”Hur ska vi locka fler?”

Kaos. Så beskriver Catherine Sonesson läget inom gymnasieskolan i Karlstad de senaste åren. 

– Vi har lärare som bitit sönder tänderna på natten för att de är så spända, andra har drabbats av stressreaktioner, tinnitus, yrsel och ångest. Sömnsvårigheter har nästan blivit något normalt, säger hon.

Det var hösten 2013 som runt 50 gymnasie­lärare tvingades sluta på grund av sparkrav till följd av stora underskott inom gymnasieförvaltningen.

– Politikerna hade fått för sig att alla elever skulle komma in på sitt förstahandsval, vilket ledde till att man startade utbildningar med väldigt få elever. Ekonomin kördes i botten och det får lärarna betala för, säger Catherine Sonesson.

Som en konsekvens av besparingarna har de kvarvarande lärarna fått sin undervisningstid ökad med 10–15 procent.

– Det kanske inte låter så mycket, men det har lett till att gymnasielärarna har fått kurser de inte haft tidigare och att de fått en till två extra undervisningsgrupper, med nya individer de ska bedöma. Läget var illa redan innan – nu består en helklass av 34 elever, som sitter i klassrum avsedda för 25.

Lärarnas Riksförbund, Sveriges Ingenjörer och Lärarförbundet gjorde 2013 en gemensam anmälan till Arbetsmiljöverket, som hotade Karlstads kommun med ett vite om 200 000 kronor om arbetssituationen för gymnasie­lärarna inte blev bättre.

Catherine Sonesson berättar att LR de senaste åren genomfört nära 60 MBL-förhandlingar angående lärare som larmat om en ohållbart stor arbetsbörda.

– Men det har inte lett till något. Rektorerna lägger bara tillbaka det på individen: ”Vad har du för förslag för att du ska klara av din arbetssituation?”

Pensionsavgångar, växande elevkullar, nyanlända flyktingar och ensamkommande barn bidrar till att behovet av nya lärare är skriande landet över, även i Karlstad, konstaterar Catherine Sonesson.

– Trycket på lärarna som finns i dag är oerhört stort. De går på knäna. Jag förstår inte hur vi ska kunna locka fler till yrket om det ser ut så här, säger hon och fortsätter:

– Man får inte slita ut utbildad personal med en sjuk arbetsmiljö.