Forskning: Fokus på bedömning gör läsundervisning mer fyrkantig

Svensklärare begränsas i sin läsundervisning av matriser, kunskapskrav och prov, enligt en ny doktorsavhandling om pedagogiskt arbete.

Hur upplever svensklärarna att bedömningsfokus, prov och matriser påverkar deras läsundervisning? Det undersöker Maria Larsson i sin avhandling vid Högskolan Dalarna.

– Lärarna verkar i en kontext där saker och ting ska mätas, med specifika kunskapskrav och prov och det ska rapporteras och vara synligt för föräldrar och skolledning och så vidare. Det präglar lärarnas dagliga verksamhet och då blir det intressant att höra från dem själva hur det påverkar undervisningen, säger hon.

Studien bygger på djupintervjuer med fem ämneslärare i svenska på gymnasiet. Utifrån det underlaget synliggör avhandlingen potentiella skillnader mellan lärarnas ambitioner med undervisningen och kraven från styrdokument och skolledning, och hur lärarna anpassar sin undervisning till de senare.

­– När lärarna skapar uppgifter styrs de av kraven på att uppgifter ska gå att betygsätta och examinera. Då händer det att de väljer bort kreativa sätt att arbete, eftersom det inte passar in i kunskapskraven, eller inte är tillräckligt fyrkantigt för att bocka av i matriserna i den digitala plattformen. Så de lägger mycket kraft och tid på bedömningsaspekter för att de hela tiden måste dokumentera och kunna motivera varför de ger ett visst betyg. De upplever att de är mindre fria än under tidigare läroplaner, säger Maria Larsson.

Det är inte alltid olika delar av styrdokumenten går hand i hand heller. Enligt ämnesplanen i svenska ska undervisningen främja elevernas läslust, en ambition som delas av lärarna i studien. De vill få eleverna att upptäcka läsning för nöjes skull och utveckla kunskaper som hjälper dem att förstå mer om sig själva, om världen och deras plats i den genom läsningen. Men de kunskaperna är inte mätbara på samma sätt som kunskapskraven om att exempelvis göra litterära analyser, och därför får det som inte så enkelt låter sig mätas ofta stå tillbaka.

– Lärarna säger att de vill så mycket mer än att lära eleverna göra analyser och korrekta refererat. Det står i ämnesplanen att undervisningen ska väcka läslust, men om lärarna inte känner att de har utrymme att vara kreativa utan måste anpassa sig till kunskapskraven kanske det är svårt att få det här att gå ihop, säger Maria Larsson, och tillägger:

– Det är ganska symptomatiskt för skolan överhuvudtaget. Lärares uppdrag är fullt av motstridigheter.

En sådan motstridighet hon lyfter i sin avhandling är de olika budskapen kring vikten av nationella prov vid bedömning.

– 2018 kom det här med att resultaten på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygsättningen. Samtidigt kommer Skolverket ut med allmänna råd om betygsättning som säger att läraren ska göra en allsidig och varierad bedömning av kunskaperna över tid. Hur ska lärarna särskilt beakta resultatet från ett enda provtillfälle och samtidigt göra en allsidig utvärdering? De måste bryta mot antingen det ena eller det andra, för motstridigheterna är svåra att förena. Och då kommer lärare prioritera olika, säger hon.

Lärarna i studien säger alla att de väljer att titta på elevens insatser under hela kursen vid betygsättning. Två av dem berättar att de varit med om att kollegor kallas in till rektor och ställs tills svars om betygen skiljer sig från resultaten i nationella prov.

– De säger att de väljer att gå på det de ser i undervisningen, för det känns säkrare. Ofta överensstämmer det med resultatet i nationella prov, men ibland gör det inte det. De tycker att det blir lite skört att lägga väldigt stor tyngd vid ett tillfälle, när man har jobbat med något ett helt år, säger Maria Larsson.

En slutsats i studien är att det inte räcker med att hänvisa till de nationella proven för att få en likvärdig betygsättning, utan att det är betydligt mer komplicerat än så.

– Lärare måste prioritera mellan olika delar av sitt uppdrag, och när det inte finns konstruktiv länkning i hela systemet är det svårt att få till den här likvärdigheten vi pratar om.