Inom några få veckor avslutas detta intensiva och spännande år. Jag har lärt mig massor och varit med om en del intressanta saker. Har bland annat avslutat två superintressanta högskolekurser – en om inkludering (7,5 hp) som uppdragutbildning av Uppsala universitet på arbetsplatsen och en om normkritisk pedagogik (7,5 hp) som Skolverksfortbildning av Malmö högskola. Dessa har gett perspektiv och fördjupat förståelsen för elevernas livssituationer.

Min arbetskommun har hakat på ett EU-projekt – #jagmed, som ska motverka studieavbrott och verka för att ungdomar som saknar sysselsättning till exempel hemmasittare ska komma i aktiviteter som studier eller arbete. Detta innebär också att jag fått nya kollegor att samarbeta med dessa är ungdomscoacher som ska möta ungdomar från 16 år till 19 år respektive 20 år till 24 år. Ungdomarna ska i fösta hand uppmuntras att avsluta sina gymnasiestudier för att kunna få in en varaktig fot på arbetsmarkanden.

Kommunen har också bidragit till att en handfull traineejobb skapats i samarbete med vuxenutbildningen, Arbetsförmedlingen och äldreomsorgen. Jag har träffat de berörda ungdomarna för att upprätta studieplaner och hjälpt dem att söka vård- och omsorgsutbildning, samtidigt som de fått praktik inom äldreomsorgen och varit inskrivna på Arbetsförmedlingen, detta ger dem bland annat ett förstärkt studiebidrag.

Jag har fått en ökad förståelse för ”mina” elever på AST-programmet och IM här på skolan. AST-programmets elever är elever som går på samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet som kan ha fortsatt stödbehov främst socialt eftersom de har neuropsykiatriska diagnoser inom aspergers och autism och behöver också hjälp med bland annat vardagsplanering. En direktövergång från gymnasiet till högskola för några av dessa elever kan bli för brutal, en misslyckad övergång kan i värsta fall leda till att eleven blir hemmasittare.

Övergångar för några av dessa elever behöver få ta tid och gå stegvis eftersom de kan behöva träna på saker som att planera vardagen (”vanliga” rutiner t ex komma upp i tid på morgonen, fixa frukost, komma iväg till plugg/jobb, handla hem mat mm, sköta tvätt och städning osv) och klara till exempel plugget (komma i tid till lektioner, göra klart uppgifter i tid, plugga inför prov, komma i gång eller avsluta i tid osv) detta är inte något självklart som en del personer med AST-diagnoser klarar av utan mycket träning. Även med träning finns alltid orosmoment som tvång och fixa idéer som kan välta all planering över enda, det kan räcka med en surrande fläkt eller en plötslig oväntad hädelse under en skoldag för att inte våga sig tillbaka nästa dag utan att man måste stanna hemma. Jag har funderingar på hur jag ska göra för att underlätta övergången för dessa elever. Några vanliga rutiner för detta finns egentligen inte.

IM-eleverna behöver mycket stöd och hjälp att komma fram till vad det är som de vill göra när de klarat sina behörighetskompletterande studier på skolan. Deras skolgång är och har varit allt annat än spikrak. De behöver ofta också göra studiebesök på olika skolor och program för att med egna ögon se vad dessa innebär eftersom de ibland kan ha begränsade uppfattningar om vad dessa innebär bara genom att läsa om dessa på nätet eller i broschyrer.

Jag älskar att nätverka och det har varit roligt att få ingå i projekten #jagmed och traineesamarbetet, arbetet med eleverna på AST-programmet och IM-programmet kräver nära samarbete med dessa programs arbetslag. Jag har upptäckt några utvecklingsområden som jag vill forska vidare i och utveckla, framför allt hur stöttar jag och hjälper AST-eleverna i övergången till ett eftergymnasialt liv bäst?

Regeringen gav alldeles nyligen klartecken att förlänga tidsfristen för att utfärda slutbetyg på komvux till 1/7 2020 istället för 1/1 2017. Jag vet inte om jag tycker att detta var en sån bra idé trots allt. Besluten kom i alla fall sent med tanke på de stackare som just nu sliter som djur för att hinna läsa till slutbetyg. Jag har träffat några vuxna elever som känt sig superstressade för att hinna få slutbetyg nu under hösten.

Nästa år kommer vi nog alla att få höra talas om Gymnasieutredningen (SOU 2016:77) som alldeles nyligen släpptes. Den vill få fler att fullfölja gymnasiet med godkända betyg, införa ämnesbetyg och grundläggande behörighet även på yrkesprogram. Varför? Nästa alla går vidare till gymnasiet men alla avslutar inte gymnasiet med examen ca 1/3 avbryter, studieavbott måste minskas med hjälp av lärarstöd och elevcentrerat arbetssätt, IM fungerar inte tillräckligt bra, elever väljer inte yrkesprogram trots mycket goda arbetsmarknadsmöjligheter.

Utredningen föreslår bland annat att överlämningen från grundskolan till gymnasiet måste bli bättre, allas rätt att få gå på gymnasiet, allas rätt att få en mentor för bättre koll på studierna, garanterad undervisningstid även på IM, PRIV programinriktat individuellt val även till högskoleförberedande program, minst 12 godkända betyg för behörighet till alla nationella program och undantagsbestämmelser, tydligt uppdrag till KAA (kommunala aktivitetsansvaret f d uppföljningsansvaret) att motivera ungdomarna att fullfölja gymnasiet. Rätt till förlängd undervisningstid/omgång för att nå målen, fler undervisningstimmar, bättre tillgång till elevhälsa och studie- och yrkesvägledning för att klara studierna, bättre stöd för funktionshindrade elever och estetisk ämne bör enligt utredningen göra comeback. Utredningen kommer också vilja se över programmens namn och innehåll och tillsammans med tillträdesutredningen se över vad ämnesbetyg kan innebära.

Tillträdesutredningen kommer att presenteras i vår. Den ska bland annat se över högskoleprovets roll och lämna förslag på hur arbetslivserfarenhet kan ge grundläggande behörighet och se över meritpoängsystemet. Jag är grymt nyfiken på gymnasieutredningen och tillträdesutredningen, vad dessa kommer att innebära i praktiken.

Sveriges vägledarförening (SVF) har fått äran att få arrangera IAEVG-konferensen i Göteborg 2018 och SVFs styrelse kommer att vilja få idéer till innehåll för denna konferens under nästa år. IAEVG International Association for Educational and Vocational Guidance är en internationell organisation för vägledare världen över. Styrelsen håller också på med uppdatering av de etiska riktlinjerna och vill få feedback på förslaget som finns på föreningens hemsida. Vägledarkonferensen är 26–27 oktober 2017 (www.vagledaforeningen.se) 

Det är problematiskt att tjejers och killars livsvägar väljs utifrån kön och klass.  Samhället måste öppnas upp för fler möjliga och acceptabla val för båda könen från olika sociala miljöer. Skolan måste aktivt jobba med värdegrundsarbetet, likabehandling och jämställdhet samt motverka all form av kränkande behandling. Jag fick nyligen några praktiska verktyg att använda i inkluderande och normkritisk vägledning.

Anna Sandell skriver i avhandlingen Utbildningssegregation och självsortering att studie-och yrkesvägledarna upplever att eleverna på de undersökta skolorna själva gjort en själv sortering. Habitus påverkar elevernas val av gymnasieskola. Valet av skola är också ett val av livsstil. Kulturellt friställda unga formar sin identitet utifrån exempelvis massmedia, kulturer och andra samhällsfenomen istället för att följa traditioner. De utvecklas till att bli stark individualiserade.

SCBs statistik bekräftar Sandells beskrivning.

Killars utbildningsval är mer traditionella än tjejernas och kan kopplas till fädernas yrken medan tjejernas val är mer individualiserade och oftare teoretiska. Tjejer är mer benägna att flytta för studier än killarna. Jobb kan få killar att flytta. Killarna tycka vara mer intressemotiverade, deras väg från gymnasiet och vidare är rakare medan tjejerna framstår som osäkrare på sina framtidsval. Detta gör att tjejer ofta väljer breda utbildningsvägar. Vårt habitus skapar mening i tillvaron och hur vi tolkar vår omvärld samt bidrar till hur vi positionerar oss. Studien visar att eleverna tyckte att ”det alltid varit så” då de reflekterade kring tjejers/killars skilda världar. Livsvägarna väljs utifrån kön och klass. Samhället måste öppnas upp så att fler val upplevs möjliga och acceptabla för båda könen från olika sociala miljöer. Är inkluderande och normkritisk vägledning möjlig? Jo, jag tror det.

Min vägledarvardag består av att träffa ungdomar och vuxna – såväl i inbokade vägledningssamtal som i klasser. Jag gör ofta mina egna powerpointpresentationer och infoblad som jag använder i klasser för att exempelvis informera om gymnasiet, sommarjobb eller annat aktuellt.

Jag har själv också funderat på hur mina elever gjort gymnasieval– att tjejer väljer vissa program och killar andra. Jag har också märkt hur olika tjejer och killar beter sig i skolan och hur de ses och uppfattas av skolpersonal. För mig har kursen Normkritisk pedagogik för vägledning och kurslitterturen varit en ögonöppnare. Jag uppskattar särskilt de praktiska exemplen som ger mig verkligt bra verktyg som kan förstärka vägledningen både individuellt och i grupp.

Det sägs att all förändring bör ske först med sig själv. Detta kommer jag att ta fasta på genom att tänka igenom mitt egna förhållningssätt till normer, makt och genus. Hur möter jag mina elever, presumtiva elever och vuxna? Med vilka glasögon väljer jag att se världen? När jag gick utbildningen var det Gunnel Lindhs femstegsmodell som var aktuell och det var utifrån den vi lärde oss att ha vägledningssamtal.

Femstegmodellen i Vägledningsboken är eklektisk och hämtar enligt Gunnel Lindh sina huvuddrag från bl a Gerard Egan (The Skilled Helper) och Vance Peavy (Practical Counseling) och påminner om en traditionell beslutsmodell. Den är systematisk och kumulativ där stegen bygger på varandra.

Jag tänker mig att man kan uppehålla sig kring steg 2 – ”Vidga perspektiv” för att vrida och vända på inkluderande och normkritiska perspektiv under individuella vägledaningssamtal.

I boken ”Normkritisk pedagogik. Makt lärande och strategier för förändring” ger Renita Sörensdotter praktiska exempel på hur man kan arbeta med reflektion över undervisningen:

Steg 1 – Be eleverna tänka efter hur genus, klass, sexualitet eller andra normer visar sig på fester, i kollektivtrafiken eller på andra håll i deras omgivning…

Steg 2 – Be elevera fundera över sin egen position och de positioner de väljer. Hur stämmer detta med självuppfattningen?  

Detta vill jag pröva framöver både i samband med enskilda samtal och i gruppsammanhang som klassinformationer. Jag skulle kunna be eleverna reflektera kring sina egna utbildningsval och hur dessa förhåller sig till kön, klass, etnicitet etc.

Jag kommer att mer medvetet än tidigare se över hur jag beskriver utbildningar och yrken. I orden jag säger och skriver i infoblad och i visuella presentationer (powerpointpresentationer, filmer mm) samt i material som jag skaffar utifrån t ex gymnasiekataloger mm.

Anna Sandell kommer fram till att tjejers och killars livsvägar väljs utifrån kön och klass och att samhället måste öppnas upp för fler möjliga och acceptabla val för båda könen från olika sociala miljöer.

Så är inkluderande och normkritisk vägledning möjlig? Ja det är den, men som vi alla vet byggdes inte Rom på en dag utan för att detta ska bli av behövs det ett systematiskt och långsiktigt arbete. Jag är optimist!

Blir du nyfiken och vill läsa mer om detta rekommenderar jag varmt att läsa ”Tala om arbetslivet!” av Frida Wikstrand och Mia Lindberg. Den finns att beställa på Skolverket, eller ladda ner som PDF-fil.

Litteraturtips:

Wikstrand, Frida och Lindberg, Mia (2016) Tala om arbetslivet! Ett genusmedvetet och normkritiskt metodmaterial för hela skolan. Malmö högskola.

Bromseth, Janne och Darj, Frida red (2010) Normkritisk pedagogik. Makt lärande och strategier för förändring. Skrifter från Centrum för genusvetenskap

Hedin, Maria. (2010) Lilla genushäftet 2.0, Om genus och skolans jämställdhetsmål Rapport från institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet

Sandell, Anna (2007) Utbildningssegregation och självsortering. Om gymnasieval, genus och lokala praktiker Malmö studies in educational sciences no 31.

SCB (2016) På tal om kvinnor och män

Studie- och yrkesvägledare är lite tillspetsat experter på vägarna till drömyrket via utbildningssystemet och är lyhörda samtalstekniker med CMS-kompetens (Career Management Skills) eller valkompetens. Till studie- och yrkesvägledare kommer man för att man behöver vägledning vid nästa brytpunkt till exempel för att veta vad som krävs för nästa steg i utbildningsstegen och hur vägarna vidare ser ut när man nyss avslutat ett utbildningssteg eller t ex behöver byta jobb eller överhuvudtagen få ett jobb eller behöver utbilda sig, både som barn/ungdom och som vuxen.

Brytpunkterna för individer ser olika ut, det kan vara ofrivilliga brytpunkter som till exempel att utbildningen snart är slut (9an, studenten eller examen) eller att anställningen snart är slut eller att man på grund av sjukdom eller annat skäl måste avsluta det man håller på med – studier eller jobb. Brytpunkten kan också vara frivillig, att man vill byta riktning med sina studier eller i sitt yrkesliv. I vilket fall som helst kan det vara skönt att ha en professionell samtalspartner att tala med när man står inför en brytpunkt i livet, som kan erbjuda stöd och information om vägar vidare.

Utbildningen till studie- och yrkesvägledare ges i Umeå universitet, Stockholms universitet och Malmö högskola och omfattar 180 hp och ger både en kandidatexamen och en yrkesexamen. Övergripande upplägg för alla tre lärosäten är att år ett handlar om studie- och yrkesvägledaningens grunder: Teori och metodik, beteendevetenskapliga grunder (främst psykologi och socialpsykologi) och en översikt över arbetsmarknad och utbildningssystemet.  År två ägnas åt karriärutveckling, utbildningspolitik, samhällsvetenskap (elementära grunder i bl a nationalekonomi, ekonomisk historia) här ingår också en undervisningspraktik. År tre fördjupas kunskaper inom karriärutveckling, insatser för människor som behöver särskilt stöd, vägledningspraktik och examinationsarbete.

För studie- och yrkesvägledare som vill fördjupa sig inom vägledning finns även n masterutbildning på Stockholms universitet som heter Karriärutveckling och vägledning på 120 hp. Det har skrivits ett antal avhandlingar inom området till exempel Vägledning – i vems intresse? av Göran Nilsson Umeå universitet (2005), Kvalet inför valet.. av Anders Lovén Malmö högskola (2000), Utbildningssegregation och självsortering..av Anna Sandell Malmö högskola (2007), Att välja studie- och yrkesväg…av Carl  Åsemar Umeå universitet (1985), Studie- och yrkesorientering i AMS .. av Jan Malmberg Umeå universitet (2003), SYO-kulturer i skolan av Lennart Henrysson (1994), Att skapa framtid…av Åsa Sandelin Stockholms universitet (2015).

Vägledningen är tvärvetenskapligt område som lånat modeller och teorier från bl a pedagogik, psykologi, sociologi och samhällsvetenskap. Teorier som många av oss känner oss hemma i är socialkonstruktivistiska vägledningsteorier som bygger på tankar av bland andra Vance Peave och Norman Amundson, kanadensiska vägledningsforskare som ofta besökt Sverige genom åren och blivit populära bland många av oss svenska vägledare. De menar att vi ständigt omformas och formas av omständigheter och möten i livet. Våra karriärval och våra karriärbanor är därför inte alltid särskilt raka. När jag gick utbildningen var Gunnel Lindhs femstegsmodell som var aktuell och det var utifrån den som vi höll oss då vi lärde oss att ha vägledningssamtal.

Femstegmodellen i Vägledningsboken Gunnel Lindh (1988) är eklektisk och hämtar enligt Gunnel Lindh sina huvuddrag från bl a Gerard Egan (The Skilled Helper) och Vance Peavy (Practical Counseling) och påminner om en traditionell beslutsmodell. Den är systematisk och kumulativ där stegen bygger på varandra.

När många liksom jag som nybakad studie- och yrkesvägledare kom ut till verkligheten och skulle börja jobba inom främst skolvärlden men även på Arbetsförmedlingen eller andra arbetsgivare möts man av krav och förväntningar som utbildningen inte alltid förberedde oss på. Det gäller främst administrativa uppgifter för praktik, studieplaner och inskrivning.

Målet i många av vägledningssamtalen är att utveckla individernas (elever, klienter som söker upp oss) valkompetens. Valkompetens är förmågan att kunna se sambandet mellan självkännedom och valalternativen (utbildning, yrken), att kunna fatta beslut och genomföra besluten (välja utbildning, söka jobb). Vägledningen vill hjälpa individen att utveckla sin självständighet och kunna ta ansvar för sin egen utveckling.

Blev du nyfiken på yrket och vill läsa mer om detta? Rekommenderar jag dig att läsa mer om vägledningsteorier och vägledningsmodeller som finns i nyutgiven litteratur på svenska av Leif Andergren som givit ut tre böcker i ämnet: Samtala (2014), Vägleda (2015) och Vägledarens val (2016) . Ytterligare intressanta böcker är Karriärvägledning – en forsningsöversikt (2015) av Anders Lovén och Att bana väg för framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv (2010) av Ulf Gruffman, Jaakko Honkanen, Lena Lidström, Anders Lovén, Lisbeth Lundahl.

Skolan har precis kommit igång efter sommarlovet och detta med en ordentlig rivstart må jag säga.

Hur har din sommarledighet sett ut? Hoppas du haft det skönt. Min semester var precis så avkopplande som en semester kan vara. Det är kanske inte alla lärare som vet att vi studie- och yrkesvägledare inte har sommarlov utan en helt vanlig tjänstemannasemester på 4–5 veckor. Är man medelålders har man ofta runt 30-33 semesterdagar/år lite beroende på vilken arbetsgivare man har – privat eller offentlig, detta kan göra att förmånerna kan variera.  Man brukar sällan ta ut alla dagar på sommaren utan vill gärna också spara några dagar till julhelger och andra tillfällen på året då man vill vara ledig.

När jag kom tillbaka från semestern var det nästa bara jag, någon vaktmästare och en och annan skoladministratör och skolledare på plats veckorna innan lärarna och eleverna började. Dessa veckor är nödvändiga för att kunna få tid och att i lugn och ro kunna förbereda inför nästkommande läsår.

Som sagt, rivstart var namnet för årets skolstart. Jag jobbar på en gymnasieskola med bland annat ansvar för elever på IM introduktionsprogrammet och komvux. Gymnasieantagningen släpper antagningen ungefär samtidigt som skolorna börjar för att då ska skolorna själva anta elever som vill börja hos dem. Det är nästan alltid rörigt kring skolstart särskild på gymnasieskolorna. Elever har förhoppningar om att komma in på de skolor de inte kommit in på och vill därför byta. Det är främst studie- och yrkesvägledarna som då får hjälpa eleverna med att kontakta de skolor de vill komma in på för att ställa dem i köer eller för att se om eleverna kan få byta program på de skolor de kommit in på. Det blir många telefonsamtal och många mail hit och dit.

Lärarna vill gärna att skolstartskarusellen lugnar ner sig så fort det bara går, så att eleverna och lärarna äntligen kan få lite studiero. Detta är särskilt viktigt i nybörjarklasserna: 1or på nationella program och de nya eleverna på IM. Detta ökar trycket på oss studie- och yrkesvägledare att hjälpa dem att få till denna ordning så fort det bara går.

Skolstarten är en av årets tillfälliga toppar när det är hög arbetsbelastning för studie- och yrkesvägledare, både de som jobbar på gymnasiet men även för dem som är på grundskolona. Till de andra topparna hör valet till gymnasiet i januari/februari och omvalet till gymnasiet i april/maj. I mars/april får gymnasiestudie- och yrkesvägledare många samtal med avgångselever som vill vidare till högre studier då sista ansökningsdag till högskolas hösttermin är 15 april.

Jag har noterat följande i min kalender: Gymnasiemässa i mitten av oktober, Vägledarkonferensen i slutet av oktober, SACOs studentmässa i mitten av november, gymnasievalet i januari/februari, omvalet till gymnasiet i april/maj och snart tillkommer datum för öppet hus på såväl gymnasieskolor som andra utbildningsanordnare som jag och mina studie- och yrkesvägledarkollegor kan tipsa våra elever om.

Jag har fönster på min dörr så att man kan titta i och se vad jag gör vilket förstås strider mot att jag ska kunna leva upp till tystnadsplikten (eftersom jag anser att den även inkluderar möjligheten till att få komma till mig helt osett av andra). När jag inte är ute bland eleverna eller har inbokade samtal sitter jag ofta vid datorn och tillverkar eget informationsmaterial: Powerpointpresentationer och informationslappar inför klassvisa informationer om gymnasiet, sommarjobb mm. Annat som sker vid datorn är att kolla elevernas studieplaner, att dessa stämmer och att kvittera gymnasievalskvittenserna. Det är ganska mycket administration som studie- och yrkesvägledare håller på med och som vi inte riktigt är utbildade för. Vår utbildning har en lång och betydelsefull praktikperiod för att få träning och övning i vägledningssamtal.  Samtalet är enligt oss kärnan i det vi ska göra, både individuella samtal och samtal i grupp. Tyvärr är det ofta detta som får stryka på foten då vår omgivning tycker att vi ska syssla med annat.

Årets utmaningar för mig är att få bedriva en vägledning som är inkluderande och normkritisk och har ett äkta elevfokus.

Ha det gott!

// Lotta Lindström

All studie- och yrkesvägledning ska utgå från den enskilda elevens förutsättningar och behov. Studie- och yrkesvägledningen har en kompensatorisk funktion och ska hjälpa eleven att undanröja hinder (kön, kulturell och social bakgrund, funktonallitet).

Ett vägledningssamtal med mig ska ge eleven svar på funderingar som eleven bär på och handla uteslutande om eleven och elevens funderingar. Jag utgår från den femstegmodell som var aktuell då jag gick utbildning, modellen har Gunnel Lindh utvecklat från The Skilled Helper (Egan). Steg 1 Identifiera och klargör problemet, steg 2 Undersöker alternativen, steg 3 Vidgar perspektiv steg 4 Sätter upp mål och delmål och till sist steg 5 Genomför planen och följer upp.  Detta görs tillsammans med eleven.

Samtalet är inte ett vanligt vardagssamtal utan följer en struktur och har ett tydligt syfte och målsättning och därför kan det kallas för ett professionellt samtal. Ofta kommer eleven själv på svaret på sina funderingar bara eleven får hjälp att sortera i tankarna. Detta händer när samtalet följer de element som ingår i samtalsteknik: Speglingar, tolkningar, sammanfattningar, följdfrågor. Samtalet är elevcentrerat och har helt och hållet fokus på elevens behov och möjligheter.

Innehållet i samtalen kan variera det kan handla om olika behov som eleven/individen har t ex  få information eller hjälp att fatta beslut, hjälp på vägen, skapa motivation, hjälp att förstå sig själv, att få reflektera och att få bekräftelse.

Vägledningssamtalet är oftast enskilt och sker oftast på mitt arbetsrum där vi kan tala ostört och där eleven kan känna sig trygg med att det vi pratar om inte lämnar rummet. Detta betyder inte att all vägledningsverksamhet är på individnivå utan ofta har vägledningen föregåtts av grupp/klassvis information om utbildningsvägar till olika yrken.

Jag tycker att det är skillnad på vägledning och information. Vägledning är en process där elever/individen vill få ordning på tankarna för att kunna fatta beslut medan information är en enklare process där eleven/individen bara behöver svar på en eller ett par frågor som hen undrar över.

Jag tycker inte att det jag gör (vägledning och information) är undervisning i den bemärkelse som lärare undervisar. I bästa fall undervisar jag i valkompetens när jag vägleder. Detta kräver att vägledningen också utvecklas till process där eleven upprepade gånger samtalar om sina funderingar. Detta sker inte så ofta, beroende på att jag på senaste tiden haft splittrade tjänster med lite tid på varje skola.

Studie- och yrkesvägledning

Enligt Allmänna råd – Arbete med studie-och yrkesvägledning som Skolverket gav ut 2013 bör det finnas en plan för hur verksamheten ska bedrivas på skolan. Dessa punkter som Skolverket använder i modellen på s 13 ska beskriva verksamheten, se nedan:

Elevens behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses genom att eleven utifrån sina förutsättningar ska kunna bli medveten om sig själv och de olika valalternativen (utbildningar och yrken) – relationen dessa emellan, lära sig fatta beslut och genomföra sina beslut.

Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse handlar om själva vägledningssamtalet mellan vägledare och vägledningssökande/elev. I vid bemärkelse kan det handla om informationsgenomgång i en klass, broschyrställ utanför studie- och yrkesvägledarens kontor, utbildningsvalsdiskussion som lärare och elev har under ett utvecklingssamtal mm.

Undervisning

Det är viktigt att eleverna får kunskaper, egna erfarenheter och möten med yrkesverksamma personer och med arbetslivet. Detta är en del av den studie- och yrkesvägledning som är i vid bemärkelse och som är hela skolans ansvar. Bra exempel på detta är yrkesverksamma som inbjuds till skolan för att berätta om sina yrken. Eleverna bör också uppmuntras att söka sommarjobb.

Vägledning

Vägledningssamtalet ska bland annat kunna ringa in elevens intressen och hjälpa dem att balansera sina förutsättningar och kvalifikationskrav till kommande utbildningsalternativ. Alla elever ska erbjudas vägledningssamtal inför övergången till studie- och eller arbetslivet inför och efter gymnasiet.

Information

Det ska finnas aktuell, tillförlitlig och tillgänglig information om kommande studie- och yrkesalternativ. Eleverna ska hjälpas i källkritisk granskning av information. På skolan ska det finnas fysiska platser för tryckt information t ex broschyrställ, anslagstavla etc. Studie- och yrkesvägledningen ska ha en aktuell och informativ sida på skolans hemsida. Studie- och yrkesvägledaren ska hålla skolans personal uppdaterad om kvalifikationskrav för gymnasiala och eftergymnasiala studier. Informationen ska vara opartisk, aktuell och tillförlitlig.

Vägledningsteori och vägledningsmodeller

Jag försöker bedriva studie- och yrkesvägledning på det sätt som beskrivs i skollagen, läroplanerna och förordningarna. Detta gäller även i hög grad Sveriges Vägledarförenings Etiska riktlinjer och tankarna bakom vägledningsteorier och vägledningsmodeller som vi studie- och yrkesvägledare läst under vår utbildning.

För är intresserade av vägledningsteorier och vägledningsmodeller finns nyutgiven litteratur på svenska av Leif Andergren som skrivit tre böcker i ämnet: Samtala (2014), Vägleda (2015) och Vägledarens val (2016) . Ytterligare intressanta böcker är Karriärvägledning – en forsningsöversikt (2015) av Anders Lovén och Att bana väg för framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv (2010) av Ulf Gruffman, Jaakko Honkanen, Lena Lidström, Anders Lovén, Lisbeth Lundahl.