytt professionsprogram för lärare, kan vi ta viktiga steg närmare den förändring som så många av oss eftersträvar.

Politikerna och partierna måste komma överens om dessa nödvändiga förändringar för skolan. Jag tycker både höger och vänster i politiken gömmer sig bakom de egna slagorden och jag ogillar starkt den olyckliga ideologiseringen av skolan.

Det är politikerna som har ansvaret för att Sverige har en likvärdig, kompensatorisk skola för alla elever. Oavsett vilka de är, vilken bakgrund de har eller var i landet de bor, ska eleverna få gå i en skola som är likvärdig och väger upp skillnader i olika elevers förutsättningar. Inget står över elevernas rätt till kunskaper.

När det nu är mindre än ett år kvar till valet måste ansvaret läggas där det hör hemma. Det är politikerna som kan säkra att vi lärare har förutsättningarna för att skolan ska kunna lyfta, och därmed Sveriges kunskapsutveckling och konkurrenskraft.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

  • Ledare i Skolvärlden #8 2021
Kommentera

I den politiska turbulens som Sverige befunnit sig i under denna mandatperiod och mitt i den pandemi som Sverige fortfarande delvis befinner sig i har tyvärr inte tillräcklig kraft funnits för att göra de verkligt viktiga satsningarna på skola och utbildning.

För Lärarnas Riksförbund fortsätter dock kampen för den likvärdiga skolan. En likvärdig skola är ett måste för hela Sveriges framtid. Vi lärare behöver ha de bästa förutsättningarna för att bedriva en högkvalitativ undervisning, allt för att säkra svenska elevers kunskapsutveckling och ett hållbart, kvalitativt och demokratiskt samhälle.

En undersökning av Arbetsmiljöverket visade nyligen att nästan varannan lärare i grundskolan har besvär med hälsan till följd av arbetet. Med pandemin har en hög arbetsbelastning blivit ännu högre. Därför är det så viktigt att lärare ska ha bestämd undervisningstid och därtill hörande för- och efterarbetstid. För studie- och yrkesvägledare måste det införas ett tak för antal elever att vägleda och antalet arbetsplatser man ska täcka in måste begränsas. Därutöver krävs det breda satsningar på skolan. När vi nyligen firade Skolans dag över hela landet framfördes dessa krav.

DET ÄR VIKTIGT att göra yrkena attraktiva, hållbara och utvecklande genom hela yrkeslivet. Det är helt avgörande för att skolan ska kunna ge eleverna de kunskaper de har rätt till, men varken kommuner eller fristående skolor har förmått att ge lärare samt studie- och yrkesvägledare möjlighet och tid att med kvalitet utföra sina uppdrag.

”Sverige behöver en rejäl kraftsamling för skolan och lärarna”

Lärarnas Riksförbund kräver att Sveriges politiker agerar utifrån den kris som skolan nu befinner sig i. Ansvariga politiker måste säkra att skolan kan hantera konsekvenserna av pandemin, men också råda bot på de problem som fanns redan långt före virusutbrottet. Annars kommer en ny version av klassamhället att befästas. Varje år lämnar över 17 000 elever, nästan 600 hela skolklasser, grundskolan utan att vara behöriga till ett nationellt gymnasie-program. Det är oacceptabelt!

SKOLAN ÄR I AKUT behov av en seriös och långsiktig politik över partigränserna, bortom regeringskriser och politisk turbulens. Det är viktigt att fortsätta med de stora skolpolitiska reformerna. I Januariavtalets punkter för skolan fanns viktiga förändringar, men överenskommelsen är inte längre giltig och endast ett fåtal punkter har bockats av. Många viktiga reformer riskerar nu att gå upp i rök eller dras i långbänk. För Lärarnas Riksförbund handlar politiken om att viktiga reformer behöver genomföras för att bryta den negativa utvecklingen, oavsett Januariavtal eller ej. Finns viljan åtgärdar man problemen.

Jag hoppas att politikerna nu tar vara på chansen till en nystart. Sverige behöver en rejäl kraftsamling för skolan och lärarna. Det sägs ofta att det kinesiska tecknet för ”kris” består av tecknet för ”fara” och tecknet för ”möjlighet”, men det sistnämnda kan också betyda ”motor” eller flygplan. Krisen i skolan kan alltså bli en motor för nödvändiga förändringar för att få skolan att lyfta.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

  • Ledare i Skolvärlden #7 2021
Kommentera

Vad minns vi av sommaren som gått? Riksdagsmandaten som avgjorde om det skulle bli ett extraval, ”Mondo” Duplantis uppe på höjder där många av oss skulle skrika högt av höjdskräck eller den härliga sommarsolen över Sverige? Det jag hoppas på är att ni, Sveriges lärare och studie- och yrkesvägledare, fått några veckor att tänka på annat än ert jobb, för ni har verkligen varit värda att få koppla av.

När ett nytt läsår nu inleds vet vi att vi tyvärr möts av ett kunskapstapp bland eleverna som den förfärliga pandemin genererat. Även om svensk lärarkår har gjort ett fantastiskt jobb under pandemin och klivit fram som en av samhällets riktiga superkrafter, finns det en utbildningsskuld som inte syns i meritvärdena.

Inför höstterminen behövs det strategier och beredskap mot viruset så att skolan kan få lugn och ro. Allt fokus måste läggas på undervisningen så att eleverna så gott det går kan ta igen den förlorade kunskapen. Det vilar nu ett tungt ansvar på arbetsgivare och beslutsfattare att se till så att situationen i skolan blir hållbar och att vi i Sverige gör vad
vi kan för att förhindra smittspridning.

”De svenska satsningarna framstår som ynkliga”

Det förutsätter att vaccinationerna fortsätter och att arbetsgivarna förmår se till att vi kan få arbeta i smittfria miljöer. Efter att ha genomlevt ett och ett halvt år av pandemi är det tyvärr fortfarande ingen självklarhet, men om vaccinationerna får brett genomslag och arbetsgivarna kan förmås att ta sitt ansvar är förutsättningarna goda att vi slipper nya klusterutbrott kopplade till skolan.

Av allt att döma kommer i alla fall inte pandemin då att kunna upprepa sina härjningar, som under förra läsåret resulterade i delvis stängda skolor, sjukskrivna lärare, frånvarande elever, inställd undervisning och undervisning på distans.

Det finns länder som verkligen har tagit itu med uppgiften att försöka ge eleverna chansen att ta igen förlorad kunskap. I exempelvis Nederländerna har man hittills satsat motsvarande 80 miljarder kronor för att motverka förluster i lärandet.

Mot den bakgrunden framstår de svenska satsningarna som minst sagt ynkliga. Vad som väntar i årets höstbudget vet vi ännu inte, men lärare är kända för att ha höga positiva förväntningar, så vi hoppas förstås att det svenska politiska systemet åtminstone förmår matcha andra länders satsningar.

Även om man i stundens hetta kan tycka att de svenska idrottsliga medaljerna – antingen de infunnit sig eller uteblivit – är viktigast, är det förstås på ett helt annat plan som Sveriges konkurrenskraft i världen verkligen avgörs. Där utgör ett välfungerande utbildningssystem själva muskelmassan.

Nu behöver musklerna åter byggas upp och det måste vara staten som står för det nödvändiga proteinet.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

  • Ledare i Skolvärlden #6 2021
Kommentera