Knappt varannan elev läser böcker: Så motverkar läraren trenden

Färre än varannan elev på högstadiet och gymnasiet läser böcker, visar en ny rapport från Internetstiftelsen. Svenskläraren Martin Ahlstedt jobbar med att väcka läsintresset hos sina elever på yrkesgymnasiet.
– Man behöver göra läsningen till någonting gemensamt, säger han.

Svenska skolelever läser mindre ju äldre de blir. 43 procent av högstadieeleverna och 42 procent av gymnasieeleverna har läst en pappersbok de senaste tolv månaderna, enligt Internetstiftelsens nya rapport ”Svenskarna och Internet 2021”. Motsvarande siffor för låg- och mellanstadiet är 62 respektive 52 procent.

Martin Ahlstedt är ämneslärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium i Göteborg, och de här siffrorna beskriver en utveckling han känner igen. Varje gång han tar emot en ny gymnasieetta inleder han svenskundervisningen med att låta eleverna reflektera över minnen av sin egen läsning.

– Vi börjar med gamla barnböcker från när de var riktigt små och där kommer många ihåg och kan ge exempel. Från mellanstadiet kommer de ihåg saker som Lasse majas detektivbyrå som många har läst. Men sedan händer någonting. På högstadiet tappar de läsningen, säger han.

Han menar att skolan behöver ge alla elever möjligheten att upptäcka läsningens och litteraturens värld.

– För eleverna är det viktigt att få chansen att upptäcka vad läsning kan ge. Berättelser om olika människor kan ge en bättre förståelse för andra människor och andras livsvillkor. Ju fler perspektiv på livet man får desto större förståelse kan man få för sin egen roll, och även hur samhället utvecklats historiskt. Böcker gör att ens liv blir del av ett större sammanhang.

– Det är på många sätt gemensamt även med andra typer av berättande som filmer och tv-serier. Men med böcker är du är ensam med texten, du måste själv vara aktiv i det du läser. När man ser en film är man mer än passiv betraktare men när du läser en bok är du i någon mening medskapare, du skapar din egen bild som kan skilja sig från någon annans upplevelse av samma bok, säger han.

Bortom mer storstilade formuleringar om att delta i demokratin och att förankras i historien, finns också ett mer personligt och direkt svar på varför han vill entusiasmera sina elever att läsa.

– Det är kul att läsa.

Ett knep Martin Ahlstedt använder för att få igång läsandet i klassen är att hjälpa alla med inledningen.

– Att komma in i en bok kräver någonting av läsaren. Det är en startsträcka innan man kommer in i det, man kan till och med behöva gå tillbaka och kolla upp saker för att få bitarna på plats. Det brukar jag hjälpa eleverna med. Ofta läser jag inledningen högt och sedan pratar vi om det i klassen, vilka personer som ingår och så vidare. Där kanske bokformen kräver lite mer än en tv serie, så man måste vara beredd på det. Jämför man med korta klipp på Tiktok och Snapchat helt utan startsträcka är skillnaden ännu större, säger han.

Alla elever i klassen läser inte alltid samma bok, men ges inte heller helt fritt val att välja. Martin Ahlstedt erbjuder ett urval av böcker som han själv är väl bekant med och bedömer passar bra för den aktuella gruppen elever. Det är viktigt också för hans andra knep: att göra läsandet till en gemensam upplevelse.

– Man behöver tänka på att om fler ska läsa behöver man göra läsningen mer någonting man gör tillsammans. Jag jobbar också med boksamtal. Vissa elever som inte går i gång jättemycket på själva läsandet kan ändå tycka om samtalen, och det skapar en drivkraft, säger han.

Eleverna minskade intresse för läsning kan kopplas samman med den bredare samhällsutvecklingen där även vuxna anger att de läser färre böcker, till förmån för nyare medier som streamingtjänster, poddar och sociala medier. Det är också någonting som Martin Ahlstedt pratar med sina elever om.

– Själv twittrar jag ju mycket. Jag kan tänka att ”ikväll ska jag läsa den där boken” men sen upptäcker jag två timmar senare att jag fastnat i något annat. Det händer ju mig också, och det är jag öppen med eleverna om.

Bland annat på grund av risken för distraktioner sker också all läsning i hans undervisning under det första gymnasieåret på plats i klassrummet, och inte i form av läxor.

– Jag undervisar elever som har valt en praktisk inriktning och generellt är mer intresserade av att svetsa än att läsa böcker. Jag kan inte heller påverka deras hemmiljö, men jag kan separera bänkarna och minimera andra störningsmoment i klassrummet. Från och med årskurs två, när de som fortsätter läsa svenska gör det som ett aktivt val, börjar jag med mer läsning som hemläxa, säger han.

Martin Ahlstedt själv har alltid minst en bok på gång. Men han erkänner att han köper nya böcker i en högre takt än han hinner läsa dem.

– Jag läser mycket men det finns ändå alltid en hög med böcker som väntar på att bli lästa, säger han.